Hållbar stadsutveckling framstår som allt viktigare för att hantera de klimatproblem som jorden står inför. Då merparten av våra städer är färdigbyggda krävs förändringar i existerade stadsdelar för att våra samhällen skall bli mer hållbara inom en rimlig framtid. För att nå en varaktig hållbarhet är det nödvändigt att de boende i områdena inkluderas i utvecklingsarbetet mot en mer hållbar stadsdel. Det är för de boende som stadsdelarna utformas och det är deras val som avgör om stadsdelen har möjlighet att utvecklas till en mer hållbar stadsdel eller inte.Detta examensarbete undersöker hur det kommunala bostadsbolaget Stockholmshem har genomfört en hållbarhetssatsning i Stockholmsförorten Hökarängen. Projektet som Stockholmshem driver heter Hållbara Hökarängen och i ett av delprojekten ges de boende i området möjlighet att engagera sig och delvis bestämma vilka frågor som Stockholmshem skall driva.

Sammanfattning De invandrare som kommit till Sverige under de senaste åren anses av vissa studier, vara mer välutbildade, det vill säga mer grundligt skolade än svenskar. Trots detta har de haft svårigheter att få en fast förankring i det svenska arbetslivet. Dessa invandrare skulle kunna tillföra vårt arbetsliv och vår samhällsekonomi mycket, men det är få arbetsgivare som vill ta tillvara på deras kompetens. Med anledning av ovan har vi i denna uppsats valt att utvärdera EU-projektet ?Tillvaratagande av invandrarnas högskolekompetens? inom Karlshamns kommun.

Projektet utforskar knuttimringstraditionen i Dalarna, både som konstruktionsprincip och estetiskt uttryck. Teknikens historik och uppkomst analyseras, samt kringliggande fenomen så som fyrkantsgården, fäbodkulturen och månghussystemet. Olika tidstypiska konstruktionsmässiga detaljerna presenteras ? knuttimringen med dess olika knuttyper, ved- och faltak och den vanligaste typen av grundläggning; knutstenar. Den samtida bebebyggelsen analyseras för att se hur den förvaltar traditionen idag ? vad har bestått och vad har tillkommit? Planbestämmelser för ett område i Lerdal, Rättvik, visualiseras och diskuteras ? lyckas man genom dessa bevara det ursprungliga uttrycket, eller är det någonting annat som utgör kärnan i traditionen? Ett förslag på ett sommarhus i området presenteras, som på ett alternativt sätt kombinerar traditionen med dagens teknik och möjligheter.

Med bakgrund av det allmänna hälsoläget bland Sveriges befolkning med ökande sjukfrånvaro samt dåliga levnadsvanor, gjordes en studie av ett friskvårdsprojekt på ett företag. Hörnstenarna i projektet var rörelse, sömn och kost. Författarna ville se om det förelåg någon skillnad mellan de avdelningar på det aktuella företaget, som varit involverade i projektet jämfört med de avdelningar som inte varit involverade. Att vara involverad i projektet innebar att en hälsocoach var aktiv på avdelningen. Syftet var att undersöka skillnader i levnadsvanorna (rörelse, sömn och kost) bland personal på ett större företag i Sverige.

Sammanfattning De invandrare som kommit till Sverige under de senaste åren anses av vissa studier, vara mer välutbildade, det vill säga mer grundligt skolade än svenskar. Trots detta har de haft svårigheter att få en fast förankring i det svenska arbetslivet. Dessa invandrare skulle kunna tillföra vårt arbetsliv och vår samhällsekonomi mycket, men det är få arbetsgivare som vill ta tillvara på deras kompetens. Med anledning av ovan har vi i denna uppsats valt att utvärdera EU-projektet ?Tillvaratagande av invandrarnas högskolekompetens? inom Karlshamns kommun.

Uppsatsen innehåller en beskrivning av research och process i mitt examensarbete. Projektet är en digital, interaktiv värld där man möts av symboler vanliga i drömmar, sagor och myter..

Syftet med detta projekt var att utveckla en design åt projektet Meal Planner för att få barn mer engagerade i matvalet. Designen fokuserar även på att hjälpa föräldrar i kostvalet och motverka matneofobi hos barn. Matneofobi är en tveksamhet eller motvilja till att prova nya maträtter vilket kan hindra barn från att äta maträtter som är potentiellt nyttiga och näringsrika för barnet. Tre teorier hittades som kan användas för att motverka matneofobi. Dessa kallas i denna uppsats för exponering, association och presentation.

Syftet med detta arbete är att undersöka projektet SIN (arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare) och analysera problemen kring arbetsmarknadsetablering för vissa invandrargrupper. Metoden har använts i Sverige sedan år 2001. Metoden har sitt ursprung i USA och Canada och heter där "supported employment". Den svenska varianten benämns arbetsplatsintroduktion. Målgruppen för projektet är invandrare från utomnordiska länder som har sämre förankring på den svenska arbetsmarknaden. Undersökningsgruppen består av åtta personer, fyra deltagare och fyra handläggare och den metod som jag använt mig av är kvalitativ. De viktigaste resultaten som jag har kommit fram till är, att deltagarna är väldigt nöjda med sina handläggare och känner att det finns någon som stödjer dem vid behov. Förmedlarna är eniga om att den sökandes namn är det som ställer till när man söker arbete och att det även finns de med språk- och skrivsvårigheter, som inte kan komma vidare och behöver extra hjälp. Enligt både förmedlare och deltagare betyder stödet de får i projekt oerhört mycket för dem och det kan öka deras chans och möjlighet att få kontakter och bättre förankring på den svenska arbetsmarknaden..

Syftet med detta arbete är att undersöka projektet SIN (arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare) och analysera problemen kring arbetsmarknadsetablering för vissa invandrargrupper. Metoden har använts i Sverige sedan år 2001. Metoden har sitt ursprung i USA och Canada och heter där ?supported employment?. Den svenska varianten benämns arbetsplatsintroduktion.

Vi har i vårt arbete undersökt ett ideellt projekt, New City i Malmö - ett utvecklingspartnerskap som arbetar för att underlätta för ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Grunden till dess tillkomst ligger i en statlig utredning, som belyser en kategori unga utanför med svårigheter att få sina behov tillgodosedda i myndighetskontakter och genom ordinarie arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Förslag ges i utredningen till en försöksverksamhet med s.k. navigatorcentra, som New City, som söker upp ungdomarna och ger dem stöd utifrån ett helhetsperspektiv på deras situationer. Syftet med vår studie är att undersöka vilka metoder som används inom projektet, jämfört med i kommunala arbetsmarknadsåtgärder för ungdomar.

Examensarbetet Exteriört Designkoncept av Polar 560 för Soliferpolar AB är den avslutande delen på civilingenjörsprogrammet Teknisk Design vid Luleå tekniska universitet med inriktning industridesign. Examensarbetet är utfört under en projekttid på 20 veckor åt SoliferPolar AB. SoliferPolar AB är idag nordens största tillverkare av husvagnar. Platsen är Dorotea, där både SOLIFER och POLAR tillverkas. Arbetet syftar till att finna en tilltalande exteriör husvagnsdesign som skall öka marknadsandelarna för SoliferPolar AB genom ökad försäljning av POLAR.

En-till-En projekt pågår som nationell datorsatsning i landets skolor samtidigt som det saknas omfattande forskning. Lärarna står inför en utmaning att planera och organisera den pedagogiska verksamheten. Studien fokuserar på lärarna och hur de med en sådan infrastruktur organiserar och planerar med de villkor som förändrar deras undervisning. Syftet med studien är att undersöka lärares planering och organisering av undervisning i en En-till-En miljö. Frågeställningen som studien skall ge svar på är: Hur upplever lärare i den svenska gymnasieskolan att deras planering och organisering av klassrumsundervisningen förändras med projektet En-till-En?Studien genomfördes med en kvalitativ undersökning där lärare på en svensk gymnasieskola intervjuades och observerades.

 Detta är en kvalitativ studie med en utvärderande ansats av samverkansprojektet läkemedelsassisterad underhållsbehandling i Hudiksvalls kommun (LMAB). Ett samverkansprojekt mellan socialtjänsten och psykiatrin som har som mål att hjälpa människor med långvarigt missbruk av opiumrelaterade droger. Studien är inte en traditionell utredning där effekter och resultat mäts, utan tanken är att försöka förstå samverkan i kontexten av en interorganisatorisk process. Genom att få bättre kunskap och förståelse för fenomenet samverkan som sådant kan förhoppningsvis mera generella lärdomar dras av projektet.Syftet med studien är att undersöka hur den faktiska samverkan mellan deltagarna i LMAB-projektet fungerar. Deltagarna eller aktörerna är en projektledare och en socialsekreterare på socialtjänsten, överläkaren och personal på psykiatrin samt klienter som är med i programmet.

Denna utvärdering är skriven som en C/D- uppsats inom företagsekonomi med inriktning motekonomistyrning på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet och är gjord på uppdrag avVästra Götalandsregionen och CFK (Centrum för konsumtionsvetenskap).Olika miljöproblem är ett centralt problem i dagens samhälle och en ohållbar produktion ochkonsumtion av produkter utgör en stor del av detta och bidrar till att miljön försämras. Ett sätt attminska den negativa påverkan som sker på miljön är genom ekologisk produktion. VästraGötalandsregionen har sedan dess bildande 1999 haft som en del i sin miljöpolicy ett mål om attöka andelen ekologiska livsmedel i regionens verksamheter. Som ett led i att uppnå det tillkom 7-miljonersprojektet 2002 för att fungera som ett hjälpmedel för regionens 27 verksamheter sominnefattar sjukhus, folkhögskolor, naturbruksgymnasier med flera. Projektet har inneburit attverksamheterna fått ersättning för den merkostnad ekologiska livsmedel medför.

Syftet med denna rapport är att beskriva arbetet kring utvecklingen av en webbapplikation för försäljning av t-shirts - Shrt - och utreda möjligheterna för att lansera varumärket på marknaden. Projektet utgick ifrån visionen ?att ge våra kunder verktygen som behövs för att uttrycka sin personlighet, genom mode som kunden själv designar, via webben?. Under projektet har utvecklingsmetodiken scrum använts tillsammans med andra verktyg som är vanliga vid agila projekt. Vid konkretisering av varumärket Shrt och dess produkt genomfördes brainwriting. För att skapa en produktbacklogg använde sig utvecklingsgruppen av arbetsmetoderna funktionsanalys, konceptdivergens, konceptutvärdering och prototyping. Funktionerna i produktbackloggen delades sedan in i kategorierna nödvändiga, önskvärda samt onödiga funktioner. Produktbackloggen låg sedan till grund för hur arbetet delades upp i tre olika sprintar med separata mål och redovisningar. Den första sprinten fokuserade på funktion, den andra på upplevelse för användaren och den tredje på underhåll samt förbättring av kod ? refaktorering. Under slutet av utvecklingen genomfördes användartester utifrån Task-based scenarios där användaren får försöka utföra en uppgift utan instruktioner på hur den ska utföras.  Resultatet av projektet blev en webbapplikation med all funktionalitet som klassificerades som nödvändig och önskvärd.