Sökresultat:
1498 Uppsatser om Dynamisk lokal fördröjning - Sida 5 av 100
Lokal identitet pÄ arbetsmarknaden
This thesis deals with local identity and the workplace. We have taken part of stories dealing with local identity and the workplace, by using a qualitative method. We interviewed eleven men working at the same company. The group contained of men from urban areas as well as rural areas. The data from our interviews have been applied to theories of local identity and social theories by sociologists such as Durkheim, Simmel and Tönnies.
TrÄdlös överföring av media frÄn mobil enhet till lokal server
Denna rapport beskriver arbetet med att utveckla en iPhone app och ett serverprogram till Mac. Programmet Àr tÀnkt att anvÀndas av besökare pÄ festivaleroch liknande evenemang. SÄ de kan dela med sig av vad de ser med andrabesökare. Appen anvÀnder den inbyggda kameran för att ta bilder som sedanautomatiskt laddas upp till en lokal server om en finns tillgÀnglig. Serverprogrammet sparar bilderna och visar dem sedan pÄ en skÀrm eller med envideo projektor eller nÄgot liknande.
Utredning av lokal brand i hyllstÀllningar: En studie av ICA Maxi, Storheden, LuleÄ
Vid dimensionering av lokal brand enligt bilaga C, i EN 1991-1-2, sÄ erfordras en vÀrmeutveckling som berÀknas i bilaga E. Boverket hÀnvisar dock i Europeisk konstruktionsstandard, EKS, 9 att bilaga E inte fÄr anvÀndas utan rekommenderar i stÀllet att Boverkets allmÀnna rÄd om brandbelastning, BBRBE, bör anvÀndas. En problematik vid anvÀndandet av BBRBE, Àr att den inte innehÄller nÄgra berÀkningsmetoder för vÀrmeutvecklingen. Det Ävilar dÀrför projektören att vid varje enskilt fall vid analytisk dimensionering anvÀnda sig av relevanta berÀkningsmetoder för att berÀkna effektutvecklingen vid lokal brand.Syftet med det hÀr examensarbetet Àr dÀrför att utreda och jÀmföra berÀkningsmetoder i Eurokod för lokal brand i hyllstÀllningar i livsmedelsbutiker med simuleringar i FDS, Fire Dynamics Simulator, för att komma fram till slutmÄlet som Àr att faststÀlla en metod för att ta fram brandeffektkurvor och temperatur-profiler vid dimensionering av lokal brand. En metod som baseras pÄ ekvationer frÄn bilaga C och bilaga E i EN 1991-1-2.
TillstÄndsbedömning av jÀrnvÀgsbroar: inverkan av dynamisk last pÄ trÄgbroar av betong
DÄ Malmbanan, jÀrnvÀgen mellan Narvik och LuleÄ, uppgraderades till 30 tons axellast bedömdes de befintliga jÀrnvÀgsbroarnas bÀrförmÄga genom klassningsberÀkningar. Detta resulterade i att ett antal broar behövde förstÀrkas. I klassningsberÀkningar anvÀnds olika laster som pÄverkar bron, dÀribland bromslast och dynamisk lastpÄverkan. Den dynamiska lastpÄverkan uppskattas genom att anvÀnda en dynamisk lastfaktor rÀknas fram, och för bromslasten ges grova riktvÀrden. En minskning av dessa uppskattade vÀrden kan leda till att mÄnga broar kan klassificeras för högre laster.
Corporate rebranding inom dynamiska marknader : En komparativ studie i telekombranschen
Bakgrund: Corporate rebranding Àr ett relativt nytt fenomen som innebÀr att ett företag vÀljer att omdefiniera sitt varumÀrke pÄ grund av förÀndringar inom företaget eller omgivningen. Men det Àr fortfarande relativt ostuderat och ingen studie behandlar den eventuella kopplingen med en dynamisk marknad.Syfte: Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur fenomenet corporate rebranding fungerar inom en dynamisk marknad, dÀr vi valt att utgÄ frÄn telekombranschen som exempelmarknad.Metod: Studien har en hermeneutisk ansats med ett deduktivt angreppssÀtt för kopplingen mellan teori och empiri. Studien har vidare anvÀnt sig av en komparativ design med fallstudieinslag utifrÄn en kvalitativ strategi.Referensram: Referensramen bestÄr av teorier om dynamiska marknader som leder in till globalisering, lokalisering samt glokalisering. DÀrefter definieras varumÀrke med respektive underliggande teorier och avslutningsvis corporate rebranding.Slutsats: Den dynamiska marknaden har gett upphov till ett stort antal rebranding-processer inom branschen, dÀr tre strategier för att hantera ett nytt globalt varumÀrke har identifierats. Slutligen har varumÀrkets roll inom branschen blivit av en mer dynamisk karaktÀr dÀr syftet Àr att ha ett varumÀrke som Àr mest lÀmpat för de förÀndringar som skett inom sÄvÀl den interna som externa miljön..
Utveckling av en dynamisk webbsajt med interaktiva möjligheter
Sales Partner Group Àr ett Nyköpingsbaserat företag med inriktning pÄ utbildning och rekrytering inom sÀljmarknaden. Företaget kontaktade Linköpings Universitet dÄ de var i behov av en ny grafisk profil, frÀmst dÄ för Internet. En ny anvÀndarvÀnlig och dynamisk webbsajt med syftet att samla den allmÀnna kundgruppen, sÀljare samt personal pÄ ett och samma stÀlle var vad som efterfrÄgades. Förutom att webbsajten skulle vara dynamisk och anvÀndarvÀnlig skulle den Àven vara lÀtt att uppdatera, erbjuda interaktivitet samt ge specifika anvÀndare en möjlighet till att kunna föra en diskussion och fÄ tillgÄng till viktig information i en personlig community.Resultatet Àr en databasdriven webbsajt med kombinationen av HTML, CSS, PHP samt MySQL. Designen har skapats utifrÄn generella grundregler för anvÀndbarhet pÄ Internet och för layout och design i allmÀnhet.
JÀmförelse av metoder för malwareanalys
Att genomföra analys av malware Àr en viktig del i att fÄ en bÀttre förstÄelse för hur det fungerar och beter sig nÀr det drabbar ett system. SjÀlva genomförandet av analysen kan göras pÄ olika vis. Detta arbete tittar nÀrmare pÄ tre metoder för att analysera malware och ser vilken information de ger. Genom de experiment som utförs pÄ ett malware som gÄr under namnet BetaBot skapas en bÀttre förstÄelse för hur just detta malware fungerar. MÄlet Àr bland annat att jÀmföra de olika analysmetoder som valts ut och se hur de förhÄller sig till varandra.
EMU:s effekt pÄ utrikeshandeln i Europa : En empirisk paneldatstudie
I denna uppsats studeras hur den Europeiska MonetÀra Unionen inverkat pÄ nÄgra europeiskalÀnders export till EMU-lÀnder och icke-EMU-lÀnder. Skattningen görs med paneldatametodpÄ kvartalsobservationer mellan 1985 och 2003. Modellen som anvÀnds Àr en dynamiskexportfunktion. Resultaten tyder pÄ en signifikant effekt. Den genomsnittliga exporten för deeuropeiska nationerna till EMU-lÀnderna ökade 1999 med 10 % och till icke-EMU-lÀndernamed 14 %.
Fundamentala faktorer och den amerikanska dollarn
Jag undersöker huruvida fundamentala faktorer sÄsom konsumtion, investeringar, statliga utgifter samt utlÀndsk exportefterfrÄgan inverkat pÄ fluktuationer i USAs reala vÀxelkurs mellan 1970 och 2005. Ekonomin beskrivs av en Mundell-Fleming-modell. UtifrÄn denna konstrueras tillsammans med en dynamisk exportmodell av Gottfries (2002) ett uttryck för en hypotetisk real vÀxelkurs, vars utveckling jÀmförs med den faktiska vÀxelkursutvecklingen. Jag finner vid denna berÀkning samt vid en statistik analys, bÄda grundande pÄ kvartalsdata, att den faktiska vÀxelkursutvecklingen föregÄr chocker i konsumtion, investeringar, statliga utgifter med tre-fyra Ärs sikt, vilket jag tolkar som att marknadens aktörer förutser förÀndringar inom de fundamentala faktorerna och pÄverkar valutaflödena dÀrefter. Detta resultat utmÀrker sig frÄn rÄdande empirisk forskning, som överlag inte finner nÄgot samband mellan vÀxelkurser och fundamentala faktorer..
Att vara eller att icke vara : Tillverkningsortens betydelse för varumÀrket
 I och med globaliseringens utsuddning av grÀnserna mellan lÀnder och möjligheterna som det har skapat för bland annat outsourcing, har de svenska företagen idag helt andra förutsÀttningar Àn för 100 Är sedan. Det finns idag ett flertal vÀlkÀnda svenska företag som har starka varumÀrken som anspelar till lokala orter runt om i landet. Vissa av dessa företag har valt att behÄlla sin produkttillverkning i Sverige, medan andra valt att outsourca den till lÄgprislÀnder. Studiens syfte Àr att genom kvalitativa intervjuer hos företag med lokala varumÀrken och dess kunder, analysera vilken betydelse den lokala tillverkningen har för företagets varumÀrkesimage för att pÄ sÄ sÀtt fÄ reda pÄ om lokal tillverkning Àr en hÄllbar strategi för lÄngsiktig överlevnad. Resultatet av studien visar indikationer pÄ att en lokal tillverkning saknar betydelse för hur företagens varumÀrkesimage uppfattas.
Kollision deformation med fokus pÄ solida objekt
En realistisk simulation krÀver att alla simulerade objekten ska interaktivt och dynamiskt animeras. Delar av objektens kropp ska deformeras och andra delar ska sönderfalla vid en krock med ett annat objekt. De flesta 3d applikationer har som gemensamt vissa tekniker som anvÀnds vid dynamiska simulationer. TyvÀrr sÄ finns det inte en smidig och snabb teknik för att deformera solida objekt vid kollisioner, detta gÀller Àven Maya som jag anvÀnde i detta arbete. Detta arbete ska visa en smidig teknik att deformera vissa delar av en komplicerad modell och fÄ andra delar att splittras och spridas i en dynamisk simulation som Àr bÄde fysiskt rÀtt och ser visuellt bra ut.
Bedömning av ögats ackommodativa respons- en jÀmförelse mellan aberrometri och dynamisk retinoskopi
Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det finns nĂ„gra skillnader i den ackommodativa responsen nĂ€r den faststĂ€lls med tre olika mĂ€tmetoder. De utvalda metoderna för denna studie var dynamisk retinoskopi i form av Nott och Monocular Estimation Method (MEM) samt en COAS-HD VR aberrometer.Metod: 29 personer (7 mĂ€n och 22 kvinnor) deltog i studien, vars medelĂ„lder var 23,6 ± 3,1 Ă„r. PĂ„ varje enskild patient gjordes en subjektiv refraktion med en efterföljande mĂ€tning av dess ackommodativa respons med tre olika mĂ€tmetoder pĂ„ ett 40 centimeters arbetsavstĂ„nd. Resultaten av studien analyserades med hjĂ€lp av Repeated Measures-ANOVA och ett post-hoc test i form av SidakÂŽs. ĂverensstĂ€mmelsen mellan metoderna redovisades dĂ€refter visuellt i form av ett Bland-Altman plot.Resultat: Det visade sig att alla tre metoder gav liknande vĂ€rden pĂ„ den ackommodativa responsen, vilket resulterade i att det inte fanns en statistiskt signifikant skillnad mellan metoderna (p = 0,1103) enligt Repeated Measures-ANOVA.
Studio utan vÀggar : Projektering av musikstudio utan bestÀmd lokal
Det hÀr examensarbetets syfte Àr att skapa en inspelningsstudio Ät Strömkullegymnasiet i Bengtsfors. Det innefattar bÄde akustik och teknik dÄ bÄda delar Àr viktiga för resultatet av en inspelning. Elever och lÀrare pÄ andra musikgymnasier har berÀttat hur studion fungerar pÄ deras skolor och deras erfarenheter har varit till hjÀlp i det hÀr arbetet. Den största utmaningen med projektet Àr att det inte finns nÄgon lokal att bygga en studio i utan ett koncept som Àr flyttbart utan att man behöver pÄverka den gamla eller den nya lokalen mÄste utformas.Projektet kunde inte slutföras dÄ det inte Àr bestÀmt var studion ska placeras. Det har tillkommit alternativa lokaler som skiljer sig drastiskt frÄn de tvÄ ursprungliga alternativen..
Transportör : Lokal logistik
This report is the result of a project work carried out at Karlstad University in conjunctionwith the local consulting firm Camatec where most of the work has been performed.The work can be classified as a classic engineering work with supportive theories andcalculations which in this context is relevant.The engineering project has focused on developing new standards for a conveyor that is usedin the VĂ€rmland paper industry where large rolls of paper are produced. A conveyor can takeits appearance in many different forms but in this thesis it has been an exemplary look and ithas also become modulatable with a central section, a drive end and a turning end.The construction work has been build under CAD programs such as Pro Engineer, drawingshave been created and costings have been analyzed. Strength calculations have been made andcooperation from several different companies have erected to explore different solutions andideas for a modern and sustainable conveyor..
Lokal förvirring - en inventering av lokala arbetsplaner i historia pÄ skÄnska gymnasieskolor
Syftet med uppsatsen Àr att inventera förekomsten av lokala arbetsplaner i historia pÄ gymnasieskolor i SkÄne kategorisera dem, och titta pÄ anledningar till att utformningarna skiljer sig Ät, eller varför kanske arbetsplaner saknas. Arbetet inleds med en titt pÄ nationella styrdokumenten och vad de förtÀljer oss om lokala arbetsplaner i enskilda Àmnen och vad planerna bör innehÄlla. De lokala arbetsplanerna kategoriseras och analyseras utifrÄn ett antal kriterier. FrÄnvaron av arbetsplaner behandlas ocksÄ. Resultaten pekar pÄ stora brister i skolornas rutiner.