Sök:

Sökresultat:

1498 Uppsatser om Dynamisk lokal fördröjning - Sida 30 av 100

Nya lokala partier i Sverige : En studie av möjligha orsaker till partibildningar pÄ lokal nivÄ Ären 1982-2002

I denna uppsats undersöks under vilka omstÀndigheter det Àr mer sannolikt att lokala partier uppstÄr. Partibildningar Ären 1982 till 2002 undersöks och ett flertal hypoteser kring varför partier bildas testas med regressionsanalys. Det tycks som att den ekonomiska situationen i en kommun inte pÄverkar sannolikheten för att ett nytt parti uppstÄr. DÀremot finns det en spridningseffekt av partier, nya partier bildas i högre utstrÀckning i omrÄden dÀr det sedan tidigare Àr vanligt med partibildningar. Vi finner ocksÄ att ett byte av styrande föregÄende val ökar sannolikheten för att nya partier bildas, i motsats till vad vi förvÀntat oss.

"Den Àr som morgonkaffet, man mÄste ha det" : En fallstudie om varfo?r Barometerns la?sare konsumerar en lokal dagstidning

The purpose of this essay is to understand and analyze why people read a local newspaper and which needs it can fulfill. The newspaper indistry is changing and so is the way we consume news. Today the readers are seen as an active group of people who choose the media, which fulfills their needs in the best possible way. This essay is based on a case study of the local newspaper Barometern. We used a qualitative research method and have done eight interviews.

Superlokala arbetsmarknader (SLA) : En studie av den lokala arbetspendlingen i Sjuha?rad

I norra London startade, den sjÀtte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats Àr att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sÀtt att förklara och förstÄ hÀndelserna ifrÄga, med sÀrskild fokus pÄ relationen mellan strukturellt och direkt vÄld. Styrande teman Àr socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt vÄld och relativ deprivation skapar Àr grogrunden för vanmakt och skam ? tvÄ kÀnslor som Àr intimt förknippade med direkt vÄld.

Gröna hyresavtal : Utredning om vad som bör regleras i standardmallen

Ett grönt hyresavtal bidrar till att anvÀndandet av fastigheten sker pÄ ett miljömedvetet sÀtt. Det gröna hyresavtalet inkluderar idag olika omrÄden dÀr hyresgÀsten och fastighetsÀgaren samarbetar för att uppnÄ energieffektivisering och ett brukande av lokalen som inte belastar miljön i för stor mÄn. En energieffektivisering kan göras genom att investera i mer energieffektiva tekniska system i fastigheten. Dessa ÄtgÀrder bör fastighetsÀgaren bekosta eftersom det Àr kostsamt samt för att den vanliga hyresgÀsten normalt inte har kÀnnedom kring dessa system. DÀremot bör hyresgÀsten bekosta de ÄtgÀrder som direkt leder till besparingar för hyresgÀsten, sÄ som exempelvis belysning som krÀver mindre energi eller nÀrvarostyrdbelysning.

NÀr prisskillnader till följd av prisÀndringar leder till kundreaktioner i svensk konfektionshandeln : - En studie dÀr sex butikschefers erfarenheter ger indikationer för implementering av dynamisk prissÀttning

Studien Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ guidade rundvandringar och intervjuer med sex pedagoger frÄn tre olika förskolor, bÄde pÄ smÄbarnsavdelningar och pÄ syskonavdelningar. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse pedagoger tillmÀter inomhusmiljöns utformning i förskolan med avseende pÄ barns tillgÄngar till material och aktiviteter för sin utveckling och sitt lÀrande. Kunskapsöversikten redogör för ett historiskt perspektiv om hur förskolans inomhusmiljö har utvecklats och exempel ges pÄ pedagogiska influenser som förskolorna kan ta idéer ifrÄn. Den belyser Àven miljöaspekten utifrÄn olika styrdokument och litteratur. Resultatet visar pÄ att förskolornas inomhusmiljö har en fast objektiv miljö som utformas utifrÄn de resurser som finns tillgÀngliga för att fÄ den subjektiva miljön i verksamheten.

Vardagsmatematik enligt lÀrare, elever och lÀroböcker

I en stÀndigt förÀnderlig vÀrld mÄste företag anpassa sin organisation efter omvÀrlden. I samma takt förÀndras ledarskap och kommunikation, vilka Àr förutsÀttningar för ett företags framgÄng och utveckling. Framförallt Àr dessa Àmnen viktiga för företag som Àr geografiskt spridda. Trots spridda avdelningar mÄste företaget uppfattas som en helhet, med gemenskap och samma mÄl. En ledare mÄste sÄledes finna alternativa tillvÀgagÄngssÀtt, för att upplevas som nÀrvarande och fÄ medarbetarna pÄ ?samma bana?.

FramgÄngsrecept för organisationer i en osÀker omvÀrld, vilka Àr ingredienserna?: en surveyundersökning i informations och kommunikationsteknologibranschen

Organisationer som Àr verksamma inom forsknings- och utvecklingsintensiva branscher befinner sig idag i en bÄde dynamisk och komplex omgivning, vilken erbjuder stÀndigt uppkommande möjligheter och hot. För att en organisation ska kunna ta till vara pÄ stÀndigt uppkommande förÀndringar förutsÀtter det i sin tur en adaptiv förmÄga. Denna uppsats avhandlar den kombination av adaptiva kapabiliteter som en organisation mÄste tillskansa sig för att en sÄdan adaptiv förmÄga ska kunna uppnÄs. Uppsatsen Àr indelad i tvÄ delar. Den första delen Àmnar beskriva de adaptiva kapabiliteter som kan anvÀndas för att en adaptiv förmÄga ska uppnÄs.

Centrum i periferin : om konsumtion & stadslandskap

Hur pĂ„verkas stadslandskapet av kommersiella drivkrafteroch aktörer? PĂ„ vilket sĂ€tt pĂ„verkar invĂ„narnastaden genom sina konsumtionsmönster? Och hurpĂ„verkas det mĂ€nskliga vardagslivet i staden i sin turav de kommersiella fysiska miljöerna? Är plats ochkonsumtionsvanor de starkaste identitetsmarkörerna förmĂ€nniskor idag och pĂ„ vilket sĂ€tt manifesteras och upprĂ€tthĂ„lls detta i stadsmiljön? Vilken typ av stadslandskap kan komma att behövas, eller bildas, i en framtid som krĂ€ver en mer resurssnĂ„l konsumtion?Det hĂ€r arbetet diskuterar konsumtionssamhĂ€llet, tronpĂ„ ekonomisk utveckling och stĂ€ndigt högre materielltvĂ€lstĂ„nd som en vĂ€g till lycka, samt vad detta betyderför stadens miljöer och de som lever i dem. Diskussionenkretsar bĂ„de kring vad kommersiella krafter fĂ„rför konsekvenser för stadens fysiska miljö liksom hurkonsumtionssamhĂ€llet pĂ„verkar vĂ„r tids uppfattningom vad som Ă€r stad. Olika tendenser och fenomen i detnutida stadslandskapet som kan kopplas till konsumtionssamhĂ€llet tas upp, exempelvis sprawl, anonymitet,icke-platser, globala intressen som stĂ€lls mot lokala,tendensen att automatiskt förknippa stadsliv medshoppingliv, liksom de privata aktörernas ökade inflytandeöver stadsutvecklingen.Olika typer av kommersiella miljöer i staden behandlas,frĂ„n gĂ„gatan till gallerian, frĂ„n det lokala centrumet till det externa. I arbetet reflekteras kring vikten av att försöka frigöra sig frĂ„n invanda förestĂ€llningar om hur olika stadsmiljöer bör se ut och fungera för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt hitta bĂ€ttre lösningar eller starta en diskussion, till exempel om det ofta bortglömda ytterstadslandskapet pĂ„ grĂ€nsen mellan stad och land.En specifik kommersiellt prĂ€glad stadsmiljö studerasnĂ€rmare.

I globaliseringens vÄgrörelse; en etablering i Lycksele kommun.

This study describes how a larger investment by a private company in the northern interior can affect a municipality?s economy. The mobility to the municipality is expected to increase and some of the direct and indirect effects that this investment can implicate on their economy are discussed. The method for this study is qualitative. Interviews have been made with the initiative owner of the company LHG Learning Center and with civil servants in the municipality of Lycksele. The conclusions drawn in this study are that the establishment of LHG Learning Centers in Lycksele will include both opportunities and risks for the municipality?s future.

Relationen inom psykoterapin : betydelsen för psykoterapin utifrÄn psykoterapeutens perspektiv

Inledning: Syftet med denna studie var att öppna diskussion och belysa den genuina, naturliga relationen mellan terapeuten och patienten under terapin och relationens roll i den terapeutiska processen.FrÄgestÀllningar: De Àr baserade pÄ frÄgor om relationen som begrepp, instÀllning till personlig öppenhet (Self-Disclosure), relationens betydelse för terapin i relation till terapeutisk teknik och teoribygge, och frÄgor om roller i skapande och upprÀtthÄllande av relationen i terapin.Metod: Studie Àr kvalitativ och genomfördes som ensemistrukturerad intervju med fem terapeuter av olika rinriktning och olika erfarenheter inom terapeutiskt arbete. Tre av dem var kognitivt orienterade medan tvÄ hade dynamisk bakgrund. Materialet analyserades, strukturerades och valdes utifrÄn frÄgestÀllningars Àmne och tillÄtet utrymme.Resultat: I studien framkom att relationen inom terapi anses som oundviklig del av terapiprocessen och att en god relation mellan patient och terapeut gynnar terapin och terapins utfall.Diskussion: De intervjuade terapeuterna beskrev ett mer öppet, fritt, flexibelt sÀtt att bemöta mÀnniskan och att anvÀnda sin egen person med sin genuinitet samt en mer jÀmlik stÀllning mellan terapeuten och patienten. Slutsats blir att relation har betydelse bland terapeuter och betecknas som en av de viktigaste tredskapen i psykoterapi..

Lokal NÀtverkssÀkerhet - experimentell studie av Microsoft Network Access Protection

Den hÀr rapporten beskriver en experimentell studie av Microsoft Network Protection (NAP) och Àr Àmnad för att utvÀrdera hur mogen tekniken Àr för att implementeras i en aktiv nÀtverksmiljö. För att göra studien tog vi hjÀlp av gymnasieskolan John Bauer i Kalmar. Tester har utförts med DHCP-framtvingning och 802. 1x-framtvingning, dessa Àr tvÄ av NAPs fyra olika framtvingande funktioner. En mindre analys av skolans switchkonfigurationer och interna sÀkerhet har Àven gjorts pÄ John Bauers begÀran.

Dynamiska resurser pÄ Geodataportalen : teori och praktik

Geodata finns idag tillgÀngligt via geodataportaler runt om i vÀrlden. PÄ dessa geodataportaler beskrivs datamÀngder och tjÀnster som kommer frÄn olika myndigheter. Geodatasamverkan har uttryckt intresse för att kunna beskriva realtidsresurser pÄ dessa portaler med hjÀlp av metadata. UtifrÄn ett samarbete mellan SMHI och LantmÀteriet har denna studie tagits fram dÀr en dynamisk realtidsresurs frÄn SMHI testas beskrivas med Geodataportalens nuvarande struktur. Befintlig litteratur har undersökts för att presentera en bakgrund.

LÀraryrket nu & framÄt : - En studie av nÄgra berörda lÀrare

Detta arbete har som titel ?LÀraryrket nu & framÄt? och glimtar om ett syfte att se vilka Äsikter/uppfattningar som existerar bland yrkesverksamma lÀrare om deras arbetsmiljö samt utvecklingsmöjligheter. Den första av frÄgorna Àmnar lÄta lÀraren ge sina uppfattningar och Äsikter kring hans/hennes yrkesuppgift. Den andra frÄgan behandlar deras syn pÄ vad som krÀvs för yrkets utveckling.Metoden som anvÀnts i denna undersökning Àr av en kvalitativ art. Detta Àr ett sÀtt att försöka förstÄ hur olika företeelser och innebörder hÀnger ihop.

HÀr Àr jag, jag ska ocksÄ vara med

Syftet med denna fallstudie var att undersöka arbetarnas upplevelser av styrda förÀndringar inom en tillverkningsindustri och öka kunskapen om hur styrda förÀndringar upplevs och varför de upplevs som de gör bland just arbetarna pÄ golvet. Detta valde vi att göra genom en fallstudie med en fenomenologisk och deskriptiv ansats. I denna fallstudie hade vi kvalitativa semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig empirikÀlla och vi grundar större delen av fallstudien pÄ de Ätta intervjuer vi genomförde. I analysen av vÄr fallstudie byggde vi upp en lokal teori som grundades i Antonovskys (2005) KASAM-teori. Vi kunde genom vÄr lokala version av KASAM göra konstaterandet att kÀnslan av att ha tillgÄng till ledningen Àr helt avgörande för en kÀnsla av sammanhang och hur produktionspersonalen upplever förÀndringar i fallet Plastikos AB.

Projektbaserad erfarenhetsÄterföring: en studie vid NCC Hus Region Stockholm

Bakgrunden till examensarbetet ligger i en önskan frÄn NCC Hus Region Stockholm att förbÀttra processen för erfarenhetsÄterföring. NÀr man arbetar med erfarenhetsÄterföring pÄ en lokal nivÄ sÄ Àr det framförallt mötesrutiner, kontakt mellan anstÀllda samt resurser för att arbeta fram material att Äterföra som Àr viktigt för att uppnÄ en fungerande erfarenhetsÄterföringsprocess. Analys och slutsatser visar pÄ brister i kommunikation mellan olika funktioner inom regionen samt mellan projektorganisationerna i olika affÀrschefsgrupper. Det fanns Àven problem med att fÄ projektorganisationerna att skriva erfarenhetsrapporter. Vidare saknades resurser för att utvÀrdera och analysera inskickade rapporter samt ett bra medium att sprida erfarenheter.

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->