Bakgrund: Att mÀta, utvÀrdera och behandla smÀrta hos patienter tillhör sjuksköterskans ansvarsomrÄde och tidigare studier har visat att det finns brister i smÀrtbehandlingen. SmÀrtans negativa effekter för patienter gör det viktigt att undersöka detta omvÄrdnadsomrÄde för att förbÀttra vÄrdkvalitén. Syfte: Syftet var att undersöka förekomst av smÀrta hos patienter inskrivna pÄ medicinska och kirurgiska avdelningar, deras skattning av smÀrta och smÀrtlindring samt deras upplevelse av sjuksköterskors ÄtgÀrder kring smÀrta. Metod: Studien genomfördes i form av en enkÀtundersökning, datainsamlingen utfördes av författarna. Studien genomfördes pÄ 7 avdelningar pÄ SkÄnes Universitet Sjukhus i Malmö och Trelleborgs Lasarett. EnkÀten som anvÀndes har tidigare anvÀnts i en studie pÄ Akademiska sjukhuset Uppsala. Resultat: Den teoretiska populationen utgjordes av 154 patienter. 90 patienter svarade pÄ enkÀten, av dessa hade 61 (68 %) upplevt smÀrta det senaste dygnet. 55 (61,1 %) hade skattat sin smÀrta >3 pÄ NRS-skalan, 15 (24,6 %) av dessa skattade sin smÀrta som mÄttlig och 40 (65,6 %) som svÄr.

Bland elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd finns en grupp elever som benÀmns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under lÄnga tidsperioder pÄ att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta fÄr stiga Ät sidan. Detta stÀller krav pÄ att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie Àr att fÄ förstÄelse för hur personalen i grundsÀrskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsÀttningar uppstÄr. Denna studie syftar Àven till att fÄ förstÄelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg nÀr det gÀller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsÀrskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna anvÀndes George H.

Bland elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd finns en grupp elever som benÀmns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under lÄnga tidsperioder pÄ att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta fÄr stiga Ät sidan. Detta stÀller krav pÄ att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie Àr att fÄ förstÄelse för hur personalen i grundsÀrskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsÀttningar uppstÄr. Denna studie syftar Àven till att fÄ förstÄelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg nÀr det gÀller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsÀrskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna anvÀndes George H.

Med utgÄngspunkt frÄn Fordonsprogrammet, inriktning Transport, diskuteras i denna studie olika aspekter runt dokumentation - rörande elevers APU. Hur utförs dokumentationen idag, vad dokumenteras samt för vem Àr dokumentationen egentligen till för? Genom studien vÀxer tre tydliga och bakomliggande aspekter eller dimensioner fram att ta hÀnsyn till vid val av dokumentationssystem. Sist i studien föreslÄs dessutom en dokumentationsmodell som innefattar alla tre dimensionerna: elevrÀttsligt, pedagogiskt och samhÀlleligt..

Bland elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd finns en grupp elever som benÀmns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under lÄnga tidsperioder pÄ att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta fÄr stiga Ät sidan. Detta stÀller krav pÄ att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie Àr att fÄ förstÄelse för hur personalen i grundsÀrskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsÀttningar uppstÄr. Denna studie syftar Àven till att fÄ förstÄelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg nÀr det gÀller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsÀrskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna anvÀndes George H.

Vibrio vulnificus Àr en halofil bakterie, som framförallt har hittats lÀngs med Golfkusten i USA och i flera asiatiska lÀnder. Den kan orsaka gastroenterit, sepsis eller sÄrinfektioner och medför en hög mortalitet. I USA stÄr den för en stor del av de skaldjursassocierade dödsfallen. SÄvÀl ostron, fisk och musslor som sediment, vatten och plankton har i olika studier beskrivits som reservoarer för V. vulnificus.

SAMMANFATTNING Bakgrund Trots ÄtgÀrder för att minska trycksÄr i vÄrden Àr det mÄnga sjukhus i Sverige som har hög förekomst av trycksÄr. Patientdelaktighet i vÄrden Àr viktigt för att öka patientsÀkerheten. Det saknas forskning om patientdelaktighet i det förebyggande arbetet om trycksÄr. Syfte Att utvÀrdera en skriftlig patientinformation om förebyggande av trycksÄr. Metod En deskriptiv, komparativ interventionsstudie med en kvantitativ ansats.

IKT tar större och större plats pÄ förskolorna och datorer, smartboards och surfplattor blir allt mer vanliga inslag i barnens vardag. Denna uppsats handlar om surfplattan och dess spelappar. Syftet med undersökningen var att synliggöra vad som skedde i interaktionen mellan barn i Äldern ett till fem nÀr de fÄr tillgÄng till en surfplatta. FrÄgorna som stÀlldes var: Hur samspelar barn i Älder ett till fem med varandra runt en surfplatta? PÄ vilket sÀtt anvÀnds spelapparna och hur blir surfplattan en del av den pedagogiska miljön? Vad hÀnder i mötet mellan barn och surfplattan som signalstarkt material? Hur ser skillnaderna ut i anvÀndningen av surfplattan nÀr det gÀller Älder? Metoden som anvÀndes var kvalitativ via filmobservationer och minnesanteckningar.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie har varit att studera elevers aktiviteter samt fysiska anstrÀngning pÄ tvÄ olika skolgÄrdar. VÄra frÄgestÀllningar var följande:? Hur pÄverkar skolgÄrdens utseende elevernas fysiska anstrÀngning?? Vilka motoriska fÀrdigheter trÀnas pÄ respektive skolgÄrd?? PÄ vilket sÀtt pÄverkar skolgÄrdens utseende elevernas aktiviteter?MetodStudien omfattar tvÄ delar; registrering av hjÀrtfrekvensvÀrden och en observation. Observationen bestod av tvÄ delar, de motoriska fÀrdigheter eleverna trÀnade pÄ respektive skolgÄrd samt de aktiviteter eleverna utförde.Resultat? Arkitektoniska egenskaper som kan göra att skolgÄrdens utseende utövar inflytande pÄ elevernas fysiska anstrÀngning Àr bland annat huruvida eleverna kan röra sig runt skolhuset och om skolgÄrden Àr en öppen yta eller utformad av mindre rum.? PÄ skolgÄrd A trÀnas kast, elevernas förmÄga att springa och hoppa.

Vi har genomfört vÄr undersökning ombord pÄ Viking Lines Cinderella. Syftet med denna undersökning har varit att undersöka erfarenheterna kring hur det Àr att arbeta pÄ ett kryssningsfartyg. Den teoretiska referensramen behandlar begreppet tillgÀnglighet samt teorierna om yrkesgemenskap och Karaskeks krav- och kontrollmodell med socialt stöd. Metoden som har anvÀnts i denna undersökning Àr den kvalitativa ansatsen intervjuer, detta för att skapa oss en djupare förstÄelse för omrÄdet. Urvalet i undersökningen bestÄr av tio anstÀllda ombord pÄ Cinderella. Det insamlade materialet frÄn intervjuerna har gett oss en bild av hur tillgÀnglighetsmönstret ser ut för anstÀllda ombord pÄ Cinderella. De som arbetar ombord bÀr med sig en sökare som tyder pÄ ett stort krav pÄ tillgÀnglighet.

Bakgrund: MĂ„nga företag arbetar idag i virtuella team eftersom det ger en möjlighet att samla kompetens utspridd pĂ„ flera platser utan att behöva spendera tid och pengar pĂ„ resor. Virtuella team ger ocksĂ„ möjligt att arbeta med en uppgift över hela dygnet. Genom att en arbetsuppgift flyttas mellan tidszoner under dygnets timmar. Även om virtuella team har sina fördelar sĂ„ finns det problem. Dessa inkluderar sĂ€mre teamsammanhĂ„llning, arbetsglĂ€dje, tillit, samarbetsbeteende, social kontroll och engagemang i att nĂ„ teamets mĂ„l.

Vi hör ofta att vi har kommit lÄngt i jÀmstÀlldhetsfrÄgan i Sverige och pÄ mÄnga punkter har vi det ocksÄ. Men pÄ andra kan man tro att vi fortfarande lever kvar i 1800-talet. Ett exempel Àr de svenska teaterscenerna. En stor del av pjÀserna som spelas pÄ de statliga scenerna runt om i landet Àr klassiker, pjÀser skrivna i början av 1900-talet och innan. Och rollerna blir dÀrefter.

Ett flertal revisionsskandaler runt om i vĂ€rlden har skakat revisionsbranschen de senaste Ă„ren. Detta har medfört hĂ„rdare reglering för revision, bĂ„de i Sverige och runt om i vĂ€rlden. Även affĂ€rsmarknaden har globaliserats och vuxit med stor kraft under den senaste tiden, vilket medförde behov av harmonisering av regleringen pĂ„ revisionsomrĂ„det. Detta resulterade i International Standards on Auditing (ISA) som Ă€r de generella riktlinjerna för revision inom EU. 2004 implementerade Sverige Revisionsstandard i Sverige (RS), vilken var i överrensstĂ€mmelse med ISA.

IKT tar större och större plats pÄ förskolorna och datorer, smartboards och surfplattor blir allt mer vanliga inslag i barnens vardag. Denna uppsats handlar om surfplattan och dess spelappar. Syftet med undersökningen var att synliggöra vad som skedde i interaktionen mellan barn i Äldern ett till fem nÀr de fÄr tillgÄng till en surfplatta. FrÄgorna som stÀlldes var: Hur samspelar barn i Älder ett till fem med varandra runt en surfplatta? PÄ vilket sÀtt anvÀnds spelapparna och hur blir surfplattan en del av den pedagogiska miljön? Vad hÀnder i mötet mellan barn och surfplattan som signalstarkt material? Hur ser skillnaderna ut i anvÀndningen av surfplattan nÀr det gÀller Älder? Metoden som anvÀndes var kvalitativ via filmobservationer och minnesanteckningar.

Enterprise 2.0 Àr ett aktuellt Àmne inom omrÄdet informatik och syftet med uppsatsen Àr att se om funktioner, som tillskrivs Web 2.0, kan anvÀndas i intranÀt för att stödja organisationers kunskapsaktiviteter . Arbetet strukturerades runt litteraturstudier i Àmnet samt en kompletterande undersökning dÀr trianguleringsmetoden, med enkÀtundersökning och intervjuer, anvÀndes för att studera verkligheten. Resultatet av undersökningen visar att det Àr skillnad pÄ ett fullt implementerat system, dÀr alla verktyg implementerats, och ett system dÀr bara vissa verktyg finns tillgÀngliga. Den viktigaste slutsatsen Àr att just implementerade verktyg Àr avgörande för hur bra Enterprise 2.0 systemet kommer att fungera som hanterare av kunskapsaktiviteter..