Arbetet gjordes för att ta reda på vad forskningen säger om laborationernas roll i fysikundervisningen. Detta gjordes genom att jag läste flera olika forskningsrapporter, bland annat från en stor undersökning inom EU där ett försök gjordes att undersöka måluppfyllelsen i dagens fysikundervisning. Forskarna tog först reda på vilka mål lärare har med sin undervisning, och sedan togs reda på i vilken utsträckning olika typer av undervisning hjälper eleverna att nå dessa mål.Resultaten visar att det bästa sättet att nå de fem huvudmålen (Länka teori och praktik, lära sig att utföra experiment, lära sig vetenskapliga metoder, öka motivationen och undersöka elevernas kunskaper) är en blandning av undervisningsmetoder, där laborativa moment är en viktig del. Min egen undersökning visade på samma resultat. För att få eleverna att förändra sina alternativa begrepp, så att de stämmer bättre överens med de vetenskapliga, krävs något mer än en öppen laboration.Variation verkar vara nyckeln till god måluppfyllelse..

Syftet med undersökningen är att jämföra elevers förståelse i fysikämnet efter en laboration respektive en demonstration, samt att undersöka elevers uppfattningar om laborationer och demonstrationer. Som grund till arbetet har olika kunskapstest, en enkätundersökning och korta lärarintervjuer använts. Undersökningen genomfördes på 56 elever i grundskolans senare år. Resultaten visar att både laborationer och demonstrationer bidrar till att elever skaffar sig en förståelse för de moment som bearbetas i undervisningen. Dock kan det vara nödvändigt att som lärare välja den metod som lämpar sig bäst till varje undervisningssituation och tänka på att demonstrationer måste planeras väl för att uppnå syftet med dem.

This report is a result of a diplomawork in construction engineering.The goal of this thesis is to highlighthow the work with planning andperformance management is done in theprojects at the Swedish buildingcontractor Skanska Väg & anläggning,region Stockholm/Mälardalen, districtMark Stockholm North, compared toSkanska?s policies.The comparison was made with focus onfive tools for productivity. The toolsare as follow: broken-down schedule,work sets, visual control, performancemanagement/progress monitoring and bestpractice.The study showed that the usage of thedifferent tools varied both within andbetween the different projects.Practically none of the projects whereusing the tools progress monitoring andbest practice, mostly due to fewoperations being applicable. The worksets are now mostly documented, but theyare rarely followed up. Performancemanagement is somewhat inconsequentialfor the moment, but during 2011 targetsheets will be introduced, withtemplates for setting up targets.Scheduling is one of the most importantworks regarding planning.

Då det köptes in ny utrustning för kalibrering av värmestrålningsmätare till SP, Brandteknik, fanns det ett önskemål om att effektivisera proceduren vid kalibreringen. Vid kalibrering med den befintliga hård- och mjukvaran finns många manuella moment som skulle kunna reduceras.I detta projekt har ett styrprogram utvecklats i programmeringsspråket LabVIEW. Programmet använder ett seriellt kommunikationsprotokoll för att styra den kontroller som reglerar temperaturen i kalibreringsugnen. Programmet ställer in de temperaturnivåer som ska ingå i kalibreringen, upp till tio stycken, och kontrollerar när temperaturen har stabiliserat sig. När den gjort det tas ett antal mätpunkter ut och sparas till en resultatfil.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om Socialförvaltningen inom Luleå kommun har en fungerande introduktion av enhetschefer med utgångspunkt i introduktionsteorier och även i Socialförvaltningens egna introduktionsplan. Frågeställningar som ska besvaras är: Hur går introduktionen till? Hur upplevs introduktionen? Följs introduktionsplanen? Kan introduktionen samt introduktionsplanen förbättras? För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer med enhets- och verksamhetschefer. Resultaten visar att socialförvaltningens introduktionsplan är i god överensstämmelse med både introduktions- och socialisationsteorier men den följs inte alltid vid en introduktion utan används mer som en mall. De flesta av enhetscheferna var nöjda med sin introduktion men för de som inte var det berodde det på att introduktionen ibland var bristfällig.

Matematiskproblemlösning blir en större och viktigare del av matematikundervisningen närtekniska hjälpmedel, som miniräknare och datorer, kan utföra många beräkningar.Undersökningens syfte är att se hur gymnasieelever löser matematiska problem. Vilka faktorer som påverkar vid problemlösning samt vilka moment eleverna har svårt för. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola I Halmstad där atta elever med varierande matematikkunskaper löste fyra problem och ingående redogjorde för hur de tänkte och gick tillväga. Teorikapitlet tar upp olika matematikdidaktikers syn på problemlösning, modeller för hur problemlösning går till och faktorer elever besitter som påverkar möjligheten att lösa problem. Jag har med hjälp av dessa modeller och påverkansfaktorer analyserat elevernalösningar enligt en modell bestående av tre delar: Identifiering, genomförande och kontroll av uppgiften.

Syftet med studien har varit att med en fenomenologiskt ansats undersöka hur det svenska anstaltslivet upplevs av intagna. Den tidigare forskningen inom ämnet visade på att det finns flera faktorer som samspelar i hur erfarenheten av verkställighetstiden kommer utformas, studien lyfter följaktligen fram dessa fyra centrala teman: relationer, organisationssystem, självkänsla och utanförskapets effekter. Empirin till studien samlades in via semistrukturerade intervjuer med fem intagna män från samma anstalt där det mellan dem fanns en hög demografisk varians. Undersökningen gav både idiografiska resultat och nomotetiska. Det nomotetiska resultatet från intervjuerna visade på att upplevelsen av anstaltslivet kännetecknas av ett närvarande moment av oförutsägbarhet, ett behov av en genuint engagerad kriminalvårdare samt att utomstående sociala relationer kompliceras.  Resultatet diskuteras avslutningsvis i relation till studiens syfte, hur det kan förstås utifrån ett livsvärldsperspektiv och tidigare forskning. .

I föreliggande examensarbete har en undersökning företagits med syfte dels att identifiera vilka urvalsprinciper som lärarna vid en gymnasiesärskola och en gymnasieskola i en mellansvensk kommun begagnar sig av när det gäller den skönlitteratur som eleverna får läsa i svenskundervisningen, dels att utröna vilken slags skönlitteratur som används i undervisningen i svenska. Som grund för studien har vi genomfört intervjuer med åtta lärare som utgör den grundläggande informationskällan. Intervjuutsagorna har analyserats i ljuset av gällande kursplaner och ämnesbeskrivningar. För diskussionen fungerar Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva didaktik som bakgrund. En slutsats är att lärarnas urvalsprinciper utgår från vissa primära motiv ur styrdokumenten, som att den skönlitterära läsningen skall väcka reflektion, uppmuntra till läsning och verka för att eleverna stiftar bekantskap med klassiska litterära verk.

Finita Element Metoden (FEM) är en numerisk approximativ beräkningsmetod och dess ursprung kan spåras till 1940-talet. Metoden, som under andra halvan av 1900-talet krävde programmeringskunskap och en djup teoretisk förståelse har under det senaste decenniet implementerats i allt användarvänligare mjukvaror. Beräkningsmodeller byggs upp i CAD-liknande miljöer och resultaten kan återges i pedagogisk färgskala. Detta har gjort att beräkningar med hjälp av FEM blir allt vanligare vid dimensionering av betongkonstruktioner.Datorernas utveckling har medfört att allt mer komplicerade modeller kan byggas upp och analyseras. Denna utveckling har väckt ett intresse för att gå från mestadels 2D-beräkningar till fullskaliga 3D-modeller som beskriver hela konstruktioner.Arbetet med denna rapport har utförts i samarbete med konsultföretaget SWECO Infrastructure, som under första halvan av 2011 har detaljprojekterat en vattenkraftstation.

Studiens syfte är att kartlägga hur långt Vindora har kommit med infärgning på två utvalda skolor i den norra regionen.En kvalitativ metod i form av intervjuer har använts. Totalt har fyra lärare på intervjuats två engelsklärare och två matematiklärare. En engelsklärare och en matematiklärare från varje ort har deltagit. Lärarna var i åldersspannet 29 till 38 år samt arbetat mellan ett och fyra år på sin respektive skola.Samtliga lärare utom en har gjort något moment med inriktning mot infärgning. Ingen  kärnämnes eller karaktärsämneslärare deltar i något större pågående infärgningsprojekt med regelbunden samplanering med karaktärsämneslärare.

Visitationszonen beskrivs som ett nyckelinstrument i kampen mot g?ngkriminaliteten, men kriminologisk forskning visar oupph?rligt att visitationszonen inte ?r ett effektivt polisi?rt verktyg, och att den empiriska p?verkan som faktiskt kan p?visas p? brottsstatistiken ?r insignifikant. Det m?ste s?ledes finnas en annan anledning till att ?tg?rden antogs och implementerades av den svenska staten. I denna uppsats unders?ks huruvida det g?r att identifiera en annan social verklighet bakom det r?ttsliga konceptet visitationszoner, genom att till?mpa den sovjetiske r?ttsteoretikern Jevgenij Bronislavovitj Pasjukanis (1891?1937) r?ttsformsteori p? utvecklingen av den moderna svenska straffr?tten i f?rh?llande till visitationszonen. Genom att bearbeta materialet dynamiskt genom bilaterala r?relser mellan abstraktion: r?ttsformens juridiska koncept och de sociala relationer som f?rmedlas genom dessa, och konkretion: lagstiftningen och omgivande r?ttspolitisk ?verbyggnad, avsl?jas en objektiv social verklighet genom att i) blotta de redan existerande konkreta strukturerna, och ii) f?rst? de underliggande dimensioner som forcerar dess existens. Uppsatsen visar hur spenderandet av statsmakten, i st?llet f?r att reducera det d?dliga v?ldet eller kyla ner lokalomr?den, ans?tter det disciplinerade r?ttssubjektet, vilket f?r indirekta klassrelaterade effekter genom r?ttssubjektets roll i uppr?tth?llandet av underkastelse.

In this essay, I employ Judith Butlers theories of gender performativity to examine the construction of the monstrosity in Howard Phillips Lovecraft?s two works The Outsider and The Thing on the Doorstep. Focusing on the character?s monstrous attributes, how they are seen by themselves, by others and not least by the reader, I examine how their monstrosity is created and strengthened by dehumanizing processes. I argue that Lovecraft through his narrative technique complicates the relation between monstrosity and humanity in his characters, the result of which is a reader left to determine how monstrous, or human, the creature really is.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur tiden organiseras kring perioden runt frukost inom barnomsorgen. Utifrån detta ställdes fråga om vad som styr tiderna för frukost till personalen samt en fråga till vårdnadshavare hur deras barn tas emot under frukosttiden. Ämnet undersöktes i en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie vilken genomfördes med hjälp av sociala media. Webbenkäter delades ut till en grupp pedagoger, till en grupp föräldrar samt i en vanlig statusuppdatering på Facebook. Empirin samlades in genom Google Drive och bearbetades i kalkylprogrammen Excel 2013 och SPSS version 20.

Syftet med arbetet är att undersöka idrottslärares tankar kring sam- och särundervisning samt att undersöka vilken undervisningsmetod som idrottslärarna föredrar att arbeta med. Min frågeställning är: Vilken undervisningsmetod är att föredra i ämnet idrott och hälsa anser lärarna? Vilka fördelar och nackdelar finns det med sam- respektive särundervisning? Gynnas flickor eller pojkar beroende på undervisningsmetoden? För att besvara min frågeställning och få fram idrottslärares åsikter i frågan gjorde jag kvalitativa intervjuer med fem idrottslärare i olika kön och ålder.Resultatet av undersökningen visar att fyra av idrottslärarna hade varit med om både sam- och särundervisning varav tre använde sig av samundervisning och två av särundervisning nu. Fyra av idrottslärarna föredrog att använda sig av samundervisning då de ansåg att den undervisningsmetoden hade flest positiva effekter. Särundervisning gynnade mest de fysiskt svagare flickorna.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur elevernas erfarenheter av populärkultur tar sig uttryck inom skolans ram samt vilka attityder detta möts av från läraren. Materialet är insamlat främst genom observationer av en klass i skolår fyra. Observationerna genomfördes under en vecka, i samtliga moment av elevernas skoldag, och kompletterades med att läraren och fyra elever intervjuades. Elevernas populärkulturella erfarenhet tog sig en mängd olika uttryck. Dessa yttryck användes huvudsakligen i syften som hade med socialisation, identitetsskapande och omvärldsorientering att göra. Lärarens attityd visade sig till stor del stämma överens med skolans traditionella kultursyn, där man anser sig företräda en majoritetskultur som bör överföras till eleverna och där populärkultur rankas lågt. De övergripande slutsatserna av undersökningen är att det finns en diskrepans mellan skolans och elevernas kultur och att skolan har behov av att vidga sin kultursyn för att konstruktivt kunna bidra till den kulturella utvecklingen..