Sök:

Sökresultat:

1498 Uppsatser om Dynamisk lokal fördröjning - Sida 47 av 100

LÀromedelsanalys Lokalhistoria: SkÄne

Syftet med uppsatsen var att granska svenska lÀromedel frÄn 1960 talet fram till 2004 ur ett skÄnskt perspektiv. Jag ville veta hur mycket utrymme skÄnsk historia har under epoken stormaktstiden i de svenska lÀroböckerna. Samt ta reda pÄ hur man kan anvÀnda böckernas eventuella material i ett dÄtids-, nutids- och framtidsperspektiv (historiemedvetande). Dessutom har jag tagit fram en grovplanering om hur man kan arbeta med lokalhistoria i skolan och följa Lpo 94. Uppgiften kan bÄde tillÀmpas i grundskolan och gymnasiet med en viss modifikation. Metoden vilar pÄ Christer KarlegÀrds, Staffan Selanders och Niklas Ammerts teorier för en lÀromedelsundersökning samt historiedidaktiskt arbetssÀtt inom skolan.

Optimering av framtida efterbearbetning i pappersbruk: med avseende pÄ tÀnkbara förÀndringar, anlÀggningsbehov och logistik

Syftet med detta examensarbete Àr att finna ett par olika förslag hur layouten i fabriken kan se ut vid en investering av en emballeringsutrustning och hur rullhanteringen kan fungera. Det finns Àven ett behov att förÀndra placeringen av en omrullningsmaskin för att förbÀttra dess rullflöde. Den nya rullhanteringen och emballeringsmaskinen ska kunna installeras under pÄgÄende produktion. De olika lösningar som tas fram för rullhanteringen ska ocksÄ fungera vid framtida vidareutvecklingar av fabriken utan att man behöver utföra nÄgra större förÀndringar. En ungefÀrlig investeringskostnad för de olika förslagen ska tas fram.

LÀmplig förÀlder? En beskrivning av den metod som kuratorn anvÀnder vid den psykosociala utredning som görs i samband med Àgg och spermadonation

Denna uppsats syftar till att beskriva den psykosociala kuratorsutredning som görs vid Àgg- och spermadonation av heterosexuella par. Studien avser den metod som kuratorerna anvÀnder vid denna utredning och görs pÄ uppdrag av kurator Viveca Ekdahl ? Lindgren, enhetschef för kuratorsverksamheten ? OSS SU/Sahlgrenska. UtifrÄn syftet Àr frÄgestÀllningarna följande:? Vad anvÀnder kuratorerna för metod nÀr de arbetar med den psykosociala utredning som görs i samband med Àgg ? eller spermiedonation? ? Vad syftar denna utredning till?Jag ville ocksÄ undersöka:? PÄ vilket sÀtt vÀrderingar pÄverkar utredningenStudien har en deskriptiv ansats dÄ den syftar till att beskriva metoden och utgÄr frÄn en kvalitativ metod.

  Konflikthantering i skolan : Ideal - verklighet

Syftet med uppsatsen Àr att se hur verkligheten som Àr skolan som organisation tar till sig idealet som innebÀr de olika styrdokumenten. Ett annat syfte Àr att se om tvÄ olika skolor skiljer sig i att förebygga och hantera konflikter. Undersökningen delas pÄ tvÄ studier. Den första Àr en dokumentanalys. Detta innebÀr att jag tittar pÄ de olika dokumenten frÄn staten, kommunen och den lokala arbetsplanen och jÀmför dessa med varandra.

"IT Àr inget som vi ska hÄlla pÄ med!" - En studie av drivkrafter och upplevda risker vid organisationers val att anvÀnda SaaS.

Möjliggörandet av molntjÀnster har bidragit till att Software as a Service (SaaS) blivit allt mer aktuellt. Detta Àr inte nÄgon ny teknik, utan den har funnits en lÀngre tid men har nu kommit att aktualiseras genom olika tekniska framsteg. I och med detta har företag börjat intressera sig för denna teknik som ett alternativ till egen lokal drift av IT-system. VÄr studie behandlar faktorer i form av risker och drivkrafter som företag ser vid valet att anvÀnda tjÀnster genom SaaS. Dessa faktorer har vi funnit genom relaterad litteratur och andra studier inom omrÄdet.

IT-stödet vid Uppsala universitet : En fallstudie vid institutioner tillhörande samhÀllsvetenskapliga fakulteten

Syftet med studien Àr att kartlÀgga och utvÀrdera IT-stödet inom institutioner tillhörande den samhÀllsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet. En fallstudie har genomförts som resulterat i en verksamhetsdiagnos som utgör en summativ utvÀrdering av IT-stödet för grundutbildningen. I denna utvÀrdering beskrivs problem och styrkor med IT stödet ur ett verksamhetsperspektiv. Studien visar att IT-stödet (e-infrastrukturen) pÄ lokal nivÄ inom Uppsala universitet Àr komplex, problematisk och att den har en skiftande kvalitet. Undersökta institutioner har olika behov och krav pÄ IT-stöd.

SJUKHUS SOM HÄLSOFRÄMJANDE ARBETSPLATS : MER ÄN BARA FRISKVÅRD?

Under de senaste Ären har hÀlso- och sjukvÄrdens intresse för det hÀlsofrÀmjande arbetet ökat. Studiens syfte var att kontrastera hur det hÀlsofrÀmjande arbetet gentemot medarbetarna beskrivs mellan olika hierarkiska nivÄer pÄ ett medelstort sjukhus. Vidare var syftet att beskriva hur nyckelpersonerna pÄ central nivÄ gÄr tillvÀga för att nÄ ut till hela verksamheten, relaterat till teori om förÀndringsarbete. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem nyckelpersoner pÄ central nivÄ. Vidare genomfördes en skriftlig kartlÀggning som besvarades av 58 deltagare bestÄendes av chefer, hÀlsoombud, HFS-deltagare och kaizenkonsulter pÄ lokal nivÄ.

Det lilla biblioteket : en attitydundersökning om skolbiblioteket pÄ BlÄmÄla komvux, ur olika aktörers synpunkt.

Undersökningen visar de attityder olika aktörer, pÄ och kring komvux i BlÄmÄla, harangÄende sitt skolbibliotek. De tillfrÄgade har fÄtt ge sina Äsikter i frÄga om skolbiblioteketsegentliga funktion, personalen, lokal och bestÄnd, datorisering, anvÀndning, samarbetemed andra kommunala enheter och spekulera i andra aktörers tankegÄngar ombiblioteksverksamheten.Syftet Àr att visa pÄ problematiken kring biblioteket i vuxenutbildningen, samt ge vissaförslag och idéer angÄende utveckling av verksamheten. En kvalitativ metod har anvÀnts,i avsikit att klargöra hur aktörerna, pÄ just denna komvuxenhet, tÀnker. De intervjuade Àrbl a rektor, studierektor, bibliotekarier och elever.Resultaten tyder pÄ att man anser funktionen som referensbibliotek vara den viktigaste.Att ha en yrkesutbildad bibliotekarie, ses dock inte som en nödvÀndighet, aven om manefterlyser nÄgon som kan visa fram de möjligheter skolbiblioteket har att ge. Samtliga Àröverens om att lokalen Àr för liten och att litteraturbestÄndet borde vara betydligt större.Datorisering Àr erforderligt för verksamheten.

Maktrelation stat & kommun - Debatten om den kommunala sjÀlvstyrelsen 2004-2010

Uppsatsen ?Maktrelation stat och kommun: debatten om den kommunala sjĂ€lvstyrelsen 2004-2010? Ă€r en beskrivande idĂ©analys som utifrĂ„n tidningars debatt- och ledarartiklar undersöker synen pĂ„ förhĂ„llandet mellan stat och kommun i Sverige. År 2004 startades en grundlagsutredning i vilken frĂ„gan om den kommunala sjĂ€lvstyrelsen ingick. Utredningen resulterade i en reformerad grundlag som antogs Ă„r 2011. Denna uppsats analyserar de argument för och emot kommuners ökade sjĂ€lvstyre som fördes fram i debatten under denna tid.

Svensk Miljömodell i Fransk Offentlig Regi? : En studie om möjligheterna för policy transfer av en svensk miljöpolicy till fransk lokal nivÄ

This study aims at examining the prospects for a policy transfer of a Swedish municipal environmental policy (that of VÀxjö) to the French urban commune Blois, for which an ambition of becoming a leading eco-city in France, was declared by the mayor in 2008.In the analysis, emphasis is laid on mechanisms to institutionalize the main environmental policy principles, such as political and institutional structures and processes. Other prospects for an institutionalization of a new environmental policy that are to be investigated are economic structures as well as visions of the different decision-makers concerned. Research methods used in the study are qualitative interviews, document studies and a questionnaire.The findings of the analysis show that today?s prospects for an environmental policy in Blois close to that of VÀxjö, are clearly limited. The limitations can partly be found in economic structures but these seem to be rather related to a lack of priority amongst actors.

Automatisk query expansion: en komparativ studie av olika strategier för termklustring baserade pÄ lokal analys

Automatic query expansion has long been studied in information retrieval research as a technique that deals with the fundamental issue of word mismatch between query and document. The purpose of this thesis is to compare the retrieval effectiveness of different strategies for automatic query expansion. The strategies are based on local analysis of the corpus and use statistical information from the local document set to extract terms that suppose to adapt themselves to each individual search and therefore appear to be searchonyms to the index terms. The strategies compared are: association clusters, metric cluster and scalar cluster. Baseline queries of 24 topics are expanded using terms from the different clusters and searches are made.

ÖronhĂ„ltagning hos frisörer och i guldsmedsbutiker i UmeĂ„ : Egenkontroll, lokal och hygien

Ear piercing performed in hairdressing salons and jewellery shops using a piercing gun has been set aside from the obligation to notify the local environmental and public health authorities, due to the use of disposable cassette with the piercing gun. According to the Swedish environmental code each practitioner are required to prevent any health hazards arisen from the operation. Local bacterial infection is the most frequent complication associated with the ear piercing procedure and to prevent the potential risk of such an event, hygiene conditions in both the premises and in procedures are essential. The purpose of the report was to examine the presence of ear piercing practitioners in UmeÄ and their current hygiene conditions. The study consisted of interviews with employees and managers on site whose answers was evaluated and compared to the general recommendations of The National Board of Health and Welfare.

LĂ€rarnas roll i syoverksamheten

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att kartlÀgga hur lÀrarna pÄ en högstadieskola i Malmö arbetar för att uppfylla lÀroplanens kapitel 2.6. Vi har undersökt studie- och yrkesvÀgledarens roll i samband med lÀrarnas utövande av syoverksamhet och hur samarbetet mellan studie- och yrkesvÀgledare och lÀrarna ser ut. Genom detta arbete vill vi ge en bild av hur vÀl mÄlen för 2.6 i Lpo 94 uppfylls. Vi har genom intervjuer kartlagt SYV respektive lÀrares förvÀntningar pÄ varandras insatser i samband med utövandet av Lpo 94 kapitel 2.6. Vi har Àven skapat en bild av hur SYV och lÀrare arbetar för att uppfylla kapitel 2.6 i Lpo 94.

Redovisning och beskattning : Är en enhetlig rĂ€ttstandard att föredra?

Sverige har haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning Ànda sedan införandet av KL pÄ 1920- talet. Kopplingen innebÀr att beskattningen i de allra flesta fall baseras pÄ företagens redovisning. Redovisningen Àr dynamisk eftersom den i hög utstrÀckning styrs av rekommendationer och god redovisningssed Àr ett begrepp som Àr skapat att passa en stor massa av företag i mÄnga olika branscher. Detta gör att företagen har möjligheter att tolka och styra hur olika transaktioner redovisas, och dÀrmed nÀr de skall tas upp till beskattning. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att se om det Àr av redovisningskvalitativt intresse att ha god redovisningssed som rÀttsstandard i bÄde redovisningen och beskattningen.

Sociala krav i den offentliga upphandlingen - En fallstudie av Lunds kommunstyrelses rekommendation av

Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i den allt mer ökade efterfrÄgan av produkter som producerats i överensstÀmmelse med mÀnskliga rÀttigheter. Uppsatsen behandlar Lunds kommunstyrelses beslut att rekommendera dess förvaltningar att anvÀnda RÀttvisemÀrkt kaffe och te. Syftet med uppsatsen Àr att se pÄ vilket sÀtt, och i vilken omfattning beslutet har implementerats i organisationen. För detta har vi anvÀnt sÄvÀl en teoretisk referensram i form av nyinstitutionalistisk organisationsanalys som empiriskt material. Det empiriska materialet utgörs av interjuver med anstÀllda inom kommunens förvaltningar. Till detta har ett bakgrundkapitel som behandlar den innehÄllsmÀssiga innebörden av begreppet hÄllbar utveckling, utifrÄn sÄvÀl en internationell, nationell som lokal aspekt lagts. Avslutningsvis Àr slutsatserna att det inom kommunen finns en konkret vilja att vidga innebörden av begreppet hÄllbar utveckling.

<- FöregÄende sida 47 NÀsta sida ->