People living with disabilities in our society today are more likely to be without a job compared to the rest of the population. The fact that a high number of people are not given the opportunity to work, and thereby being self-sufficient, is a failure for both the individual and the society. My purpose with the study is to increase knowledge and understanding regarding disabilities in the working life, with focus on the disability Dyslexia. In the study, I am investigating the employer?s obligations and rights when employing a person with disabilities.

In schools today, we expect student performances and achievements to be exceptional. Having good reading and writing skills are essential if students want to excel at their school assignments. Students with reading and writing difficulties have to work much harder than their other classmates. Their having to work harder coupled with being teenagers and facing all the uncertainties which are present at that age, these students face the difficult task of trying to find out who they are and who they want to be. In other words, they try to create their own individual identities.

AbstractThe purpose of this essay is to increase the knowledge of which strategies students with reading and writing disabilities or Dyslexia use to learn in secondary school. The study aims to examine the following questions:Which coping strategies do students with reading and writing disabilities use in their studies?How can remedial teachers support students with reading and writing disabilities in their learning process?The study consists of two interviews with a total of three hours recorded material made with a secondary school teacher who teaches Swedish and English. The teacher has experiences of reading and writing disabilities herself but also from teaching students with Dyslexia. The interviews are constructed into a lifestory describing experiences of reading and writing disabilities in school, during teacher training and as a teacher.

Vi har studerat ett material som syftar till ett tidigt samarbete mellan hem och skola för att upptäcka barn med läs- och skrivsvårigheter. Studien har genomförts som en komparativ fallstudie, där två vitt skilda kommuner utgjort grunden. Fallbeskrivningarna består av intervjuer, fältanteckningar och delresultat från en större enkätundersökning som genomförts av materialets upphovsmän. Genom att jämföra två olika fall hoppades vi kunna se och beskriva likheter och skillnader och därmed kunna dra slutsatser kring materialets effekter på ett djupare plan. Undersökningen visar på två scenarion gällande effekterna av materialet, ett positivt och ett negativt.

Denna uppsats spänner över den mångkulturella skolan och språkutveckling. Dialogskolor är ett begrepp som föddes med Myndigheten för Skolutvecklings satsningar på de skolor som har sämst måluppfyllelse i Sverige. Det rör sig om ca 100 skolor som ingår i satsningen. Elever med invandrarbakgrund är överrepresenterade i dessa skolor. Denna undersökning är gjord på skolor från en kommun där åtta grundskolor ingår i projektet, som främst riktas till språkutveckling.

Avsikten med den här studien var att ta reda på hur en diagnos kan påverka en elevs självuppfattning samt hennes skolsituation. Denna fallstudie visar att diagnosen inneburit en förklaring och positiv bekräftelse för eleven. Hon vet nu att det finns en orsak till hennes läs- och skrivsvårigheter. Hon har också blivit mer medveten om att hon har rätt att få mer hjälp vilket har bidragit till att eleven lättare själv ber om hjälp. Föräldrarna vet att de har rättighet att få mer stöd till sitt barn och att det finns olika hjälpmedel för att underlätta skolarbetet för henne.

Användningen av mobila enheter, det vill säga smarta mobiltelefoner och surfplattor ökar ständigt och det nya mediet ställer helt nya krav på användbarhet och användarvänlighet. Vi tror att personer med funktionsnedsättning glöms bort i de nya smarta enheterna och att tillgängligheten i dessa enheter inte prioriteras och utvecklas tillräckligt bra.Syftet med denna C-uppsats i informatik är att undersöka på vilket sätt röststyrning och text-till-tal i mobila enheter påverkar användbarheten, främst för personer med läs- och skrivsvårigheter men även generellt sett för alla typer av användare, och att belysa vilka problem och begränsningar som upplevs vid utveckling av röststyrningsapplikationer.För att undersöka detta utvecklade vi en applikation till Android-enheter som använde både röststyrning och text-till-tal-funktioner. Denna applikation gjorde vi sedan tester på för att besvara vår frågeställning och vårt syfte.Vi fann att utvecklingen av en ständigt lyssnande applikation var svårare än vad vi först trodde och att utveckling för Android inte hade stöd för ljudigenkänning. Den röststyrning som fanns som stöd var en serverbaserad ord-igenkännare som försökte tolka ljudinmatningen till ett eller flera ord. Med lite brytning eller dialekt var risken för feltolkning stor.Vår slutsats blev att röststyrning och text-till-tal till viss grad ökar användbarheten för personer med läs- och skrivsvårigheter.

Samha?llets o?kade krav pa? skriftspra?klighet medfo?r att funktionshinder kopplat till la?s- och skrivsva?righeter o?kar. Samtidigt visar internationella la?sunderso?kningar pa? en sa?mre litteracitetsutveckling fo?r elever med annat modersma?l a?n svenska. Dessa elevers spra?kliga fo?rma?gor och eventuella sva?righeter a?r ofta sva?rbedo?mda och kartla?ggningsmaterial som testar elevernas spra?kfo?rma?ga pa? ba?da spra?k lyser i dagsla?get med sin fra?nvaro.

SyfteSyftet med denna studie är utvärdera effekterna i en undervisningssituation för lärare och elever ute i daglig skolverksamhet, av den utbildning som lärarna fått genom att delta i projekt Kompenserande datorhjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter i några av kommunens grundskolor. I arbetet ingår också en beskrivning av de kompensatoriska programvaror och funktioner som lärarna fått utbildning i.MetodStudien är baserad på en enkätundersökning riktad till 83 lärare, verksamma inom grundskolan (F-9) som i olika omgångar deltagit i gemensamma studiedagar och fått en utbildning om 4 x 2 timmarResultatNästan alla lärare anser att den utbildning de fått i att använda dator och kompensatoriska hjälpmedel har gett dem bättre förutsättningar att möta elevernas behov. Man anser att användningen av kompenserande hjälpmedel ger eleven bättre förutsättningar att klara skolarbetet samt att fler elever skulle ha nytta av dator och kompensatoriska hjälpmedel. Nästan alla anser också att användningen av kompenserande hjälpmedel har stor betydelse för att stärka elevens självförtroende och för att göra eleven mera delaktiga.DiskussionTilltron till dator och kompensatoriska hjälpmedel förefaller hos lärarna vara större än vad arbetssätt och organisation i skolan tillåter deras elever att använda dem i det vardagliga skolarbetet. Utbildning, tid och organisation är viktiga faktorer för att ett framgångsrikt arbetssätt ska kunna uppnås.

Syftet med undersökningen var att få en bild av pedagogers och specialpedagogers syn på de tester som utförs under barns första skolår. Vad anser man vara främsta orsakerna till barns läs- och skrivsvårigheter och hur viktiga är testerna för att fånga upp dessa? Min studie består av två parallella undersökningar, en kvantitativ undersökning där elevers sparade resultat från prov och tester från de första skolåren jämförts med resultatet på de nationella proven i femte klass. Därefter har en kvalitativ undersökning gjorts där pedagoger och specialpedagoger fått svara på hur de ser på dessa tester. Tidigare forskning pekar på att 6-8% av eleverna har läs och skrivproblem. Detta kan bero på genetiska problem, svårigheter med avkodningen, ordmobiliseringen, koncentrationsproblem, ovana att läsa och skriva eller att man har annat modersmål.

Alla typer av inlärningssvårigheter påverkar matematikinlärningen. Detta examensarbete önskar ge svar på vilka symptom olika inlärningssvårigheter kan ge och vilka åtgärder man kan sätta in för att hjälpa eleverna. Dessutom önskar arbetet ge svar på om det finns lika mycket kunskap på skolorna om läs- och skrivsvårigheter som om matematiksvårigheter och om eleverna upplever att elever i olika typer av svårigheter får den hjälp de behöver.För att göra detta har jag dels gjort en litteraturstudie och dels en enkätundersökning bland speciallärare/specialpedagoger, lärare och elever.Det är viktigt att uppmärksamma elever i alla typer av inlärningssvårigheter så att undervisningen kan anpassas till den specifika elevens förutsättningar. Eleven ska ges möjligheter till adekvata utmaningar så att elevens självkänsla stärks och dess motivation till att fortsätta lära sig blir stor. Elevens uppgifter ska därför stärka dess svagheter, men också belysa och utveckla dess styrkor.Enkätundersökningen visar att skolorna har mer kunskaper och bättre rutiner för att upptäcka och arbeta med elever i läs- och skrivsvårigheter jämfört med elever i matematiksvårigheter.

Syfte: Studiens syfte har varit att ta del av fyra flickors livsberättelser om deras tid i en särskild undervisningsgrupp. Följande forskningsfrågor har fokuserats i undersökningen:o Vilka sociala och kunskapsmässiga konsekvenser har placeringen fått för dem efter ti-den i gruppen? o Vilka likheter respektive skillnader finns det i flickornas upplevelser av sin skoltid och tiden i den särskilda undervisningsgruppen?Teori:Studien använder sig av fenomenologiska livsvärldsberättelser som tolkats utifrån ett herme-neutiskt perspektiv. Metod: Fyra flickor som alla är minst 18 år har intervjuats med hjälp av halvstrukturerade livsvärlds-intervjuer. Resultat:Flickorna i undersökningen är alla nöjda med sin tid i den särskilda undervisningsgruppen.

Detta är en undersökning som berör kvinnliga skribenter under senare delen av 1800-talet i Stockholmsregionen. Undersökningen är baserad på två tidskrifter som kom ut 1859 och framåt. Den ena tidskriften är Tidskrift för hemmet (1859) som var den första tidningen i Sverige med kvinnliga skribenter och en kvinnlig utgivare. Den andra är Dagny som blev en uppföljare till Tidskrift för hemmet (1886) och som gavs ut av Fredrika-Bremer-Förbundet. Undersökningen görs genom att analysera tidskrifternas första utgåvor under deras första år för att ta reda på vad kvinnorna skrev om och om de ville tillföra något till den rådande hierarkin som fanns i samhället med manlig dominans. Syftet med undersökningen är att visa vilken kvinnosyn skribenterna hade och vad de skriver om gällande kvinnorna i samhället eftersom mycket tidigare forskning enbart berör vilka dessa kvinnliga skribenter var. För att analysera texterna har jag använt mig av en ideologikritisk textanalys som innebär att man läser texterna med vetskapen om att det finns en rådande ideologi i samhället där texterna ges ut och att också försöka se om texterna visar någon form av ?reform? för att förändra ideologin. Min undersökning visar att skribenterna i tidskrifterna skrev om och för kvinnor, de behandlar ämnen som kvinnors rätt till arbete och utbildning och att kvinnor ska få fler rättigheter i samhället, såsom rösträtt.

Sammanfattning Syfte: Att undersöka två läsmetoders effekter på tolv elever från skolår 2, 3 och 4 avseende fonologisk och ortografisk läsförmåga, läsflyt, läsförståelse och RAN (Rapid Automatic Naming) samt jämföra resultaten med en grupp elever som fått traditionell specialundervisning under samma tid. Metod: 52 elever genomförde en screening med avseende att mäta läsflyt och läsförståelse. Av dessa valdes 12 elever ut som hade svårigheter i läsflyt och korrekt läsning, fyra elever från varje skolår, 5 pojkar och 7 flickor. Eleverna delades i två lika stora grupper som tränade ordavkodning med två olika metoder i en-en-undervisning, 20 minuter tre gånger per vecka i sex veckor. De 18 eleverna fick utföra ytterligare fem läs- och skrivtest före och efter interventionen. Resultat: De båda interventionsgrupperna förbättrade sina resultat på flera test mer än gruppen som fick traditionell specialundervisning. Elever som tränat Rydaholmsmetoden fick bättre resultat i alla högläsningstest utom ett.

Den här C-uppsatsen är en studie om dyslektikers kommunikativa interaktion med kompenserande specialgjorda datorprogram för träning i sitt användande av att skriva olika sorters texter. Ämnets olika nyckelord är det som är relevant för denna C-uppsats. Denna studies undersökningar har skett genom intervjuer med en speciallärare och en specialpedagog som är en form av experter på detta område och kan extra fakta om de olika eleverna (respondenterna). De har intervjuats för att få koll på vad de tycker och anser om specialgjorda datorprogram som jag undersökt. De har även fått svara på en enkät med liknande frågor som i intervjuerna. En annan metod som används för denna C-uppsats är en sorts semiotisk kvalitativ innehållsanalys för att påvisa hur de specialgjorda datorprogrammen ser ut. När det gäller en sorts avläsning till resultatet har den skett med en avläsning av Shannon & Weavers kommunikationsmodell fast till en egen modell samt via en kvalitativ analys som beskriver de specialgjorda datorprogrammens uppbyggnad. Den främsta slutsatsen som fram kom är att denna C-uppsats kommit fram användarnas/elevers och speciallärares och attityder och tankar kring sitt användande av dessa specialgjorda datorprogram som är Oribi Spellright och Vital, via den egna omgjorda Shannon & Weaver modellen. Denna C-uppsats är relevant inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga området för den använder sig av Shannon & Weavers kommunikationsmodell samt en form av ett interaktionsmoment mellan människa och dator..