Premiepensionsutredningen och Premiepensionsmyndigheten har presenterat förslag till justeringar av premiepensionssystemet med avsikt att öka premiepensionsspararnas aktivitet i förvaltandet av sin premiepension. Denna uppsats har som syfte att utifrån dynamiska portföljstrategier utreda om premiepensionsspararna kan känna sig trygga fram till pensionen trots att de inte förvaltat sin premiepension aktivt. Strategierna har utgjort en teoretisk grund och hjälpt oss i analysen och bedömningen av premiepensionsspararnas aktivitet, eller snarare inaktivitet. Premiepensionssparandet har vissa generella och karakteristiska drag vilka vi har tagit stor hänsyn till i vår analys och slutsats. Strategierna är olika gynnsamma under olika marknadsförhållanden.

Bakgrund och problem: Lean återfinns traditionellt inom tillverkande företag men är ocksåapplicerbart i andra branscher. Tjänstesektorn ökar kraftigt samtidigt som konkurrensen hårdnaroch kunder kräver allt bättre service. Detta skapar en möjlighet för tjänsteföretag att tillämpaLean i sin organisation. Däremot finns det för få empiriska studier på området för att kunnasäkerställa tillämpbarheten av Lean i tjänsteproducerande organisationer.Problemfråga: Hur kan tillämpningen av faktorer från Leanfilosofin se ut, ur ettmanagementperspektiv, i tjänsteföretag?Syfte: Tidigare forskning efterfrågar fler studier kring tillämpning av Lean i tjänsteproducerandeföretag.

Sedan årsskiftet 2007/2008 är hållbarhetsredovisning i enlighet med GRI:s riktlinjer obligatoriskt för statligt hel- och delägda bolag. Denna studie syftar till att undersöka utveckling och incitament till hållbarhetsredovisning i dessa organisationer som, enligt de etiska fondbolagen, verkar i oetiska branscher. Problemformuleringarna för studien är således:Hur har hållbarhetsredovisningen förändrats i vinstreglerande offentliga organisationer sedan införandet av obligatorisk hållbarhetsredovisning 2008?Vilka incitament finns för dessa organisationer att arbeta med hållbarhetsredovisning?Till studien har de två enda statligt helägda och vinstreglerande organisationerna som är verksamma i oetiska branscher valts ut. För att uppfylla studiens syfte har intervjuer samt dokumentstudier genomförts av fallstudieobjektens årsredovisningar, hållbarhetsredovisningar samt GRI-profiler.

Innan företag ska penetrera en marknad är det viktigt att de har tillräckligt med information om vilka möjligheter och hot marknaden står inför samt vilka behov företagen på marknaden har. Denna magisteruppsats syftar till att utreda framtids-utsikterna inom branscherna solenergi och vågkraft samt identifiera OEM-företagens behov inom dessa branscher. Det verktyg vi har använt för att utreda branschernas framtidsutsikter är delar av SWOT-modellen, där fokus har lagts på externa faktorer som påverkar en marknad. För att identifiera OEM-företagens behov har vi använt teorier kring OEM-marknaden och OEM-företags köpkriterier samt ABB:s egen erfarenhet och kunskap om denna marknad.För att ge en informationsrik och heltäckande bild har vi genomfört intervjuer med Energimyndigheten och OEM-företag inom branscherna solenergi och vågkraft, då de besitter kunskap om vilka möjligheter och hot branscherna står inför. Vidare har intervjuer genomförts med OEM-företagen för att få information om vilka behov företag inom dessa branscher har.Med anledning av ett ökat intresse och medvetenhet kring klimat-förändringarna har politiska målsättningar satts upp och åtgärder vidtagits för att hejda klimat-förändringarna och öka användningen av förnyelsebara energikällor.

Syfte ? Huvudsyftet med denna studie är att granska olika företags miljöredovisning, dess innehåll och omfattning, vilka deras huvudsakliga intressenter är samt hur de utformas.Metod ? Studien är av kvalitativ natur och inleds med en undersökning av såväl äldre som aktuell forskning rörande Corporate Social Responsibility (CSR) och miljöredovisning. Detta följs av en granskning av 30 företags årsredovisningar samt, då det finns, CSR- och miljöredovisningar. Det har också utförts semistrukturerade intervjuer med tio personer ansvariga för miljöredovisningen i sina respektive företag.Företagen är indelade efter branscher; anläggning och transport, samt efter storlek; små, mellan och stora företag beroende på deras årliga omsättning.Resultat ? Ett något förvånande resultat som framkommit är det stora kundfokus som finns i miljöredovisningen hos små och medelstora (SME) företag något som förklarats i intervjuer med att detta ofta är business to business (B2B) företag och som sådana har de som regel endast ett fåtal men stora kunder som de lägger sitt fokus på och samarbetar med i framställningen av redovisningen.De stora företagen är mer inriktade på stordriftsfördelarna då de har för många kunder och andra intressenter för att kunna presentera personliga redovisningar till alla.

Denna undersökning hade för avsikt att granska relationen mellan skam och vuxenanknytning. Både skam och anknytning har genom tidigare forskning visat sig vara arbetsmodeller som grundläggs tidigt i människors liv och som påverkar vår självuppfattning, självkänsla och hur vi relaterar och fungerar med andra människor. Dessa inre modeller förblir relativt stabila under vår livstid. Med hjälp av självskattningsformulär mättes deltagarnas anknytningstyp och deras upplevelse och hantering av skam. Resultaten visar på en signifikant skillnad mellan anknytningskategori och självrapporterad nivå av skamuppleverser.

Tidigare forskning om förekomsten av hot, våld och trakasserier inom kriminalvården påvisar att detta är en förekommande faktor inom kriminalvårdens verksamhet. Genom policys om hur man skall arbeta ?personligt men inte privat? skapas ett ?vi och dem? perspektiv som påverkar den dynamiska säkerheten. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur anställda inom kriminalvården upplever sin säkerhet på jobbet och på sin fritid. Studien är baserad på de övergripande frågeställningarna: Hur upplever kriminalvårdarna sin säkerhet på jobbet? Hur upplever kriminalvårdare sin säkerhet på fritiden, är det lätt för före detta intagna att komma i kontakt med dem i ?det fria?? Utifrån en kvalitativ studiedesign utformade vi intervjufrågor som ställts till fem kriminalvårdare, i syfte till att undersöka deras upplevelse av hot, våld och trakasserier på deras arbetsplats.

Småföretagen kan ses som en viktig del av samhällsekonomin i Sverige då de utgör 98 procent av Sveriges företag. Deras överlevnad kan därför vara betydelsefull, bl.a. som arbetsgivare. Men vilka är då dessa småföretagare: är det möjligt att se dem som jämförbara homogena grupper av individer i homogena branscher? Vi har därför i denna studie undersökt vilka dessa småföretagare är i en homogen bransch som plastindustribranschen och hur småföretagarna verkar i sitt företagande.

De vanligaste malmvagnsboggier som idag rullar på järnvägen runt om i världen är konstruerade på 50- och 60-talet. Konstruktionerna har förfinats genom åren vilket gjort att de blivit något lättare och fått bättre gångdynamik, men de flesta boggis är fortfarande tunga och omoderna. Syftet med examensarbetet är att ta fram ett koncept för en 30 % lättare boggi med övriga egenskaper likvärdiga den boggi som används av Kiruna Wagon idag. En lättare boggi innebär både ekonomiska och miljömässiga fördelar. Rapporten behandlar olika boggityper, detaljlösningar och potentiella tillverkningsmetoder som kan tillämpas för att konstruera en lättviktsboggi.

De teoretiska grundstenarna för en framgångsrik ledning beror bl.a. på koordinationen mellan svensk forskning inom det ledningsvetenskapliga området och Försvarsmaktens doktrinära utveckling.Inom den ledningsvetenskapliga forskningen pågår utveckling av en teoretisk modell, den dynamiska OODA-loopen, syftande till att ta fram utåt- och inåtriktade funktioner inom ledning. Försvarsmakten genomför f.n. en utveckling av den Militärstrategiska doktrinen till att bli mer användbar och koordinerad i takt med en förändrad omvärld.Studiens syfte är att kartlägga om den doktrinära utvecklingen följt med forskningen inom ledningsvetenskapen och skapa en ökad förståelse samt medvetenhet för vad som krävs av den Militärstrategiska doktrinen för att uppnå en framgångsrik ledning.Resultatet visar på en positiv utveckling inom ett antal områden; miljön där militära effekter ska uppnås och underliggande beskrivningar som behandlar intentionen och förståelsen för själva uppdraget. Vidare visar studien på behovet av fortsatt doktrinär utveckling av området ledning i nära samarbete med svensk forskningen inom området..

Från att endast finnas inom enstaka branscher, till att sprida sig brett över branschregistret har ordet projekt fått en vidare betydelse. Begreppet projekt används idag flitigt inom IT-branschen. I och med att projektarbete har blivit vanligare, har nya frågor och funderingar kommit upp kring teambuilding.I rapporten tar jag tar upp de kriterier som ställs, både på projektledare och de medlemmar som ingår i projektgruppen, samt vilka egenskaper en projektledare bör besitta för att skapa en bra miljö i ett projekt. Vidare i min genomförandedel gör jag en jämförelse hos litteraturen för att avgöra skillnader och likheter i åsikter och synsätt.I min studie har jag funnit att litteraturen till stor del är överrens om de kriterier som ställs upp på projektledare och projektmedlemmar. Däremot finns det vissa skillnader i litteraturen om projektledarens arbetsuppgifter och ansvarsområden..

Bakgrund/Problemdiskussion: Ett företag som börsintroduceras har en skyldighet att sammanställa ett Initial Public Offering (IPO) prospekt. I prospektet beskriver företaget sitt finansiella -, fysiska - och intellektuella kapital. Det klassiska i en företagsanalys har varit att granska företaget utifrån finansiella nyckeltal, dock efterfrågas mer information om företags ?mjuka? tillgångar (läs intellektuellt kapital). Den här uppsatsen undersöker om mängden redovisad information om det intellektuella kapitalet påverkar företagets börskurs och underpricing.

Studien syftar till att förstå hur den teknologiska utvecklingen, internets genomslag samt förändrat konsumentbeteende påverkat mindre aktörer inom musikbranschen samt hur de agerat på dessa. Förändringarna har påverkat aktörer inom media-, film- och mjukvarubranschen som musikbranschen genom exempelvis sjunkande produktions- och distributionskostnader. Internet har också möjliggjort en ökad kommunikation mellan olika aktörer i olika branscher samt en ny typ av konsumentbeteende.Tidigare studier och teorier behandlar bland annat digitaliseringens resultat av minskade transaktionskostnader för aktörer i de olika branscherna samt för slutkonsument. Teorierna tar även upp nya förenklade konsumtionssätt till följd av ökad digitalisering. Vidare diskuteras i korthet teorier kring strategier för att hantera förändringar i en modell av Lewin. En del av de branscher vi tittat på har agerat genom att utveckla sina affärsmodeller medan andra, som de stora traditionella skivbolagen inledningsvis försökte ta död på hotet från den nya tekniken genom juridiska åtgärder.För att undersöka hur de mindre aktörerna upplever att de påverkats samt agerat har vi dels använt oss av ekonomiska data sammanställt från urvalets årsredovisningar. Som huvudsaklig datainsamling användes kvantitativ enkätundersökning med slutna samt öppna frågor och för att justera för bortfall på dessa genomfördes även telefonintervjuer med motsvarande underlag för frågor. Urvalet bestod av 28 bolag, identifierade som mindre aktörer inom musikbranschen utifrån givna kriterier.Resultaten visar att mindre aktörer i musikbranschen utvecklats positivt, ekonomiskt, över den senaste tioårsperioden.

I vår studie undersöker vi vilken uppfattning elever i årskurs tre har om likhetstecknet samt hur lärarens arbetssätt och arbetsmetoder kan påverka elevers förståelse av likhetstecknets innebörd. I studien använder vi oss av två insamlingsmetoder: en kvantitativ undersökning med en klass i årskurs tre och kvalitativa intervjuer med tio grundskollärare. I undersökningen utgår vi från en konstruktivistisk syn på förståelse och undervisning. Som bakgrund för studien använder vi tidigare internationell forskning vilken behandlar elevers förståelse för likhetstecknet samt lärarens undervisningsmetoder om likhet. Vår undersökning har påvisat att även om eleverna visat bra förståelse av likhetstecknet när de löser diagnosuppgifter av strukturell typ, har de problem med att skriftligt förklara likhetstecknets innebörd.

Människan ställs dagligen inför en mängd beslut. Att fatta beslut i dynamiska eller naturliga miljöer ställer höga krav på människan. Det är ofta mycket som står på spel, problemen är dåligt strukturerade, miljön är föränderlig och besluten måste fattas under tidspress. När flera personer ska beslut tillsammans kan beslutsfattandet organiseras på olika sätt t.ex. genom en demokratisk eller en hierarkisk organisationsstruktur.