Vi har valt att studera klagomålshantering ur kundens synvinkel eftersom det är kundens åsikter om detta som spelar roll för butiken. Kunderna måste vilja återkomma till butiken för att den ska kunna bli lönsam. Problemet som vi ställde för den här uppsatsen handlade om hur klagomålshantering kan hjälpa en butik till att behålla sina kunder och vårda sina kundrelationer samt vad som påverkar ifall en kund väljer att framföra sitt klagomål eller inte och vilken respons de önskar sig från butiken? Syftet med denna uppsats är att beskriva hur konsumenterna uppfattar klagomålshantering och vilken roll klagomålshantering kan spela för butiken. Teorier som användes i denna uppsats berör marknadsföring, kundtillfredsställelse, personlig försäljning, värdskap, klagomål samt word of mouth.

Bakgrund Vi ser att det finns ett växande intresse hos män att bry sig om sitt yttre och en större medvetenhet om vad för sorts kläder man väljer att ta på sig. Internets exploatering av näthandel har öppnat upp nya möjligheter att konsumera på därför ser vi det som intressant att göra en studie kring hur män i åldrarna 25-35 resonerar kring sina inköp. Vår målgrupp valde vi på grund av att vi tror att det är ett relativt modeintresserat segment som har en tanke bakom sitt sätt att konsumera kläder. Idag finns det inte så mycket forskning kring mäns konsumtionsvanor av just kläder därför fann vi det som intressant att studera hur de tänker och agerar kring shopping. SyfteVårt syfte med arbetet är att få en djupare insikt kring hur vissa män konsumerar kläder.

Bakgrund: Butikerna inom detaljhandeln har svårigheter med att effektivisera utbytesplatsen. I och med den ökade konkurrensen som råder på marknaden blir det svårt för små- och medelstora företag att överleva. Detta tillsammans med att konsumenterna avskärmar sig från den stora massan av reklam och marknadsföring som de dagligen utsätts för har lett till att företag måste hitta nya unika sätt att marknadsföra sig på för att överleva långsiktigt.Problemformulering: Vilka faktorer är viktiga för att påverka köpprocessen i en butik genom att använda doft som marknadsföringsfenomen?Syfte: Syftet med vår undersökning är att studera kausala samband mellan hur vår oberoende variabel, doft, påverkar den beroende variabeln, köpprocess.Metod: Uppsatsen utgår från en deduktiv ansats. Vi kommer att göra ett experiment och utgå från en kvantitativ metod med kvalitativa inslag.

   Jag har i mitt examensarbete arbetat för sko- och lifestyleföretaget  Sneakersnstuff somhar sina butiker i Stockholm och Malmö. Arbetet har inneburit att formge enkonceptbutik i en liten husvagn med hjälp av informationsdesign.Rapporten beskriver hur jag gått till väga, vilka teorier och metoder jag använt migav för att sedan kunna få fram en formgivning som uppfyller syftet, vilket är att medinformationsdesignens verktyg formge en husvagn som förmedlar  Sneakersnstuff´skoncept.För att komma fram till mina resultat har jag använt mig av litteratur som forskat iinformationsdesign samt litteratur om koncept, och hur man skapar rätt atmosfär i enbutik med layout, färg och ljus.  .

Denna studie är ett fall av organisationers användande av cause-related marketing. Syftet är att beskriva utvalda organisationers strategier med och användande av specifika cause-related marketing-aktiviteter.Organisationers vilja att bygga relationer med intressenter ökar ständigt och det blir allt mer populärt bland organisationer att ta ett socialt ansvar i hopp om att förbättra denna relation. Att organisationer säljer produkter och donerar en summa till välgörenhet benämns cause-related marketing och är ett vanligt välgörenhetsinitiativ vilket ofta upplevs positivt. Dock finns en skepticism mot organisationers användande av detta verktyg då intressenter i vissa fall ifrågasätter organisationers bakomliggande motiv. Detta innebär att utformningen av varje specifik cause-related marketing-aktivitet är avgörande för dess framgång.För att besvara syftet med denna studie har samtalsintervjuer och en kvalitativ innehållsanalys använts.

SammanfattningIdag råder en hård konkurrens mellan butiker, vilket medför att kundvård är en viktig del av butiksdriften. Den här uppsatsen handlar om klagomålshantering, som är en del av kundvården. Syftet är att undersöka hur butiker med ett sortiment av högengagemangsprodukter hanterar klagomål, se om butikscheferna förstår vikten av en god klagomålshantering och om det går att effektiviserar hanteringen. För att ta fram information om hur klagomålshantering fungerar i butiker, har sex stycken butikschefer intervjuats, där resultaten visar att hantering av klagomål sker på ett snarlikt sätt i samtliga butiker. Genom att butiker inser vikten av den information som klagomål inbringar, kan de förbättra sin verksamhet, vilket genererar i nöjdare kunder och förhoppningsvis en ökad intäkt.För att lyckas med en bra klagomålshantering, krävs det att alla i verksamheten engagerar sig och har goda kunskaper om hur klagande kunder ska bemötas på bästa sätt.

Det har blivit viktigare att kunna hävda sig på marknaden gentemot de nu många stormarknader och kedjor som expanderar och blir fler. Vi tänker beröra de ämnen som handlar om butikers miljöer. Förutom sortiment och pris kan butiker konkurrera på marknaden om de har och använder sig av en fungerande butiksmiljö. Om butikspersonalen arbetar aktivt och har en attraktiv och säljande miljö i sin butik kan butiken konkurrera trots att det är en lokal handlare med små resurser. Därför kommer denna rapport att handla om den exteriöra, interiöra och psykosociala miljö och hur den lokala handlaren använder sig av dessa miljöer.

Animaliska biprodukter (ABP) är ett kontrollområde inom livsmedelskontrollen i Stockholms stad. ABP är hela eller delar av djurkroppar och produkter av animaliskt ursprung som inte är avsedda som livsmedel och är indelade i tre kategorier baserat på risk för människors och djurs hälsa. Kontroller har hittills prioriterats för animalieanläggningar där den största risken finns och de utförs av veterinärer anställda på livsmedelskontrollen. Det har nu blivit aktuellt för kommunen att utöka kontrollområdet ABP systematiskt till alla objekt med start i butiker. Syftet med det här arbetet var att kartlägga butikers ABP-problematik genom kontroller i fält samt att genom kontakter med statliga myndigheter och andra berörda instanser kunna föreslå en lämplig kontrollplan för ABP i Stockholms stad. En litteratursökning utfördes för att få mer kunskap kring området animaliska biprodukter samt vilken lagstiftning och vilka problem det medförde. Kartläggningen utformades som en fältstudie genom intervjuer med butikschefer följt av en riskvärdering för ABP i butik.

Coop Sverige inga?r i ett nordiskt inko?pssamarbete fo?r sina egna ma?rkesvaruprodukter (EMV), Coop Trading. Na?sta a?r, 2012, bryter man sig ur detta samarbete och av den anledningen vill Coop Sverige se o?ver varukraven fo?r sina EMV-produkter. Coop har som ma?lsa?ttning att vara det ledande och mest innovativa detaljhandelsfo?retaget och branschens fra?msta spra?kro?r och inspirationska?lla fo?r ha?llbar konsumtion.

En stor del av livet spenderas på arbetsplatsen, därför är det viktigt att arbetsmiljön på arbetsplatsen är bra. Konflikter anses vara något negativt och kan leda till stress och frånvaro, men det är de olösta konflikterna som är problemet. Chefen är den som ska vara förebilden på arbetsplatsen och ansvarar för hur arbetsplatsen fungerar. Många chefer tycker att konflikter är besvärande och anser sig inte vara tillräckligt kunniga att hantera konflikten.Den problemformulering som har satts upp för uppsatsen är: Hur arbetar butikschefer med konflikter och konflikthantering? Syftet är att beskriva hur butikschefer arbetar med konflikter och konflikthantering.

Genom att tillämpa sinnesmarknadsföring i butikens marknadskommunikation så kan konsumenterna bli mottagliga för det budskapet som sänds ut till dem. Däremot är det få marknadsförare som idag arbetar aktivt med sinnesmarknadsföring. Detär en viktig del i att driva en butik då denna kommunikation kan vara en helt avgörande faktor i hur människan upplever butiken och produkterna. Syftet meduppsatsen är att analysera hur butikschefer tillsammans med medarbetarna arbetar med sinnesmarknadsföring samt hur konsumenterna påverkas av detta. Uppsatsens undersökning kommer att ge svar på hur olika marknadsföringssätt skiljer sig beroende på vem den riktar sig mot.

Denna rapport beskriver arbetet med att utveckla en E-butik fo?r egenkomponerade askar med chokladpraliner, Pralinbutiken, utifra?n den agila utvecklingsmetodiken Scrum. Arbetet har utfo?rts av ett team besta?ende av a?tta studenter vid Linko?pings Universitet som en del i ett kandidatarbete inom Civilingenjo?rsprogrammet i industriell ekonomi.Teamet kom fram med ide? och koncept till Pralinbutiken. Rapporten tar upp erfarenheter kring utvecklingsprocessen, arbetsmetodiken och teamet.

Bakgrund och Problemformulering: Dagens samhälle krymper med hjälp av Internet och de nya teknikerna. En följd av detta är att informationsutbytet sker betydligt snabbare idag än tidigare och det är inte på väg att minska och det är genom detta som många nya kanaler har tillkommer. Idag förväntar sig kunden att företag inom modedetaljhandeln finns i fler än en kanal. Samtidigt som kunden omedvetet förväntar sig en sömlös upplevelse när hen överskrider kanalerna. Ett varumärke eller ett företag är idag, och måste vara, mycket mer än produkten man säljer.

Vi har i vårt arbete utformat en affärsplan för vår egen affärsidé. Den bygger på en butik somsäljer svenska klädesmärken och har en espressobar i ett. Från affärsidén har vi skapat en egenaffärsplan utifrån de vanligaste faktorerna som en affärsplan ska innehålla vilket ärmarknaden, konkurrenterna, finansiering och risker. I ett nystartat företag utgör den förstaaffärsplanen hela företagets grund.Våra problemformuleringar i arbetet är; Hur ser marknaden och konkurrensen ut? Vilket ärvårt unika kunderbjudande? Finns det någon lönsamhet? Dessa problemformuleringar harformat vårt arbete och varit grunden till våra undersökningar.Mingels affärsidé är att erbjuda fika tillsammans med shopping av svenska märkeskläder påSödermalm i Stockholm.

Under de senaste åren har branschen hemelektronik ökat påtagligt och vi konsumenter har mer pengar att spendera på kvalitativa märkesprodukter. Eftersom fler och fler butiker uppstår och även trycket från internethandlarna ökar måste butiker idag använda sig av andra knep än vad de tidigare gjort för att nå ut till kunderna. Det kan vara svårt att nå ut till det kundsegment butiken tänkt sig och för att uppnå sina mål måste butiken vara klar över hur den vill framstå och vilken image den vill åt. Det blir allt mer vanligt att butiker använder sig utav nya kommunikationsknep för att få kunderna uppmärksamma och bli trogna kunder.Vår uppsats bygger på att vi gjort tre besök i butiker och dessa är Bang Olufsen, Televisionen och Onoff. Under dessa besök gjordes en intervju med butikscheferna där vi diskuterade butikernas syn på pris, kommunikation, service och sortiment.