Syftet med denna studie var att undersöka vilka utvecklingsmaterial som används på förskolorna i en mindre kommun i Sverige och om användandet av dem kan leda till att enskilda barn bedöms. Ett annat syfte var att ta del av förskollärares tankar kring begreppet bedömning då vi själva ville ha en ökad förståelse för detta begrepp. Vi valde att anta en hermeneutisk ansats och arbetade på ett kvalitativt arbetssätt. För att samla in resultat till vår studie genomfördes intervjuer. Intervjuerna skedde med utbildade förskollärare.

Vårt syfte med den här undersökningen var att undersöka på vilket sätt pedagoger fördelar talutrymmet i klassrummet utifrån ett genusperspektiv. Vi ville ta reda på om flickor och pojkar fick lika stort talutrymme i klassrummet och samtidigt höra pedagogers egen syn på genus och deras tankar kring de specifika klassrumssituationer som vi valde att observera. Vi valde att börja vår undersökning med öppna observationer i de utvalda pedagogernas klassrum för att få ett verklighetsanknutet underlag inför de intervjuer som vi sedan skulle genomföra med respektive pedagog. Vi ville ta reda på om deras tankar stämde överens med deras handlande i den konkreta undervisningssituation som vi observerade. Den här undersökningens resultat samt vår slutsats är att det förekommer skillnader i talutrymmet mellan könen.

Abstract Jonasson, M & Swane, J (2010). Pedagogers perspektiv på den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Vårt examensarbete handlar om pedagogers tankar kring den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer av åtta pedagoger vilka arbetar på en och samma förskola på en mindre ort i södra Sverige.

Abstract Blomqvist, C & Skaneborn, C (2009). Naturvetenskap och undersökande arbetssätt i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Vårt arbete handlar om hur ett undersökande arbetssätt kan ta sig uttryck i en förskoleverksamhet, i synnerhet när det gäller de allra yngsta barnen, samt hur pedagogerna kopplar detta till naturvetenskapliga fenomen i ett brett perspektiv. Arbetet handlar även om hur pedagogerna på förskolan förhåller sig till barns upptäckarlust, hur de tar tillvara på det i verksamheten samt vilka tankar de har kring ett undersökande arbetssätt. Vår forskningsteoretiska utgångspunkt är främst det sociokulturella perspektivet i ett undersökande arbetssätt, samt det pedagogiska förhållningssättet i ett naturvetenskapligt utforskande.

Under de senaste åren har tillsatser i skolmåltiden debatterats väldigt mycket, då många har synpunkter angående livsmedelsval, måltidsmiljö, näringsinnehåll och tillagningsmetoder. Det är kostcheferna som ofta får stå till svars när föräldrar och media har åsikter om maten som serveras i skolan. Livsmedelsverkets Bra mat i skolan är riktlinjer och normer för hur den svenska skolmåltiden kan se ut. De tillsatser som är bedömda av Efsa och godkända av EU, är märkta på livsmedelsprodukten med ett E- nummer.Syftet med denna studie var att undersöka vad tio kostchefer i skolmåltider runt om i Sveriges kommuner har för uppfattningar och tankar om livsmedelstillsatser, samt om det förekommer ett aktivt arbete kring livsmedelstillsatser i dessa kommuner.Studien utfördes genom en kvalitativ intervjumetod för att få fram personliga erfarenheter och tankar hos kostcheferna. Intervjuerna gjordes per telefon och frågorna ställdes efter ett förskrivet frågeformulär och det fanns möjlighet att även ställa följdfrågor.I resultatet presenteras det att flera kostchefer är överens om att många tillsatser är onödiga, men vissa måste finnas.

Syftet med den här studien är att beskriva hur en skola har tagit fram en egen formulerad språkpolicy och hur skolan arbetar med policyn i praktiken. Studien består av tre huvudsakliga delar. Den första delen beskriver hur språkpolicyn har skapats, den andra vilka tankar lärarna har kring policyn och den tredje visar hur policyn kommer till uttryck i undervisningen. Data har samlats in med hjälp av intervjuer, observationer och dokumentanalys. Resultatet visar på att språkpolicyn har skapats av lärarkollegiet genom gemensamma diskussioner och gruppvis framtagna förslag på formuleringar av policyn.

Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieelevers individuella läsvanor såväl som deras generella tankar och föreställningar kring läsning och då även vad som motiverar deras läsning. Vidare är syftet att undersöka hur gymnasielärares undervisningsmetoder och arbete för att främja elevers läsning. De metoder som har tillämpats i denna uppsats är två kvalitativa lärarintervjuer, en gemensam kvalitativ intervju med fem gymnasieelever samt en enkätundersökning med 27 elever.Resultatet påvisar ett läsintresse hos eleverna, men att detta intresse kräver mer tid än vad eleverna har till förfogande. Eleverna i undersökningen menar att skolarbete samt sociala aktiviteter prioriteras före läsning. Läsning är istället något som sker under ledighet, såsom sommarlov.

Syftet med denna studie är att analysera och söka förståelse för hur genus framträder i bilderboken i både text och bild. Vårt syfte är även att föra en diskussion med pedagoger om deras yttranden och tankar kring genus i bilderboken. Våra frågeställningar i studien blir därför: Hur framträder genus i bilderboken? Vilka tankar uttrycker pedagoger i förskolan om genus och genus i bilderboken? Hur yttrar sig pedagoger i förskolan om bilderboken i förhållande till det formulerade uppdraget om genus i Lpfö 98? Utifrån våra frågeställningar har vi valt att analysera sex bilderböcker i både text och bild, samt intervjuat fyra verksamma förskollärare som arbetar på en förskola i Malmö. Tidigare forskning som vi har använt oss av då vi har fördjupat oss i vårt problemområde är genus, genus i bilderboken och genus i förskolan.

Alla har i varierad utsträckning egna erfarenheter av skolan, det medför att tankar och synsätt om den skiftar beroende på vem som tillfrågas. Lyhördhet, kommunikation och engagemang är grundläggande förutsättningar för samarbetet mellan hem och skola som i sin tur har stor betydelse för barnets skolgång. Skolan har under lång tid präglats av olika maktförhållanden som bidrog till att pedagogens auktoritet var given. Idag betonas vikten av att skolan och vårdnadshavare gemensamt är ansvariga för elevens skolgång, därmed blir det pedagogens personliga egenskaper som bygger auktoritet. Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar till barn i årskurs 1-3 resonerar kring samarbetet mellan hemmet och skolan.

Mitt syfte med detta examensarbete är att få djupare kunskaper inom området stress eftersom det blir ett allt större problem i vårt samhälle. Jag vill undersöka elevernas och personalens uppfattning om stress. I arbetet för att motverka stress i skolan är avslappning en del. Jag vill ta också reda på om avslappningsträning ger en positiv effekt på barn. Mina frågeställningar handlar om stress, hur den yttrar sig, vilka orsakerna är och hur man kan motverka stress hos barn.

Syftet för den här undersökningen är att försöka se och belysa vad som utmärker verksamheten i en barngrupp på en mångkulturell förskola. Detta syfte har delats in i tre frågeställningar-     Vad har pedagogerna för pedagogiska tankar kring sin verksamhet?-     Hur arbetar pedagogerna med språk?-     Hur ser samarbetet mellan förskola och hem ut?Undersökningsmetoden för arbetet har varit kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som arbetar med mångkulturella barngrupper.Resultaten jag har fått fram kring vad som utmärker sig under de olika frågeställningsrubrikerna visar att pedagogerna menar att de;-     arbetar mer konkret än i icke mångkulturella förskolor, och att de försöker vara mer närvarande i barnens lek, för att hjälpa barnen med sin tvåspråkighet;-     upplever att personal med annat modersmål än svenska är en stor tillgång i verksamheten, likväl som resursen modersmålspedagog, som finns i de rektorsområden jag gjort min undersökning i. De uppger även att de uppmuntrar barnen att använda olika språk i förskolan;-     tycker att samarbetet mellan förskolan och föräldrarna fungerar bra, och att föräldrarna är delaktiga i verksamheten. De poängterar även att kontakten med föräldrarna är viktig, och att man måste vara tydlig, då det kan vara språkförbistringar..

Att demokrati och en förståelse för mänskliga rättigheter och människovärde skall genomsyra skolans verksamhet är de allra flesta lärare bekanta med. Vissa arbetsområden ställer detta mer på spets än andra, däribland undervisningen om folkmord i ämnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. Utgångspunkten tas i lärarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har någon betydelse för demokratiuppdraget.

Mitt syfte med den här undersökningen är att undersöka pedagoger, föräldrar och barns tankar om den fria leken i förskolan. Jag vill även titta på hur pedagogerna jobbar, med hjälp av de leksaker som köps in, för att inspirera barnen till lek..

Denna studies syfte är att undersöka förskollärares tankar kring naturvetenskapen i förskolan. Studien är kvalitativ och vi intervjuar förskollärare för att få fram hur deras erfarenhet och föreställningsvärld ser ut beträffande naturvetenskapen i förskolan. Ett av läroplanens mål för förskolan är att utveckla barns förståelse för sin omvärld och enkla naturvetenskapliga fenomen där arbetet ska ha sin utgångspunkt ur barnets perspektiv. Det är förskollärarens ansvar att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik. Studien visar att majoriteten av förskollärarna tänker kring naturvetenskapen som något de finner i barns vardagliga aktiviteter utifrån deras intresse och nyfikenhet. Utifrån detta förhållningssätt hittar de tillfällen att synliggöra naturvetenskapliga fenomen. Förskollärarna anser att naturvetenskap synliggörs först och främst genom att vara ute i skogen.  Upplevelser i naturen engagerar alla sinnen där naturmaterial har stor betydelse för att fånga barnens intresse att undersöka och forska vidare. I undersökningen framgår att förskollärarna saknar en djupare kunskap i det naturvetenskapliga ämnet för att utnyttja fler situationer till naturvetenskapligt lärande.

I den här studien undersöker jag hur aktiva lärare reflekterar kring motivation och vilka metoder och tillvägagångssätt de använder för att öka elevers motivation till läsning. Jag tar del av lärarnas egna perspektiv och erfarenheter och valde därför att använda mig av kvalitativ intervju som val av metod. Dessa intervjuer utför jag på tre lärare som alla arbetar på mellanstadiet med ämnet svenska då jag anser att detta ger mig tillräckligt med information för att besvara mina frågeställningar. Denscombe (2009) beskriver intervju som en lättvindig och fördelaktig metod vid de tillfällen då man vill undersöka en människas tankar.Resultatet visar ganska tydligt hur lärare reflekterar över motivation och alla anser det vara en viktig del i arbetet som lärare för att kunna hjälpa elever frammåt. Det visar även att samtliga lärare använder sig av liknande mönster för att skapa motivation till läsning och dessa har jag kategoriserat i resultatet i form av olika underrubriker, exempelvis ''böckernas åtkomlighet'', ''lärarens betydelse'' och ''hemmets betydelse''.