Bakgrund och problem: En viktig tillgång som bolagen har tillgång till är det humankapital som finns i form av personalen. Denna tillgång är en dold tillgång då den ej kan tas upp i bolagens balansräkning. Detta beroende på att det ej går att definiera humankapital som en tillgång enligt redovisningsstandarden då den ej uppfyller kriterierna för att kunna klassificeras som en tillgång. För bolagen kan det ändå finnas ett behov av att redovisa humankapital externt genom årsredovisningen. Detta för att nå sina intressenter med information som kan stärka relationen mellan dem.Syfte: Vårt syfte är att undersöka på vilken nivå och frekvens de utvalda nyckeltalen förekommer inom olika branscherna på svenska börsen, samt dra paralleller till intressenternas intresse för humankapitalet.Avgränsningar: Data i studien kommer endast att inhämtas från bolagens senaste årsredovisning.

Titel: Kassaregisterlagen ? En studie i Kassaregisterlagens effekterInledning: Idag skrivs det mycket i tidningar och media om skattefusk i Sverige. Undersökningar har visat att skattefusket är väldigt omfattande inom branscher med kontanthandel. Staten har infört en ny lag som ska bekämpa skattefusket inom kontant handel. En överrepresenterat bransch vad gäller skattefusk är restaurangbranschen.

Sammanfattning Titel: Vilka faktorer påverkar val av kapitalstruktur? ? En kvantitativ studie avseende 226 bolag på Stockholmsbörsen. Nivå: C-uppsats inom ämnet företagsekonomi Författare: Anna Hansen och Robert Sandberg Handledare: Peter Lindberg Examinator: Stig Sörling Datum: 2015 ? maj Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar val av kapitalstruktur i bolag på Stockholmsbörsen. Metod: Denna studie bygger på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Baserat på tidigare forskning väljs ett antal variabler ut för att undersökas. Det insamlade materialet hämtas genom sekundärdatainsamling och exporteras sedan till Microsoft Excel där det sammanställs. En regressionsanalys genomförs i statistikprogrammet SPSS för att undersöka hur stor inverkan dessa variabler har på kapitalstrukturen. Resultat & slutsats: Resultaten visar ett negativt samband mellan skuldsättning och tillväxt samt ett svagt negativt samband mellan skuldsättning och lönsamhet.

Uppsatsen har som syfte att beskriva och analysera hur arbetsledarens krav, kontroll och uppfattning om arbetstagarens kunskap, sett från arbetsgivarens samt arbetstagarens perspektiv. Att analysera och förstå skillnader i tänkande inom åtta utvalda branscher. Det valda syftet kommer att studeras genom kvalitativ metod, intervjuer med de åtta informanterna. Problemet som har gett upphov till det valda ämnet är så i vilken grund finns där kunskap och förståelse för vilken eller vilka betydelser, krav, kontroll och kommunikation har för en arbetsledare? Förståelsen för det valda problemet har uppkommit vid våra, författarnas, egna ledarskapsstudier. Denna position har från oss skapats en bild av att vara en väldigt utsatt position både från underperspektivet men tillika från överperspektivet.

Syfte: Att ur en potentiell investerares perspektiv undersöka hur jämförbarheten i den finansiella riskredovisningen har förändrats på senare tid och hur innehållet förhåller sig till de regler och standarder som satts upp av IASB och IFRS. Uppsatsen ska också ge en uppdaterad bild av hur jämförbarheten i bolagens finansiella riskredovisning ser ut. Metod: Uppsatsen har genomförts via en empirisk studie av årsredovisningar på samtliga telekommunikations- och materialbolag på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. En innehållsanalys har gjorts på kredit-, likviditets- och valutarisker, lokaliserade med hjälp av ett mätinstrument baserad på tidigare forskning. Årsredovisningarna som använts är från åren 2009-2011. Slutsatser: Vi finner att de enskilda bolagens redovisning av kredit-, likviditets- eller valutarisk inte har förändrats nämnvärt under perioden 2009 till 2011. Detta leder till att den potentiella investerarens möjlighet att jämföra mellan bolag, inom branscher och mellan branscher under samma år inte har förbättrats under perioden.

Problemformulering: Hur arbetar företagen i studien strategiskt med att attrahera arbetskraft via sitt arbetsgivarvarumärke ? Employer Branding?Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva samt undersöka hur företag arbetar strategiskt för att attrahera potentiell arbetskraft. Uppsatsen kommer även att jämföra om strategierna skiljer sig åt mellan företag som är verksamma inom olika branscher.Metod: För att genomföra uppsatsen används en kvalitativ undersökningsstrategi. Empiri samlades in genom kvalitativa intervjuer som genomförts utifrån en semistrukturerad intervjuguide.Empiri: Empiri har samlats in genom intervjuer som kategoriserats under fyra olika teman internt perspektiv, extern perspektiv, kommunikation och mål. De deltagande företagen i denna studie är företag X, Hi3G Access och Systembolaget.

Ergonomi innebär läran om människan i arbete, det vill säga samspelet mellan människa och arbetsredskap. Med detta som bakgrund kan man konstatera att det ställs höga krav på att arbetsstolen skall komplettera brukaren för att uppnå ett optimalt ergonomiskt sittande.Syftet med denna rapport är att ge en inblick i sittergonomi och utformningen av arbetsstolar. För att uppnå ett ergonomiskt sittande menar ergonomer att man skall sitta med en öppen höftvinkel, vilket leder till ett dynamiskt sittande. Det dynamiska sittandet gör att brukaren har ett rörligt och aktivt sittande. Detta kan till viss del uppnås genom ett sittande enligt principen för balansstolen.

Ergonomi innebär läran om människan i arbete, det vill säga samspelet mellan människa och arbetsredskap. Med detta som bakgrund kan man konstatera att det ställs höga krav på att arbetsstolen skall komplettera brukaren för att uppnå ett optimalt ergonomiskt sittande.Syftet med denna rapport är att ge en inblick i sittergonomi och utformningen av arbetsstolar. För att uppnå ett ergonomiskt sittande menar ergonomer att man skall sitta med en öppen höftvinkel, vilket leder till ett dynamiskt sittande. Det dynamiska sittandet gör att brukaren har ett rörligt och aktivt sittande. Detta kan till viss del uppnås genom ett sittande enligt principen för balansstolen.

Arkitekter och byggnadskonstruktörer har alltid strävat mot egna lösningar. Även om byggmetoderna är lika för tidsperioden, skiljer sig byggnaderna åt. Utvecklingen inom byggindustrin går samtidigt mot bjälklag som byggs slankare och med längre spännvidder för att utnyttja materialets styrka och samtidigt skapa öppna planlösningar. Detta sänker bjälklagens egenfrekvenser, vilket gör att de riskerar att sammanfalla med lastfrekvenser från personer som vistas på bjälklaget, vilket i sin tur leder till kraftigt förstärkta vibrationer. Responsen i strukturen kan bli så stor att människor känner stort obehag när de befinner sig på bjälklaget.

Genom att använda sig av en dynamisk tolkningsmetod av Europakonventionen har Europadomstolen möjlighet att, med hänsyn till hur rättsuppfattningar och värderingar förändras i konventionsstaterna, tolka konventionen utifrån vid varje tid aktuella samhälleliga förhållanden. För hur vissa typer av frågor, främst sådana som berör den allmänna moralen eller privatlivet, bör hanteras, råder dock långt från konsensus bland de 47 konventionsstaterna. Här måste domstolen, för att inte föregå de nationella lagstiftarna, vara särskilt lyhörd då den balanserar allmänna och enskilda intressen mot varandra. För dessa frågor åtnjuter också staterna en relativt vid margin of appreciation, fri bedömningsmarginal, avseende hur de skall uppfylla de åtaganden som följer av konventionen. I denna uppsats undersöker jag hur Europadomstolen under årens lopp kommit att använda sig av den dynamiska tolkningsmetoden i ett, för konventionsstaterna, känsligt ämne; det om transsexualism och säkrandet av transsexuella personers mänskliga rättigheter.

Man brukar säga att allt ligger i betraktarens öga och det gäller även när man pratar om organisationer. Hur en organisation uppfattas har att göra med hur andra ser på den. Genom att studera organisationer och granska miljön och medlemmarnas beteenden kan man skapa sig en bredare uppfattning om en organisations kultur. Forskare har kommit fram till att en organisations kultur är de normer, värderingar och beteenden som finns inom organisationen och uttrycks via artefakter. Artefakterna kan tolkas för att beskriva organisationens kultur och identitet.

Målet har varit att undersöka hur grafiska formgivare kan använda sig av matematisk kod i form av fraktala system för att skapa inspirerande grid. Genom att titta på befintliga fraktala mönster och sedan anpassa vissa av dem till gridsystem skapades under designprocessen ett antal olika fraktala grid. Hur väl dessa gridsystem fungerade testades i en skisskalender - en fickkalender för formgivare med plats att skissa. För att kontrollera och verifiera de resultat som kom fram under designprocesssen jämfördes de med åsikter från en fokusgrupp bestående av grafiska formgivare. Slutsatsen blev att fraktala gridsystem inspirerar grafiska formgivare att skapa dynamiska och harmoniska layouter.

Bakgrund och problem:Besöksnäringen sammansätts av olika branscher så som hotell-, restaurant-, fritids-,kongress- samt transportbranschen. Den anses vara en av de största branscher i världendär 3 % av den globala arbetskraften är direkt anställd inom övernattningsverksamheten.Hotellverksamhet karaktäriseras av bland annat höga fasta kostnader, kapacitetsproblemsamt oförmåga att lagra tjänsten. Dessa faktorer ställer speciella krav påekonomistyrningen inom hotellverksamheten. Tidigare forskning inom hotellverksamhetenhar fokuserat framförallt på kostnadssidan, prissättningen samt budgeteringoch intäktssidan har endast skrapats på ytan. Vi anser därmed att det finns ett öppetfält för en intressant forskning som leder till vårt syfte:Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga och analyserar intäktsdrivare som påverkarintäkter inom hotellbranschen.

Undersökningens syfte är att förklara hur chefer agerar vid ledningsdrivna och vid spontant uppkomna förändringsinitiativ i en organisatorisk miljö där det finns informella nätverk av specialiserade kompetenser. Arbetet kombinerar en kvalitativ ansats för att utforska och beskriva chefers ledarskapsmetoder genom djupintervjuer med en kvantitativ undersökning i enkätform riktat mot chefer och även mot deras medarbetare med specialistkompetens. Studiens slutsats är att de undersökta cheferna har metod och förmåga att skapa goda förutsättningar för förändring samt att stötta samverkan och innovation i informella nätverk inom den lokala enhetens kontext. Cheferna saknar dock god förmåga och metodik för att kunna utöka detta till att omfatta och inverka på företagets nyttoskapande som helhet..

Information på webben konsumeras idag via en mängd heterogena enheter. Faktorer som nätverksunderlag och skärmupplösning påverkar vilken bild som är lämplig att leverera till klienten, då en bild i sitt originaltillstånd på en tekniskt begränsad enhet tar lång tid att hämta samt kräver en stor datamängd. Eftersom surfandet på mobila enheter via mobila nätverk förväntas att öka är en lösning för adaptiv bildladdning relevant. Syftet är att undersöka huruvida en webbtjänst, bestående av en klient och en server, kan avgöra bäst lämpad bildkvalitet att leverera till klienten, baserat på dennes aktuella nätverksprestanda och skärmupplösning. En enhet med lägre skärmupplösning och ett långsammare nätverk berättigar en bild i sämre kvalitet och lägre bildupplösning.