Detta examensarbete handlar om LUS, läsutvecklingsschema, vad det innebär, hur det används inom skolverksamheten och om det kan stödja barns läsutveckling. Vi tycker att detta är viktiga frågeställningar då vi upplever att bedömningsinstrumentet LUS är vanligt förekommande ute på skolorna i dag. I våra empiriska undersökningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Vårt resultat visar hur LUS används på de skolor som vi besökt, och vad det innebär för barn och pedagoger i arbetet med läsutveckling..

BAKGRUND: Flickor och pojkar idrottar enligt flera olika studier av olika anledningar, flickor idrottar av sociala skäl medan pojkar idrottar av skäl som är förenade med prestation. Föreställningarna om manligt och kvinnligt påverkar således hur pojkar och flickor fostras både inom den idrottsliga arenan och i övriga livet. SYFTE: Syftet med studien är att studera vilka genusuttryck som synliggörs via social interaktion i pojklag och flicklag inom handboll. Syftet är således också att synliggöra vilka eventuella effekter olika genusuttryck bidrar till inom de två handbollspraktikerna. METOD: En fältstudie genomfördes, där totalt fyra observationer gjordes på två olika handbollslag ? ett pojklag och ett flicklag, där spelarna var födda 1998 och 1999.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga och undersöka vad som karakteriserar ämnet medieteknik på Södertörns högskola genom att vi använder oss av begreppet högskolemässighet. Syftet är också att arbeta fram ett antal kriterier som gör det möjligt att analysera högskolemässigheten inom ämnet. Genom att undersöka medietekniken utifrån dessa kriterier vill vi också utreda hur högskolemässigheten kan öka inom ämnet. Våra frågeställningar är: Hur tar sig högskolemässigheten inom ämnet uttryck inom varje kriterium? Hur kan högskolemässigheten utifrån dessa kriterier öka inom ämnet? Vi genomförde denna undersökning genom att ställa upp ett antal kriterier för högskolemässighet.

Uppsatsens syfte är att föra en diskussion om samhällsarbete och social mobilisering och huruvida dessa arbetsmetoder återfinns inom socialtjänstens arbete idag. De centrala frågeställningarna är: Hur ser kännedomen om samhällsarbete och social mobilisering ut inom socialtjänsten? Förekommer samhällsarbete och social mobilisering som arbetsmetoder inom socialtjänsten? Vilka orsaksförklaringar ges till social problematik? Vilka är de dominerande teoribildningarna och arbetsmetoderna på arbetsplatserna och vad får de för genomslag i insatserna? Upplever man inom socialtjänsten att det finns möjlighet att påverka vilka typer av insatser som ska ges? Uppsatsen bygger på teorier om samhällsarbete och social mobilisering, professionalisering samt Giddens strukturbegrepp. Datainsamlingen har skett genom intervjuer i vilka vinjettmetoden ingått. Slutsatser som dras är att det inom socialtjänsten inte arbetas utifrån samhällsarbete och social mobilisering i sin helhet.

Huvudsyftet med denna kvalitativa studie var att undersöka fil.kand. behandlingspedagogers upplevelser av sitt arbete och vilka arbetsuppgifter de har inom skolans verksamhet. Vidare undersöktes om dessa behandlingspedagoger upplever att de har den kompetens som krävs för detta arbete och om behandlingspedagoger kan kallas en profession. Metoden som användes var kvalitativ med semi-strukturerade intervjuer med tre behandlingspedagoger som är verksamma inom skolan. Resultatet tolkades utifrån bakgrundslitteraturen.

Syftet har varit att synliggöra och analysera inkludering och exkludering inom den svenska hbtq-rörelsen, samt att fördjupa förståelsen för konflikterna inom rörelsen. Genom diskursteoretisk analys av massmedias beskrivning av aktioner under 2012 har följande resultat uppnåtts; inom rörelsen framkommer två diskurser, med olika syn på vilka politiska frågor rörelsen ska fokusera på. Dessa kallas i uppsatsen den endimensionella och den flerdimensionella diskursen. Den endimensionella vill återgå till en mer "klassisk" homokamp, medan den flerdimensionella har ett mer intersektionellt synsätt och vill bredda det politiska spektrumet. Diskurserna har även olika syn på vilka politiska metoder som är mest effektiva samt skiljer sig åt i sitt förhållningssätt till queerbegreppet.

Syfte:Att analysera och beskriva hur strategiska modeller hanterar konkurrensdynamik Metod: I studien undersöks strategiska modellers hantering av konkurrensdynamik med fokus på IO och RBV. Detta har gjort genom en empirisk studie över ett antal betydande vetenskapliga artiklar och teorier inom respektive forskningsdisciplin. Uppsatsen har saknat en färdig analysplan, varvid vi utgått från en explorativ studie. Vi har använt oss utav en kvalitativ studie och grundad teori i analysprocessen. Utifrån det empiriska materialet har vi identifierat vissa mönster av de viktigaste förändringar och trenderna som skett mot mer dynamiska konkurrensteorier.

Patienter med cancer har alltmer sökt den komplementära vården för att få hjälp med bl.a. biverkningar och smärtproblematik som uppstår inom den traditionella cancerbehandlingen. Behandlingsmetoderna och helhetssynen inom den komplementära omvårdnaden är det som patienter efterfrågar. Katie Erikssons vårdteorier om holismen och den naturliga vården har använts som teoretisk referensram. Inom konventionell vård erbjuds inte tillräcklig lindring angående cancersmärta och biverkningar, därför har patienter sökt komplementär omvårdnad.

Den här är en jämförande studie gjord för Växjö kommun, mellan de fyra kommunerna Växjö, Helsingborg, Lund och Örebro. Avsikten var att ta reda på vilka typer av miljömå lsom de olika kommunerna har, hur deras miljömål är formulerade, vad det finns för problem och svårigheter vid formulering av miljömål samt vad det är som gör att vissa miljömål är mer lyckade än andra. Detta för att även kunna ta fram förslag på förbättringar eller hur erfarenheter från de andra kommunerna skulle kunna användas inom Växjö kommuns miljömålsarbete.Studien har visat att det inte är något lätt arbete att skapa miljömål inom en kommun. Svårigheterna i arbetet ligger främst i att hitta rätt sätt att mäta och vilken indikator som ska användas inom uppföljnings- och utvärderingsarbetet. Att en kommun har miljömål som omfattar områden där kommunen själv inte sitter med rådighet försvårar miljömålsarbetet, samtidigt som det är svårt att hitta rätt styrmedel för att påverka andra.

Genom att studera olika kommunikationsprotokoll kunna svara på vad det är som gör att ett visst protokoll är bäst anpassat för att användas mellan mobila enheter och IoT-enheter.I arbetet användes en kvalitativ litteraturstudie för att ge en grundlig teoretisk bakgrund samt en experimentell studie där ett par teorier undersökts ifall de stämmer med resultaten ifrån verkligheten. De fem faktorerna kompatibilitet, batteritid, frekvens, räckvidd och tillförlitlighet undersöktes hos kommunikationsprotokollen Bluetooth Low Energy (BLE), Närfältskommunikation (NFC) och Wi-Fi. Dessa tre valdes eftersom de stöds av nyare mobila plattformar idag. Kommunikations-protokollen analyserades sedan gentemot olika användningsområden inom IoT, eftersom påståendet vad som är bäst anpassat beror på vad situationen kräver för egenskaper.En systemutvecklare som ska välja kommunikationsprotokoll till en IoT-tillämpning och läser denna rapport bör själv jämföra de olika protokollen mot varandra inom de fem faktorerna för att kunna avgöra vilket protokoll som passar bäst inom dennes situation. I arbetet utfördes endast experimentella studier på BLE på grund av begränsningar inom utrustningen.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i antagandet att det existerar ett antal så kallade misfits inom svenska elitfotbollsklubbar. Detta grundar sig i att 13 av 16 klubbar i Allsvenskan visade ett negativt driftresultat 2009. Med anledning av detta är syftet med uppsatsen att identifiera problem och möjligheter som finns relaterade till affärsutvecklingen inom svensk elitfotboll. I ett andra steg analyseras vilka åtgärder som krävs för att lösa de identifierade problemen och tillvarata möjligheterna. Svensk forskning inom affärsutveckling och fotboll är högst begränsad, varför vi anser att vår uppsats har ett betydande kunskapsbidrag.För att uppnå syftet har intervjuer med VD:ar i fyra olika allsvenska klubbar samt generalsekreteraren för Föreningen Svensk Elitfotboll genomförts.

Titel: Kompetensutveckling inom palliativ vård Institution: Institutionen för vårdvetenskap och hälsaKurs: LVO 110, Vård och omsorg för lärare Författare: Ingrid Hellberg och Ammie ÖrtlundHandledare: Annica LagströmExaminator: Kaety Plos Sidantal: 21Examen: HT 2008-01-17För vårdpersonal är omvårdnad en central del av arbetet och det behövs kompetens för att utföra den. Kompetensen bör dessutom utvecklas för att vårdarbetet ska bli så professionellt som möjligt. Inom palliativ vård är det särskilt betydelsefullt att personalen har den kompetens som krävs eftersom de döende personerna och deras anhöriga är i en speciell situation. I problemformuleringen berättar vi att det är många vårdgivare som tycker att det är svårt att i hantera funderingar som handlar om livets mening och död. Det brister i kunskaper om hur läraren kan gå till väga inom undervisningen av palliativ vård och av den anledningen är det svårt för läraren att hantera uppgiften.

Syfte & forskningsfråga: Syftet med vår studie är att få en djupare förståelse för den roll Corporate Social Responsibility (CSR) har i sporthandeln genom att undersöka och analysera den vikt företag inom sporthandeln lägger vid CSR. Vidare är syftet att undersöka konsumenters syn på CSR inom sporthandeln och de faktorer som påverkar konsumenters köpbeteenden, samt näringslivsorganisationers analys av CSR:s nuvarande och framtida roll. Forskningsfrågan i vår studie är: Hur kan företag inom sporthandeln använda CSR i sin marknadsföring på ett konkurrenskraftigt sätt? Metod: Då vi ämnar få en djupare förståelse för CSR:s roll inom sporthandeln valde vi att utföra en explorativ kvalitativ studie och har därmed valt en induktiv ansats. Insamlingen av vårt empiriska material har skett genom intervjuer med representanter för Intersport och Team Sportia samt för CSR of Sweden och Svensk Handel.

Forskning inom området missbruksvård visar att eftervård kan ha betydelse för fortsatt nykterhet/drogfrihet hos individer som varit placerade på behandlingshem. Studiens syfte är att belysa eftervård vilket görs genom att jämföra hur professionella inom tre kommuners socialtjänst uppfattar och beskriver sin kommuns arbete med eftervård och samverkan i relation till eftervård. Studien baserades på nio kvalitativa intervjuer av professionella inom socialtjänsten i sin kommun. Resultatet visade att intervjupersonerna från de tre kommunerna definierade eftervård och dess innehåll på ett liknande sätt där boende och sysselsättning spelade en stor roll. Resultatet visade även att planeringen av eftervården har brister i de tre kommunerna och att samverkan med psykiatrin fungerar dåligt i samtliga kommuner.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelse och erfarenhet av att vårda patienter med nedsatt psykisk hälsa inom hemsjukvård.Bakgrund: Hemsjukvård är idag ett av de snabbaste växande områdena inom hälso- och sjukvård. Distriktssköterskorna som arbetar inom hemsjukvård möter många olika patientgrupper och har ett brett omvårdnadsansvar. Den psykiska ohälsan i Sverige har kommit att räknas som ett av de verkligt stora folkhälsoproblemen. Distriktssköterskan inom hemsjukvård har en viktig roll att förebygga och hantera hemsjukvårdspatienter med nedsatt psykisk hälsa. Metod: Semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor utfördes. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i två kategorier: Ensam och maktlös samt Göra ett bra arbete och vara tillfreds.