Bakgrund: Enterohemorragisk Escherichia coli (EHEC) är en toxinproducerande bakterie somkan orsaka sporadiska fall av infektion men även ge upphov till allvarliga utbrott. Sjukdomen kan ge symtom alltifrån okomplicerad diarré, blodig diarrétill mycket allvarliga symtomsom hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS). De flesta EHEC-falli Sverige förekommer i åldersgruppen ett till fyra år.Syfte: Studienssyfte var att undersöka värdet av en EHEC-screening hos barn under tio år genom att kartlägga förekomst av EHEC och distribution av serotypoch stx-typer. Ytterligare ett syfte var att undersöka om den kliniska bilden är beroende av serotyp och stx-typ. Därutöver undersöktes hur länge man utsöndrars tx i avföringen.Metod: I studien ingick alla barn under tio års ålder, som lämnat avföringsprov under perioden 1 maj 2003 till 30 april 2013i Jönköpingslän.

Background: Mastitis in dairy cattle is a common ailment worldwide. A cause of mastitis can be bacteria such as Escherichia coli. Mastitis is not a deadly ailment and sometimes the dairy cows show no symptoms but if certain virulence genes are present in the bacteria that cause the mastitis, the bacteria can be transmitted to humans and cause severe diseases. The potential presence of enterohemorrhagic Escherichia coli (EHEC) in particular would be a major concern for human health.Aim: The aim for this study was to analyze the presence of virulence genes known to be present in E.coli strains isolated from dairy cows with mastitis in Sweden.Method: A Qiagen BIO ROBOT EZ1 was used to purify DNA from 90 bacterial cultures. A panel of virulence genes were amplified and biotinylated from the purified DNA by PCR and an E.coli based DNA microarray was used to detect presumed virulence genes in E.coli.Result: There were no samples that had all the genes traditionally used to classify E.coli as EHEC or potential EHEC.

Background Rawfood och livsmedel tillagade på ett skonsamt sätt vid låga temperaturer har de senaste åren blivit populärt att servera på många restauranger. Dessa nya trender och tillagningssätt skapar nya risker från råvaror som livsmedelsverksamheter och myndigheter måste ta ställning ur i ett livsmedelshygieniskt perspektiv. Matförgiftning är en risk för alla människor som väljer att äta råa livsmedel, en ökad servering av rå mat eller semitillagade livsmedel ger sannolikt en högre incidens av matförgiftningar, särskilt med mat som inkluderar animalier. Orsaken till denna risk är att hanteringen ger avkall på den traditionella värmebehandlingen som avdödar eventuella patogena mikroorganismer. Malet kött som serveras när det inte har värmebehandlats gör att risken för EHEC ökar väsentligt.

Färdigsallader är en produktgrupp som blir allt mer populär. Dessvärre har det på senare år förekommit ett antal utbrott där människor har smittats av tarmbakterier som Salmonella och verotoxinproducerande Escherichia coli i olika ouppvärmda produkter som till exempel böngroddar från Tyskland. I denna litteraturstudie undersöks vilka patotyper av E. coli och Salmonella som kan infektera människor och hur detta kan gå till. Det ges förslag för att minska smittspridningen. Särskilt fokus ges E.

Många djurparker erbjuder närkontakt med djur. Det kan innebära att besökarna tillåts klappa traditionella husdjur eller gå in till mer exotiska djur i anläggningar som försöker efterlikna djurens naturliga habitat och ge besökaren en inblick i djurens liv i frihet. Detta ökar risken för spridning av zoonoser, antingen via direktkontakt eller genom inandning av damm och aerosoler. I det här kandidatarbetet har jag valt ut fyra sjukdomar som exempel på denna typ av smittspridning. Jag har inte tagit med sjukdomar där smittspridning sker endast av djur som uppvisar tydliga symtom eller beteendeförändringar, då jag förutsätter att de kommer under behandling istället för att förevisas publik. De fyra zoonoser jag presenterar är ornitos, tuberkulos, salmonellos och EHEC/VTEC. Ornitos orsakas av Chlamydophila psittaci, en hos fåglar mycket vanlig bakterie som de utsöndrar via sekret från näshålan och via feces.

The purpose of this study was to investigate the occurrence of Verotoxin-encoding bacteriophages in mussels, cultured downstream the sewage treatment plant in Lysekil.Mussels were collected in three growing areas from April 2008 to March 2009. Real-time PCR was performed for detection of vtx1 and vtx2 genes and enrichment of bacteriophages on non Verotoxin-producing Escherichia coli O157: H7 was carried out. All samples in real-time PCR analysis were negative; no presence of Verotoxin-encoding phages was shown. No plaque was formed on blood agar base plates, indicating that no bacteriophages had been taken up by E. coli bacteriaThe levels of Verotoxin-encoding phages and E.coli outside the sewage treatment plant in Lysekil were not high enough to be able to form VTEC in mussels, indicating that the faecal contamination was low.

The probiotic bacteria Lactobacillus reuteri DSM17938 was evaluated as a starter culture in cheese production, with the intention to produce a new interesting product within the functional food market. Growth and acidification rate in milk subjected to different heat treatments, as well as supplementation with growth promoting factors or support cultures was measured during controlled fermentations. The results showed that the weak proteolytic activity of L. reuteri could be compensated for by supplementation with 1% casamino acids or 5% MRS broth. Furthermore, a decrease in growth and acidification rate could be seen when using yoghurt culture or Lactobacillus delbrueckii as adjunct cultures.

Verotoxinproducerande E. coli, VTEC är en zoonotisk bakterie som kan orsaka allvarlig sjukdom hos människa. Forskning kring VTEC har framför allt varit inriktad på nötkreatur vilka tidigt utpekades som en viktig smittkälla för människa. Förhållandevis få studier har gjorts på får och fårprodukter och kunskapsluckorna är stora både vad gäller förekomst och utbredning av VTEC hos detta djurslag. Syftet med denna studie var att utreda om får kan utgöra en smittkälla för människa vad gäller verotoxinbildande E.

Forskare har konstaterat att ca 30 % av alla nötkreatur som bär på O157:H7 är superutsöndrare. Detta innebär att deras terminala mukosa är koloniserad och leder till att de utsöndrar höga bakteriehalter under långa perioder. Undersökningar har visat att superutsöndrare kan stå för upp till 96 % av alla bakterier som utsöndras. Närvaron av en superutsöndrare i en grupp leder till att fler djur blir lågutsöndrare samt att dessa lågutsöndrande djur utsöndrar mer bakterier än de lågutsöndrare som inte huseras tillsammans med en superutsöndrare. Detta kan resultera i en ökad kontaminering av kött på slakterier och så småningom till en ökad risk för människor att bli smittade.

Product development is a risky business; many products never yield profit, but it is also ne-cessary for a company?s survival in a competitive business where the costumers change their requests constantly. Consumer-led product development is developed from the wish to fill the consumer?s needs and expectations and thereby be more likely to succeed. Lindell?s Gårdsslakteri AB is a local slaughter and meat processor in Västergötland.

Verotoxinproducerande E. coli är en vatten- och livsmedelsburen patogen med nötkreatur som reservoar. Bakterien ger hos människa upphov till en enterohemorragisk sjukdom, i vissa fall med HUS, hemolytiskt uremiskt syndrom, som följd. HUS är mycket allvarligt och den största anledningen till att barn drabbas av akut njursvikt. Bakterien smittar fekal-oralt och boskap och människor som blivit infekterade kan utskilja mycket stora mängder bakterier i sin avföring.

Bringing back the nutrients from the city to the country is becoming increasingly important, as the world?s stores of nutrients get more exhausted. Sewage sludge is an unapplied resource, rich in plant nutrients, which could replace parts of the commercial fertilizers used in Sweden today. Sewage sludge may contain large amounts of pathogens, such as Campylobacter and Salmonella, why use can cause severe spreading of infections, both to animals and humans. These pathogens have the ability to survive for a long time in soil and water and therefore some sort of treatment of the sludge is recommended before use.

Det finns ett hundratal patogena (sjukdomsframkallande) organismer som potentiellt kan spridas viaavloppsvatten. Bland dessa är det framför allt patogena organismer som infekterar mag-tarmkanalensom är av störst betydelse, eftersom de ofta utsöndras i stora mängder i avföringen och hamnar iavloppsvattnet. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1989:39) bör det finnas beredskap för attdesinfektera avloppsvatten från smittskyddssynpunkt. Det gäller infektionskliniker på sjukhus,obduktionsavdelning från sjukhus med infektionsklinik och vissa mikrobiologiska laboratorier. Beredskapenför att kunna desinfektera avloppsvatten är dock resurskrävande och kravens relevans harifrågasatts.