Uppsatsens syfte är undersöka hur två gruvorter (Gällivare/Malmberget och Kiruna) arbetar med och integrerar hållbar stadsutveckling i samband med den pågående och planerade flytten av städerna. Vidare är syftet att belysa eventuella svårigheter/otydligheter i arbetet med hållbar stadsutveckling och hur det praktiska planeringsarbetet i samhällsomvandlingens namn bedrivs i Gällivare och Kiruna. Då båda städerna har med ordet ?hållbarhet? i sin vision om hur det nya samhället ska vara, blir det intressant att undersöka hur deras syn på hållbarhet ser ut och hur de integrerar hållbar stadsutveckling i samhällsomvandlingen. Hållbarhet och hållbar stadsutveckling har sedan 1960-talet utvecklats till att bli det rådande planeringsidealet. Det är dock ett luddigt begrepp som inte är mätbart eller enkelt att använda för de som arbetar med fysisk planering. Då fokus ligger på två svenska städer har Sveriges politiska syn på hållbarhet studerats.

Titel: Fyra kommuner och fyra riktlinjerFörfattare: Patrik MöllhagenProgram: InformatörsprogrammetPeriod: VT12Universitet: Högskolan i GävleSyfte: Syftet med uppsatsen var att jämföra fyra svenska kommuner av ungefär samma storlek och innehållet i deras riktlinjer för arbete med sociala medier. Samt jämföra hur väl deras riktlinjer avspeglar de riktlinjer som tagits fram av en svensk myndighet på uppdrag av staten. Detta för att se vilka organisatoriska och kommunikativa skillnader och likheter det finns bland de fyra kommunerna. Syftet fullgörs genom att studera de fyra kommunernas riktlinjer utefter en uppsättning specifikt utformade frågor. Teori: Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är hämtade ur ämnena medie- och kommunikationsvetenskap och organisationskommunikation. Den första teoretiska utgångspunkten berör kommunikation som en process för att överföra meddelanden från en punkt till en annan, fokus läggs på tydlighet som ska underlätta för mottagaren att avkoda meddelandet.

Genus och jämställdhet är centrala begrepp i vårt samhälle. Redan i förskolan kan barnen bli påverkade av genus. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) nämner att personalen ska motverka de traditionella könsmönstren i förskolan. Studien ger en inblick i några barns uppfattningar kring genus och jämställdhet utifrån en barnbok vars syfte är att främja jämställdhet. Undersökningen har även utförts för att kunna uppmärksamma eventuella skillnader mellan pojkars och flickors uppfattningar kring genus och jämställdhet utifrån den valda barnboken.

Hållbar utveckling är ett begrepp som hörs överallt idag. Men vad betyder det och vad är en hållbar stad? Som blivande landskapsarkitekt har jag blivit intresserad av vad jag kan göra i framtiden för att främja en hållbar stadsutveckling. Syftet med uppsatsen är således att öka min förståelse för hur planerare kan främja utvecklandet av en hållbar stad samt att andra inom samma yrkesområde skall kunna ta del av mina insikter. Jag har i denna uppsats fördjupat mig i hur svenska städer idag arbetar med hållbara lösningar med litteraturstudie som främsta metod. Inledningsvis i uppsatsen, tas grundläggande mål, riktlinjer och regler upp för att ge en grund till följande redogörelser.

Nedskärning är ett vanligt förekommande verktyg för att minska ett företags organisatoriska komplexitet och kostnader ? ofta i syfte att snabbt höja företagets börskurs och eller sitt anseende. Denna typ av nedskärning är ofta förknippad med oönskade negativa konsekvenser bland personalen såsom oro och misstro till företagsledningen. Man har även observerat att motivationen minskar och de anställda börjar se sig om efter en ny arbetsgivare. Kunskapsintensiva företag har kommit att spela en allt viktigare roll i vårt moderna kunskaps och informationssamhälle.

Syftet med den här uppsatsen har varit att redogöra för hur fem kommuner har resonerat i valet av riktlinjer för sociala medier och huruvida den ökade användningen av social media innebär en rörelse mot e-demokrati och e-förvaltning eller inte. Med hjälp av en enkätundersökning har den empiriska delen av uppsatsen besvarats. Fyra frågor: Varför väljer en kommun att ta fram egna riktlinjer? Vad är bakomliggande skäl till en kommuns utformning av riktlinjer? Kan olika val av riktlinjer få negativa konsekvenser? Varför väljer en kommun att synas i sociala medier? ingick i en enkät som skickades via e-post till Piteå, Halmstad, Norrköping, Eskilstuna och Stockholm stad. Den femte frågan i uppsatsens frågeställning, nämligen: Vad skiljer sig mellan de olika riktlinjerna? har besvarats utifrån kommunernas dokument för uppsatta riktlinjer för social media som publicerats på kommunens hemsida.Social media är en del av statens mötesplats, en plats där vi människor kan ha direkt kontakt med politikerna och föra en diskussion.

SAMMANFATTNINGSociala medier har sedan uppstarten år 2004 använts flitigt världen över. Till en början var det ett nätverk designat för privatpersoner, men år 2007 började även företag utnyttja verktyget och till sist fick även myndigheter upp ögonen för kommunikationsverktyget. Sociala medier är ett ypperligt kommunikationsverktyg som har en egen karaktär och arbetssätt. Verktyget innehåller en rad olika kanaler, exempelvis Facebook, Twitter, LinkedIn, som var och en kan användas på sitt unika vis. Det finns oändliga möjligheter i sociala medier, men det är inte helt lätt att använda verktyget till dess fulla potential.

De ökade globala utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser har sedan industrialiseringens födelse bidragit till att förändra planetens klimat. Dessa klimatförändringar resulterar bland annat i torka, ökenspridning, havsnivåhöjning och förändringar i ekosystem vilket får allvarliga konsekvenser för många människor. Förenta nationerna har insett allvaret i denna situationen och enats kring behovet av en hållbar utveckling, vilket enligt Brundtlandrapporten från 1987 innebär att dagens utveckling inte ska riskera framtida generationers möjlighet att tillgodose sina behov. I svensk politik ligger fokus för arbetet med hållbar utveckling bland annat på städers utveckling, därmed tillsattes Delegationen för hållbar stadsutveckling. Under fyra års tid var delegationens uppdrag att stimulera arbetet för långsiktigt hållbara stadsmiljöer med minimerad klimatpåverkan som erbjuder hög livskvalitet. Av deras arbete kan man se att glesa strukturer är ett hinder för hållbar stadsutveckling. Idag är många städer glest bebyggda på grund av den urbana expansion som gick hand i hand med massbilismens intåg i mitten av förra seklet. Detta har cementerat ett transportbehov i städerna som gör många beroende av bilen för att ta sig mellan hem, arbete och service.

Den här c- uppsatsen i specialpedagogik fokuserar på barn som använder ett utagerande beteende i skolan och vad ett sådant beteende kan leda till i form av olika åtgärder. I ett nyligen framlagt slutbetänkande från DEJA, delegationen för jämställdhet (SOU 2010:99), ställs frågan om barns stora representation i specialpedagogiska åtgärder sker på andra premisser än inlärningsmässiga svårigheter. Kan sociala och beteendemässiga orsaker ligga till grund för åtgärderna, undrar man? Denna hypotes utgör uppsatsens ansats. De frågor som fokuseras i sammanhanget, är huruvida exkludering av barn från den gemensamma undervisningen kan ses som ett uttryck av det norm- och värdesystem som råder inom skolan.