Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse angÄende chefers stress, ÄterhÀmtning, grÀnsdragning samt krav pÄ antrÀffbarhet utanför ordinarie arbetstid. UtgÄngspunkten var tidigare forskning samt teori kring studiens syfte. Semi-strukturerade intervjuer pÄ Ätta chefer genomfördes. Den metod för analys som anvÀndes var tematisk tolkning. Resultatet visade att cheferna stundtals upplevde sig stressade och kÀnde krav pÄ att arbeta utanför ordinarie arbetstid.

Det ökade inflödet pÄ landets akutmottagningar stÀller stora krav pÄ sjukvÄrdspersonal att de ger patienterna ett snabbt och sÀkert omhÀndertagande. Sjuksköterskan har som uppgift att bedöma, prioritera alla vÄrdsökande samt dokumentera all viktig information. Bedömningen sker utifrÄn riktlinjer som Àr baserade pÄ sökorsak. Dokumentationen av olika ÄtgÀrder har betydelse för det fortsatta vÄrd- och behandlingsarbetet och kan vara helt avgörande för patientsÀkerheten. Syftet med studien var att beskriva hur vÀl dokumentationen genomfördes i patientens journal vid besök pÄ akutmottagning.

Detta examensarbete visar hur situationen ser ut för de kvinnor i Malmö som har ett tungt missbruk. VÄrt syfte Àr att visa huruvida utsattheten för de kvinnor som missbrukar skiljer sig frÄn de mÀn som missbrukar. Studien visar ocksÄ pÄ vilka insatser som finns för dem i Malmö idag och vilket behovet Àr av fler insatser. För att besvara frÄgestÀllningarna har vi dels skrivit en kunskapsbakgrund, studerat teorier kring stigma, genus och psykodynamiskt perspektiv och vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Vi genomförde Ätta intervjuer med nio informanter som i sitt yrke möter kvinnor med ett tungt missbruk.

De senaste Ären har det skett stora förÀndringar inom handikappomsorgen. Syftet med denna uppsats var att undersöka och beskriva om och hur omsorgspersonal anser att utvecklingsstördas livsföring har förÀndrats i och med intentionerna om normalisering och integrering. För att uppnÄ syftet genomfördes fyra halvstrukturerade intervjuer med omsorgspersonal som har arbetat inom handikappomsorgen under en lÀngre tid. Resultatet presenteras under följande teman: vardagligt liv, kommunikation, socialt nÀtverk, icke-strukturerad tid, integrering i samhÀllet och normala livsvillkor. Resultaten visade att personalen anser att normaliseringsprocessen har nÄtt fram Àven till individer med grav utvecklingsstörning.

Det ökade inflödet pÄ landets akutmottagningar stÀller stora krav pÄ sjukvÄrdspersonal att de ger patienterna ett snabbt och sÀkert omhÀndertagande. Sjuksköterskan har som uppgift att bedöma, prioritera alla vÄrdsökande samt dokumentera all viktig information. Bedömningen sker utifrÄn riktlinjer som Àr baserade pÄ sökorsak. Dokumentationen av olika ÄtgÀrder har betydelse för det fortsatta vÄrd- och behandlingsarbetet och kan vara helt avgörande för patientsÀkerheten. Syftet med studien var att beskriva hur vÀl dokumentationen genomfördes i patientens journal vid besök pÄ akutmottagning.

Det ökade inflödet pÄ landets akutmottagningar stÀller stora krav pÄ sjukvÄrdspersonal att de ger patienterna ett snabbt och sÀkert omhÀndertagande. Sjuksköterskan har som uppgift att bedöma, prioritera alla vÄrdsökande samt dokumentera all viktig information. Bedömningen sker utifrÄn riktlinjer som Àr baserade pÄ sökorsak. Dokumentationen av olika ÄtgÀrder har betydelse för det fortsatta vÄrd- och behandlingsarbetet och kan vara helt avgörande för patientsÀkerheten. Syftet med studien var att beskriva hur vÀl dokumentationen genomfördes i patientens journal vid besök pÄ akutmottagning.

MÀnniskor idag blir Àldre och fler kommer i framtiden att vara i behov av palliativ vÄrd samtidigt som vÄrden i hemmet expanderar. NÀrstÄende till patienter i den palliativa hemsjukvÄrden kan uppleva kÀnslor av otillrÀcklighet, maktlöshet och hjÀlplöshet. De kÀnner ett stort ansvar för den sjuke samtidigt som de inte alltid kÀnner sig sedda av vÄrdpersonalen. Syftet med studien var att belysa de nÀrstÄendes erfarenheter av vÄrdpersonalens omvÄrdnad vid palliativ hemsjukvÄrd. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie baserad pÄ tolv vetenskapliga artiklar som sammanstÀlldes och bildade resultatet.

Demenssjukdom Àr en folksjukdom som krÀver vÄrd och omsorg under lÄng tid för varje individ som drabbas. Det Àr allmÀnt kÀnt att anhöriga svarar för mycket stora vÄrd- och omsorgsinsatser för Àldre. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa familjemedlemmars upplevelser i samband med beslutet att flytta en nÀrstÄende med demenssjukdom till ett Àldreboende. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med hjÀlp av kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre huvudkategorier varav tvÄ med subkategorier.

24-timmarsmyndigheten Ă€r en vision om att myndigheter skall erbjuda medborgare och företag e-tjĂ€nster över Internet dygnet runt. De e-tjĂ€nster, inom ramen för 24 timmarsmyndigheten, som föreslĂ„s finnas pĂ„ en kommuns webbplats Ă€r föreslagna utifrĂ„n ett producentperspektiv, alltsĂ„ utifrĂ„n kommunernas egna förvaltningar. Det finns inga, eller fĂ„, undersökningar som visar pĂ„ vilka e-tjĂ€nster som föreslĂ„s eller prioriteras utifrĂ„n ett konsumentperspektiv, alltsĂ„ frĂ„n kommuninvĂ„nare och företag.I arbetet undersöks vilka förslag pĂ„ e-tjĂ€nster som föreslĂ„s utifrĂ„n ett konsumentperspektiv, om de e-tjĂ€nster som framkommit skiljer sig mot de e-tjĂ€nster som föreslagits utifrĂ„n ett producentperspektiv samt om e-tjĂ€nster prioriteras lika utifrĂ„n de bĂ„da perspektiven.Efter intervjuer med bĂ„de kommuninvĂ„nare och företag dras slutsatsen att det finns skillnader mellan ett konsumentperspektiv och ett producentperspektiv nĂ€r det gĂ€ller e-tjĂ€nster. Även om likheterna Ă€r större finns det skillnader bĂ„de nĂ€r det gĂ€ller föreslagna e-tjĂ€nster och prioritering av dessa. AlltsĂ„ behövs ett konsumentperspektiv tas i beaktande vid utveckling av e-tjĂ€nster pĂ„ kommuners webbplatser..

Bakgrund: Det finns m?nga f?rdelar med amning, b?de f?r barnet och den ammande. Att f? till en fungerande amning kan vara en komplicerad process som tar tid. D? det uppst?r problem h?nvisas mamman till barnh?lsov?rden (BHV) f?r att f? st?d och sjuksk?terskan har en viktig roll i detta.

Det hÀr examensarbetet berör definition och utveckling av ett regelverk och en prototyp för automatiserad optimering av sjuksköterskors arbetsschema hos företaget Telefonakuten AB som bedriver sjukrÄdgivning dygnet runt Ät bland annat landsting och försÀkringsbolag. Examensarbetet genomfördes som en del i ett större projekt för ett bemanningsplaneringssystem dÀr den automatiserade optimeringen var tÀnkt att ingÄ i en schemalÀggningsdel. Problemet som den automatiserade optimeringen syftar till att lösa var dels att ledningen pÄ Telefonakuten ville bÀttre anpassa sin bemanning mot sitt faktiska behov för att fÄ bÀttre lönsamhet i verksamheten, dels att underlÀtta för administratörer pÄ Telefonakuten dÄ manuell optimering av arbetsscheman var mycket tidskrÀvande.Som mÄl för examensarbetet definierades att genom undersökning ta fram de schemalÀggningsregler som optimeringen ska tillÀmpa, att implementera dessa som ett regelverk, att ta fram en prototyp för en optimeringsfunktion samt att testa prototypen. Arbetet genomfördes i en utredningsfas och en implementationsfas dÀr den förstnÀmnda upptog större delen av tiden dÄ problemstÀllningen visade sig vara mer komplex Àn vad som först uppskattats.Resultatet av examensarbetet Àr att schemalÀggningsregler har kunnat definieras, ett regelverk Àr implementerat och en prototyp för optimeringen Àr skapad. Dock har testning av prototypen ej genomförts sÄ mÄlen för examensarbetet Àr bara delvis uppnÄdda..

Negativöverspridning frÄn arbetsliv till privatliv och frÄn privatliv till arbetslivuppkommer nÀr beteenden, humör, stress eller kÀnslor frÄn den ena sfÀren pÄ ettnegativt sÀtt pÄverkar den andra sfÀren. Denna uppsats har en kvalitativ ansatsoch undersökte lÀrares upplevelse av negativ överspridning mellan arbetsliv ochprivatliv och tvÀrtom. Respondenterna var 16 lÀrare inom grundskola ochgymnasieskola som förde dagbok kring negativ överspridning. De typer av negativöverspridning som nÀmndes oftast var 1) hög arbetsbelastning, 2) tankar ellerkÀnslor som stör, 3) trötthet, 4) problem med andra mÀnniskor samt 5) problemmed maskiner. Resultatet visade att respondenterna rapporterade mer negativöverspridning mellan arbetsliv och privatliv Àn tvÀrtom.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogers förhÄllningssÀtt till matvanor pÄverkar barns aptit och hur det tar sig uttryck i förskolan samt studera miljön runt matsituationerna. Samtidigt vill vi med vÄr undersökning bidra till en större förstÄelse för betydelsen av pedagogers syn pÄ matvanor. Metoden som anvÀnts har en kvalitativ inriktning och bygger pÄ enkÀter med ett antal frÄgor till pedagoger i fem utvalda förskolor. Resultatet visar att mat ska erbjudas och inte tvingas i barnen. Miljön runt maten var en viktig aspekt, dÄ resultatet visade att matens upplÀggning, hur det Àr dukat samt ljudnivÄn pÄverkar till en positiv upplevelse för barnen runt mÄltiden.

MÀnniskor idag blir Àldre och fler kommer i framtiden att vara i behov av palliativ vÄrd samtidigt som vÄrden i hemmet expanderar. NÀrstÄende till patienter i den palliativa hemsjukvÄrden kan uppleva kÀnslor av otillrÀcklighet, maktlöshet och hjÀlplöshet. De kÀnner ett stort ansvar för den sjuke samtidigt som de inte alltid kÀnner sig sedda av vÄrdpersonalen. Syftet med studien var att belysa de nÀrstÄendes erfarenheter av vÄrdpersonalens omvÄrdnad vid palliativ hemsjukvÄrd. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie baserad pÄ tolv vetenskapliga artiklar som sammanstÀlldes och bildade resultatet.

Detta examensarbete utförde vi i Är 2 i en skola i Haparanda kommun. Syftet var att undersöka om eleverna ser matematiken som finns runt omkring oss i vÄr vardag. VÄr studie utgick ifrÄn att vi i matematiken arbetade med olika vardagsnÀra uppgifter och samtidigt pratade och reflekterade med eleverna över vad som var matematik i de olika situationerna. Detta med syfte att fÄ eleverna att bredda sin syn pÄ var, nÀr och hur mycket vi anvÀnder oss av matematik i vardagslivet. Med eleverna gjorde vi bland annat stapeldiagram, lekte affÀr, utförde olika slags mÀtningar och bakade, samtidigt som eleverna fick fundera och efter varje pass sitta i grupp och diskutera vad som var matematik i detta arbete.