The main purpose of this thesis has been to investigate librarians opinions about the need for and possibility to use non-roman script in library catalogues. We have also investigated the routines of handling materials in non-roman scripts in two Swedish libraries. The investigation was made in the light of the recent shift in character set in the Swedish National Library Catalogue Libris. This change will enable use of multiple writing systems in the future.Our findings are that a multicultural society requires special consideration to the needs of citizens who speak other languages than the majority of the population. This becomes difficult when the languages spoken have a different writing system than the one used by the majority.

This study focuses on the Nordic model of Extended Collective Licenses (ECL) and how this model can be used in the process of digitalising and publishing archival material such as photos, letters, maps or films. The question that this study aims to deal with is what advantages, and disadvantages, there are for archives and copyright holders when an ECL is being used. To help answering this question the ?theory of the knowledge commons? has been applied. The research question has been answered through a text analysis based on legal texts including Swedish law.

Librarians like to think that libraries contribute substantially to the progress of research. However, libraries still seem to have serious problems getting integrated in their parent organization on equal terms with other parts of that organization. The degree of integration of the library is thus the main topic of this thesis and the purpose is to examine how the interaction between librarians and scientists is formed and can be developed. That issue leads to concrete questions concerning what part librarians play in the scientists work and which factors influence the cooperation or lack of cooperation. We have chosen, for reasons of comparison, to make two case studies; one is a branch of a university library and the other is a library in a large pharmaceutical company.

I detta examensarbete undersöker jag minnen som spår och representationer av det förflutna utifrån frågeställningarna: Hur och varför representeras, problematiseras och granskas minnen av samtida konstnärer? Hur kommuniceras detta till en större allmänhet? Hur förhåller sig minnet till rum, tid, identitet och meningsskapande?I uppsatsen analyserar jag tre samtida konstverk, som på olika sätt problematiserar och granskar minnesberättelser. Analysen görs i dialog med begrepp och teorier från Paul Ricoeurs tankar om människans identitet som en berättande varelse, vidare Annette Kuhns kritiska minnesarbete och slutligen med kognitiv teori kopplad till förmågan att minnas och glömma. Representation ses ur ett konstruktionistiskt perspektiv och utifrån semiotikens tredelning av olika teckenkategorier, det vill säga ett minne kan representeras som ett spår, en symbol eller genom ikonisk likhet. Mitt didaktiska syfte är att skapa ett underlag till bildundervisning i skolan om hur minnen representeras med konstens metoder.

I uppsatsen undersöks hur statens förhållande till de arbetslösa har förändrats; från brännmärkning av de arbetslösa i 1500-talets England till att staten under 1900-talet kom att ta ett allt större ansvar för att arbete skapades åt alla genom en aktiv arbetsmarknadspolitik.Uppsatsen inleds med ett brett perspektiv på hur synen på de arbetslösa har förändrats under århundradenas gång. Fokus smalnar sedan av mot hur Sverige under 1900-talets första årtionden förhöll sig till de arbetslösa för att därefter ytterligare smalna av mot en kommuns förhållande gentemot de arbetslösa.Kommunen som undersöks är Arvika och tiden som undersöks är sekelskiftet 1900 fram till början av 1940-talet.Under den tid som undersöks kom staten att få ett allt större inflytande över medborgarnas liv och det är då som välfärdstaten skapas, det som socialdemokraterna kom att kalla Folkhemmet.Teorin för uppsatsen är att staten under uppbyggandet av välfärdstaten införde en normering av medborgarna genom arbetslöshetspolitiken. Det staten ville skapa var skötsamma lönearbetare och ett av medlen man använde var nödhjälpsarbeten.Uppsatsen undersöker om statens önskan av normering av dess medborgare går att spåra i de handlingar som i Arvika kommuns arkiv rör arbetslöshetsfrågan. Vidare undersöks om statens alltmer ökande inflytande över medborgarna begränsade Arvika kommuns agerande gentemot de arbetslösa. Undersöks görs också vilka nödhjälpsarbeten kommunen satte igång och vilka personer som fick ta del av dem.Uppsatsen ger inte enbart röst åt staten och kommunen, även de som var arbetslösa under undersökningens tidsperiod ges en röst.

The main purpose of this Master´s thesis, is to describe and discuss what constitutes the library collaboration between The Swedish Royal Library and the National Library of Guatemala, but also to analyse which effects the support has for public library work in Guatemala. The data consists of interviews and direct-observations during 2 months of fieldwork in Guatemala, Central America. The analysis is based on literature studies combined with the answers from the respondents and other results from the field work. We have found above all three factors to be of importance in the constitution of the collaboration between the National Library in Guatemala and the Swedish Royal Library: the Swedish library discourse, the Swedish aid discourse and the relationship between the people involved with the project. The library discourse in Sweden and in Guatemala emphasizes different aspects of the work.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka i vilken utsträckning reducerade uttalsformer anges i ett urval enspråkiga svenska ordböcker samt att, med hänsyn till ordböckernas funktion, diskutera värdet av sådana former. De ordböcker som ingått i undersökningen är Norstedts svenska uttalslexikon (NSU, Hedelin 1997), Svenska språknämndens uttalsordbok (SSNU, Garlén 2003), Lexin och Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO, 2009).Materialet har utgjorts av de 50 mest frekventa orden i korpusen SUC 2,0 . Uttalsangivelserna för dessa ord, vilka samtliga är funktionsord, har undersökts i NSU, SSNU, Lexin och SO, och en beräkning har gjorts av antalet reducerade uttalsformer i de olika ordböckerna. En närmare ana-lys har också gjorts av uttalsangivelserna för funktionsorden och, är, att, med och det.Av de 50 mest frekventa orden i SUC 2,0 anges minst en reducerad uttalsform för 30 ord i en eller flera av de undersökta ordböckerna. Uttalsordböckerna (NSU och SSNU) redovisar fler sådana former jäm-fört med allmänordböckerna (SO och Lexin).

This essay is about reading among patients in hospital. The aim of the essay is to find out what part reading and the library play for patients in hospital. An additional aim is to find out in what ways the collaboration between hospital librarians and hospital staff could be developed. The starting-point of the problem is one main question: What part does reading play for the patient during the stay at the hospital? On the basis of the answers to this question I have also looked for possibilities of enhanced co-operation between hospital libraries and hospital staff.The method for the essay is qualitative and fifteen persons in three different wards at University Hospital in Malm have been interviewed.

We were interested in catalogers as human beings and in their reaction to a changed working situation. In the light of the changes which have been made at the libraries during the nineties, we investigated why the very group catalogers reacted with an intense and engaged open debate at the same time as librarians with special competence didn t seem to react in this way. The open debate about the catalogers changed working conditions was held in Sweden, above all at BIBLIST, which is a forum for library-connected questions. This forum uses an email list made particularly for librarians. The situation of the librarians was, to a small extent, also discussed in publications made for the library line of business.

Dissatisfaction with the current market for scientific publishing, dominated by a few large publishers able to obtain high subscription fees, gave birth to the Open Access movement. One problem for the Open Access movement, which aims at making research results freely available, is that scientists are reluctant to publish in journals that are free on the Internet, so called Open Access journals. This master's thesis aims at showing how scientists reason about their own publishing in scientific journals. It is investigated which factors are important when scientist decide on which journals to send their articles. The aim is to increase the understanding of scientists' views on Open Access.Six interviews were conducted with scientists in Biomedicine at Lund University.

Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera tidningen GQ:s omslag mellan åren 1958-2013 för att ta reda på om patriarkala strukturer går att urskilja i omslagens text- och bildspråk. Jag vill specifikt undersöka hur män och kvinnor framställs på omslagen och hur detta kan ha förändrats mellan åren 1958-2013.Teori: Eriksson och Göthlunds Möten med bilder (2004) har legat som grund för att förstå hur jag skulle analysera mitt bildmaterial och Kuhn (1985), Mulvey (1999) och Tasker (2011) har bidragit med viktiga begrepp att använda som analysverktyg. Van Zoonens (2004) redogörelse för feminism har också varit en väsentlig del. Kompletterande relevant litteratur tas också upp i arbetet. Vidare har även Anja Hirdmans tidigare forskning i området med boken Den ensamma fallosen (2008) och doktorsavhandlingen Tilltalande bilder: genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och FIB aktuellt (2001) varit viktigt för att förstå mitt analysmaterial.Metod: Samtliga 599 omslag från GQ:s arkiv mellan våren 1958-2013 har studerats innan jag valde ut 28 av dem att analysera semiotiskt.

AbstractKultursektorn omsatte endast cirka fem procent av Sveriges totala turistnäring år 2006. Dettyder på en smal skara besökare samt att det finns en stor konkurrens mot andra sektorerinom turistnäringen. Samtidigt är denna siffra något missvisande vad gäller besökarantal dåmånga kulturarv är gratis att besöka.Utefter detta har jag utgått efter en induktiv arbetsmetod där jag har valt att studera ettspecifikt ting, i detta fall Hasse & Tage-museet, för att därefter komma fram till en slutsatssom kanske även kan gälla i allmänhet för andra kulturarv. Jag har kommit fram till minaslutsatser genom intervjuer och kvalitativa enkäter för att därefter bearbeta det insamladematerialet tillsammans med de bakgrundsfakta jag har använt mig av.Syftet med undersökningen var att undersöka om Hasse & Tage-museet med verksamhet kanbetraktas som ett kulturarv och (i så fall) hur kan museet arbeta för att leva vidare och förakulturarvet vidare till framtida generationer. Uppsatsen syftar även till att något belysamuseets lokalisering till Tomelilla och dess roll för turismen i Tomelilla.Resultatet visade att Hasse & Tage-museet definitivt är ett kulturarv då deras verk harpåverkat generationer av svenskar och är betydelsefullt för så många än idag.

Z39.50 is a standard protocol designed to create an interface between diverse computer databases for diverse information needs. Since it has to be adjustable it is also complex and demands a certain degree of expertise when being set. However, the aim of this paper is not to make a theoretical description but to examine certain conditions in practice. From the perspective of Swedish research libraries two principal hypotheses are examined: 1) the implementation of a given technology (Z39.50) is primarily influenced by social circumstances, and 2) the way in which the technology is implemented will bias the results of information retrieval. For this examination we need a framework of theories concerning the relationship between technological development and society, organisational theories and database theories.

Min syfte med uppsatsen har varit att se om det genom att undersöka fyra olika läroböcker i historia utgivna under en 50-årsperiod, se om det kunde finnas någon förskjutning över tid när det gäller hur läroböckerna skildrat och belyst Sovjetunionen mellan åren 1917-1953.Till min hjälp att undersöka denna frågeställning, har jag i min aktuella uppsats och undersökning använt mig av en komparativ metod och det huvudsakliga teoretiska verktyget har varit historiemedvetande.De läroböcker som jag har använt mig av i studien har varit fyra stycken läroböcker med inriktning på gymnasieskolan och då framförallt de humanistiska och samhällsvetenskapliga linjerna eller programmen. De läroböcker som studerats är utgivna med ungefär 15 års mellanrum (1961, 1977, 1992 och 2009) och kan ses som en studie över tid i hur läroböcker har valt att fokusera på eller presentera en specifik historisk händelse eller företeelse, i detta fall Sovjetunionen mellan åren 1917-1953.Mina slutsatser och mitt resultat är att man delvis kan se en förskjutning över tid, men att det kan bero på flera olika och ting såsom den nya forskningen som tidigare inte varit känd för läroboksförfattare. De saker som gör att man kan urskilja en förskjutning över tid mellan de olika lärböckerna kan bland annat bero på att forskare sedan Sovjetunionens fall har fått tillgång till arkiv som tidigare var stängda för fristående forskare.En annan orsak kan vara att det kan vara lättare att tolka händelser och företeelser som ligger i ens omvärld, när tiden ger en lite distans till händelserna och det geografiska området som ligger i blickfånget för undersökningen. Det finns alltid en risk att försöka att analysera och försöka att förklara saker och ting som ligger i ens egen nutid och geografiska närområde. Med lite distans i tid blir perspektivet lite annorlunda och slutsatserna förhoppningsvis lite mer analyserande..

In an international perspective the Russian children s library is a unique institution, being solely committed to children up to 14 years of age. In Russia of today it is, however, being exposed to hard pressure as the economical and social conditions have changed dramatically since the collapse of the USSR. My interest lies in examining this change of living conditions for the children s libraries and how this in turn affect their work and role in the present state. In order to view this change in a longer perspective, I compare the situation for children s libraries during the time of communist regime with that of today using documents about and from children s libraries. I have studied its legal position and conditions, financial and political state, and how the modern society affects children and youth, especially their daily cultural life.