This paper examines how teachers and librarians are helping children and young people withDyslexia/reading and writing difficulties. The examination has taken place in a small municipalityin Skaraborg County. Seven teachers in the municipal schools and the chief librarian inthe municipal library have been interviewed as well as an advising county librarian.In the municipal schools the pupils have access to literature in easy language and computerswith programs training reading, writing and spelling. In some schools there are textbooks ontape too. In the municipal library and in the county library disabled readers can loan literatureon tape and literature in easy language.The conclusion of the examination is that children and young people with Dyslexia/readingand writing difficulties need all sorts of aids in reading and writing.

This work concerns children with reading- and writing difficulties/Dyslexia. My purpose is to investigate the practical experience of teachers as well as their everyday work with these children.My questions are:How do teachers work with children aged 4-9 who have reading- and writing difficulties/Dyslexia?Which various teaching aids exist for children who have reading- and writing difficulties/Dyslexia?Which subjects are affected by reading- and writing difficulties/Dyslexia?To answer the above questions I have used the qualitative method. I have performed interviews and observations. Previous research has shown that reading- and writing difficulties/Dyslexia is one of our most common disabilities.

Arbetet syftar till att visa lärares och specialpedagogers syn på sitt pedagogiska arbete med elever som har fått diagnosen Dyslexi. Undersökningen är utförd i utvalda skolor i grundskolans senare del i Kristianstad kommun och vi har gjort den ur både ett lärarperspektiv och ur specialpedagogernas synvinkel. Detta för att få en helhetsbild av hur skolan möter elever som har fått en Dyslexidiagnos. Resultatet visar på en tydlig skillnad mellan skolorna gällande deras hjälpinsatser för sina Dyslexielever. Undersökningen visar även på skillnader mellan skolorna gällande syn på diagnos, antal elever med Dyslexidiagnos samt utbildningsnivå hos berörd personal.

The aim of the study was to study the phenomenon of Dyslexia on the basis of a literature study. I did a thorough exposition of what Dyslexia is and its history and previous research in the area. Further I assumed two questions at issue which were What testimonies are there from the literature of how it is to live with Dyslexia? and What learning styles are there for people with Dyslexia? I have taken part of testimonies that are to be found about how it is to live with Dyslexia according to the people themselves that live with it. In the second question at issue I move on to present a couple of learning styles that are used.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man arbetar på en specifik skola i Halmstad kommun med läs- och skrivsvårigheter. Samt huruvida det är nödvändigt med en diagnos för att få tillgång till hjälpmedel. Uppsatsen inleds med en kort bakgrund om vad läs- och skrivsvårigheter är, och lägger fokus på Dyslexi. I tidigare forskning presenteras de olika begrepp och teorier som behövs för vår analys. Här ligger fokusera på lärarens bemötande av elever med läs- och skrivsvårigheter, betydelsen av att ha en diagnos, diagnostisering samt vilka hjälpmedels som finns.

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur kompensatoriska hjälpmedel vid läs- och skrivsvårigheter kan integreras i klassrumsundervisningen. Jag ville lära mig mer om hur man kan arbeta för ett kompensatoriskt tänkande i en inkluderande skola. Jag har gjort en kvalitativ fallstudie och under en vecka följt en elev med Dyslexidiagnos i skolår 4. Jag har i olika klassrumssituationer observerat hur kompensatoriska hjälpmedel används eller inte används. Observationen följdes upp med semistrukturerade intervjuer med elev, förälder, klasslärare, specialpedagog och rektor. Under min observation fick jag uppleva hur viktig klasslärarens förmåga att skapa struktur och sammanhang är för elever i allmänhet och för elever med Dyslexi i synnerhet.

The purpose of this study is to investigate teachers? efforts to teach students with Dyslexia in Swedish. The intention with this study is to get the right tools to work with these kinds of students in a more improved and giving way in the future. My questions of issue are:- How can teachers facilitate the learning process for students with Dyslexia?- Are pupils with Dyslexia included in the teachers? education in the classroom?- How do the other pupils integrate with the Dyslexia pupils in the classroom?- How does the teacher manage the situation to teach the whole class at the same time as he/she helps the pupils with Dyslexia?- How do you practice when to assess and rate the students with Dyslexia?The method used in this paper is a combination of participant observation and interviews with two teachers and their classes.

Syftet med studien var att förstå hur elever upplever processen kring Dyslexidiagnostisering. Vi studerade och analyserade hur elever i åldern 8-11 år upplevde att en Dyslexidiagnos skulle ställas, logopedens diagnostisering, överlämnandet av diagnosresultatet och hur diagnosen efteråt påverkade elevens skol- och hemsituation. Genom kvalitativa intervjuer med fyra elever och deras föräldrar insamlades information och analyserades utifrån studiens problemformulering och frågeställningar. I vår studie såg vi att det är en lång process för eleverna att ta till sig en Dyslexidiagnos och att elevernas känslor inför diagnosen ofta är motstridiga och många. Samtliga elever har negativa känslor inför beskedet om att de har Dyslexi och ingen av eleverna i vår studie har velat berätta om Dyslexin för sina kamrater.

Abstract/Sammanfattning Problemområde Får elever med Dyslexi det stöd som de har behov av och rätt till i en Dyslexiskola? Syfte och preciserade frågeställningar Det övergripande syftet med mitt examensarbete är att undersöka pedagogiska metoder för lärande i en Dyslexiskola och om skolans metoder är överförbara till andra grund- och gymnasieskolor. Syftet är att få svar på vilka uppfattningar, upplevelser och erfarenheter som eleverna, specialpedagogerna samt rektor har. Vad som gagnar eleven bäst i sitt lärande utifrån följande preciserade frågeställningar: ? Vilka strategier använder eleven för sitt lärande? ? Hur upplever eleven lärmiljön i skolan? ? Vilka erfarenheter har specialpedagogerna av metoder för elever med Dyslexi? ? Upplever specialpedagogerna att deras metoder bygger på beprövad erfarenhet? ? Vilken uppfattning har rektor om stöd för elever med Dyslexi? Teoretisk ram Jag har valt att använda tre teorier som påverkar elevens villkor och förutsättningar för lärande nämligen: systemteoretiskt, specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv.

The aim of this qualitative study is to examine how users of talking books perceive the possibility of downloading talking books from home without visiting the library and how this affects them. Three research questions were formulated:How do talking book users reflect on their library usage?Have the subject's' library usage changed since introduction to the download service?How have users experienced the service?To answer these questions, five semi structured interviews were conducted with five different users of talking books in Sweden. All subjects were currently using download services which they had gained access to from their local public libraries. In analyzing the interviews, a theory established by Henrik Jochumsen and Casper Hvenegaard Rasmussen in Gør biblioteket en forskel (2000) was used.

Rapporter kring vad skolan ska och bör göra för elever med inlärningssvårigheter finns det många av, hur skolan och pedagoger ska agera för att skolresultaten ska bli så bra som möjligt. Skolinspektionen (2011) har nyligen kommit ut med en kritisk rapport om hur elever negligeras stöd i undervisningen. Där beskrivs hur elever med läs- och skrivsvårigheter istället för stöd i undervisningen får en reducerad undervisning med färre lektioner. Men hur upplever elever med läs- och skrivsvårigheter sig själva i sin situation. Genom en ökad förståelse om hur elever upplever sin situation kan undervisningen bli än mer tillmötesgående och effektiv för elevernas skull.

Vi har undersökt hur man identifierar Dyslexi på gymnasienivå för att få svar på varför Dyslexiproblematiken ser ut som den gör i högre utbildningar. Syftet med studien är att ur ett pedagogiskt perspektiv undersöka hur en process av Dyslexiidentifiering ser ut på gymnasienivå samt se hur verktyg/metoder som tillhandahålls fungerar. Vårt arbete har utgått ifrån frågor som:Vilka erfarenheter har pedagoger på gymnasiet av Dyslexiidentifieringar?Hur fungerar resurser, såsom metoder och verktyg, är de tillräckliga för att upptäcka dyslektiker?Forskningsområdet har angripits med en kvalitativ metod genom intervjuer med olika typer av pedagoger på fyra gymnasieskolor i södra Sverige. Resultatet av intervjuerna visade att Dyslexiidentifieringen är ett komplext problem där språkets betydelse har stor vikt för upptäckterna.

Syfte med föreliggande arbete är att få en uppfattning om hur specialpedagoger på olika gymnasieskolor tänker kring diagnosen Dyslexi. Utifrån detta syfte har jag valt att genomföra intervjuer med tre specialpedagoger från olika gymnasieskolor i tre kommuner i södra Sverige. I intervjuerna ställdes frågor rörande kommunikation mellan grundskolors och gymnasieskolors sätt att upptäcka elever med specifika läs- och skrivsvårigheter eller Dyslexi och vad för slags stöd gymnasieskolor erbjuder dessa studenter.I studien framgår att de skolor som är representerade i undersökningen, erbjöds det flera olika hjälpmedel till elever som behöver ytterligare hjälp för att klara målen som står i kursplanen.I undersökningen framgår också vikten av att kontinuerligt följa upp och utvärdera resultaten av den grundläggande läs- och skrivundervisningen, både på individ- och skolnivå. Det är framför allt viktigt att uppmärksamma läs- och skrivsvårigheter vid så tidig ålder som möjligt.Genom den här undersökningen har jag kunnat visa på olika upplevelser, erfarenheter och reflektioner som specialpedagoger har kring elevers läs- och skrivsvårigheter. Jag har i resultatdelen belyst det mönster som framkommit ur respondenternas berättelser.

It is very important to gain knowledge and better understanding for people with Dyslexia in other words people with reading and writing difficulties. I have therefore chosen to learn more about this subject. In my study, I have focused on adult people with Dyslexia.This study is about four student teachers different experiences of Dyslexia during their studies. The aim is to find out how the student teachers diagnosis has affected their education situations of these areas; the need for help, environmental significance, management of the different reading and writing tasks in their education and the advantages they believe there is in their future work as teachers.As a research method I have used qualitative research and qualitative interviews. The participants in this study are four female persons in the ages of 23 to 25 years old.The results showed that the need for assistive help devices varied because of the student teachers different experiences.

Syftet med den här studien är att studera förhållandet mellan barn med läs- och skrivsvårigheter och matematik. Forskningen visar att det finns ett samband, och i den här studien sätts barnens upplevelser samt hur de tänker vid sina uträkningar i fokus. Studien har bestått av kvalitativa intervjuer där elever med läs- och skrivsvårigheter samt en kontrollgrupp har fått besvara frågor om vad de tycker om ämnet matematik. De har också fått räkna ut olika sorters tal och berätta hur de tänker när de räknar ut talen. Majoriteten av eleverna med läs- och skrivsvårigheter tyckte att matematik var roligt trots att de hade ganska stora svårigheter.