I många klasser finns det elever som av en eller annan anledning inte tar lika mycket utrymme i det offentliga rummet (klassrummet). Vi har valt att intervjua verksamma lärare och gjort litteraturstudier i ämnet. Enligt de elva lärare som ingår i denna studie är dessa elever ofta flickor. Syftet är därför att ta reda på hur några lärare resonerar och arbetar med dessa elever. Våra frågor är vad flickornas tystnad kan bero på enligt lärarna och litteraturen.

När man släpper ett datorprogram som öppen källkod innebär det att man låter användarna använda programmet fritt. Dessutom får de göra förändringar av programmet. Normalt präglas dessa program av ideellt arbete. Nu finns det även företag som använder öppen källkod till sina produkter. Frågan som utreds är hur företag kan tjäna på detta när de låter användare använda programmet gratis.För att studera detta har databasföretaget MySQL undersökts.

Syftet med denna studie är att belysa mönster i barns utelek på två olika förskolor utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Ett ytterligare syfte är att försöka se om det framträder några skillnader i lekmönster mellan de två förskolorna utifrån det faktum att den ena förskolan sedan åtta år tillbaka bedriver ett aktivt genusarbete och den andra inte gör det. Tidigare forskning visar att pojkar och flickor använder förskolegården på lite olika sätt och att de leker delvis olika lekar. Data samlades in vid ett observationstillfälle på respektive förskola och grupperades under olika teman för analys. Det genusteoretiska perspektivet har gett verktyg för att analysera lekmönstren, vilka bland annat avspeglar samhällets genusordning.

De begåvade barnen har, som alla barn, behov av att bli bekräftade och bemötta utifrån sin mognads- och utvecklingsnivå. Syftet med denna studie är att undersöka hur specialpedagoger och pedagoger i förskoleklass och grundskolans tre första år definierar begreppet begåvade barn och om och i så fall hur de beskriver att de tillvaratar barnens begåvning. Studien ger en översikt av tidigare forskning kring bland annat begreppet begåvning, de begåvade barnens sociala situation och skolsituation samt den specialpedagogiska rollen. För att uppnå vårt syfte gjorde vi en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer med tre specialpedagoger, tre pedagoger i förskoleklass samt tre pedagoger i grundskolans tre första år. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att pedagogerna upplevde att det var svårt att definiera begreppet begåvade barn och att det finns många olika sorters begåvningar.

Syftet med denna studie är att ta reda på om, och i så fall hur, en eventuell genusordning kan ta sig uttryck i en bestämd till synes könsneutral lek i skolans undervisning i idrott och hälsa, bland elever i årskurs fyra och fem. För att svara på syftet använde vi oss av följande frågeställningar; Uttrycks en hierarkisk genusordning, även i tillsynes könsneutrala lekar i skolämnet idrott och hälsa? Och hur tar den sig i så fall uttryck? För att svara på detta utfördes sju stycken, femtio till sextio minuter långa observationer på fyra sydskånska skolor. Observationerna, i vilka vi i varierande grad agerade deltagande och ickedeltagande, planerades och utfördes under en lektion i idrott och hälsa i vardera grupp: en grupp i årskurs fyra i och sex grupper årskurs fem. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt beskrivs i Yvonne Hirdman samt R.W Connells socialkonstruktivistiska och feministiska tankar om samhällets kulturella genusordning. En ordning där normen är hegemoni där män och maskulinitet är överställda kvinnor och femininitet.

Vårt arbete beskriver hur EN skola arbetar på ett hälsofrämjande arbetssätt. Möjligheterna och eventuella svårigheter med ett hälsofrämjande arbete i skolan kommer att presenteras. Med hjälp av enkäter och intervjuer undersöker vi hur skolledaren, pedagogerna och skolhälsovården ser på sin roll i deras hälsofrämjande arbete. Vår fråga är: Vad betyder begreppet hälsa för skolan och hur omsätts det i praktiken? Världshälsoorganisationen (WHO) inställning till hälsa är inte bara att förhindra sjukdomar och dålig hälsa, utan att förebygga både fysiskt och psykiska hälsa.

The main purpose of the thesis was to investigate if mothers of girls with Asperger syndrome/high-functioning autism experienced the same stressors regardless of society and culture or in which way the stressors might differ.A special purpose of the thesis was to investigate if the society by different types of support could relieve stress and eliminate or reduce stressors.The method of the thesis was to interview three mothers in Sweden and three in Spain, who all had a daughter, 10 - 15 years old, with Asperger syndrome or high-functioning autism.The result shows that mothers in both countries experienced equal level of stress, though the Swedish mothers got more support from the society. However, the stressors differed. For the Spanish mothers the main stressor was the girls´ problems at school. The main stressor for the Swedish mothers was how to find time to fulfil their different roles, e.g. mother, wife, housewife, professional, friend.

Syftet med denna uppsats har varit att studera hur barnavårdsnämnden i Stora Tuna verkställde lagstiftningen om uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn. För att uppnå syftet med studien har barnavårdsnämndens ledamöter undersökts, lika så de anmälda barnen. Vad anmäldes de för, vilka blev konsekvenserna och vilka var det som stod för anmälningarna? Resultaten jämförs med tidigare forskning från andra platser. Huvudsakligen har protokoll från barnavårdsnämndens sammanträden mellan 1903 och 1917 använts för att besvara frågeställningarna. Resultatet visar att en klar majoritet av nämndens ledamöter representerade medelklassen eller överklassen, endast ett fåtal kom från arbetarklassen.

Arbetet är den romantext/projektarbete som jag arbetat med under Kreativt skrivande IV. Projektarbetet är en ungdomsroman, en dystopi i ett framtida samhälle där nästan alla kvinnor blivit infertila efter en pandemi. Därför måste alla 14-åriga flickor genomgå en undersökning för att se om de kan bli Barnaföderskor. Till själva projektarbetet hör även en essä där jag diskuterar dystopins natur..

Titel: Att förpacka ett prisExamination: 2012-04-21Ämne/kurs: Kandidatuppsats, Medie- och Kommunikationsvetenskap, 15 hpFörfattare: Johan Ahlstrand & Patrik OlssonHandledare: Mikael GullikssonNyckelord: Förpackningsdesign, prispositioneringSyfte: Syftet är att undersöka tre specifika förpackningar och hur detre visuella elementen typografi, bild/illustration och formpåverkar konsumenternas prisuppfattning av produkten. Uppsatsen undersöker också om konsumenter som oftahandlar I ett specifikt produktsegment är bättre på att avgöraprispositioneringen på våra utvalda förpackningar änkonsumenter som sällan eller aldrig handlar frånproduktsegmentet.Metod: Detta är en kvantitativ undersökning, utförd med endatorstödd enkät.Teoretiska perspektiv: Studien använder sig av teorier från Marknadskommunikation med vikt på Strategisk Positionering samt Konsumentbeteende och Förpackningsdesign.Slutsats: Våra resultat visar att form i vår studie har varit det mestinflytelserika elementet när det gäller att påverkakonsumentens prisuppfattning. De visar också att konsumentersom sällan eller aldrig handlar från vårt valda produktsegment är praktiskt taget lika duktiga på att avgöra en produktsprispositionering baserat på förpackningsdesignen som dekonsumenter som handlar ofta..

Syftet med studien var att söka ökad kunskap och förståelse för vad som sker i samspel mellan häst och människa. Syftet var också att belysa hur detta samspel kan ha en inverkan på psykosocial ohälsa genom att intervjua flickor med egen erfarenhet av fenomenet. För att uppfylla syftet ställdes följande frågor: Vad innebär samspel med en häst? Hur erfar flickorna samspelet mellan sig och hästen? Vilken betydelse upplever flickorna att samspelet haft/har för deras psykosociala ohälsa? Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa djupintervjuer med flickor utifrån en temainriktad intervjuguide. Resultatet analyserades med hjälp av tre olika teorier inom psykodynamiskt perspektiv - objektrelationsteorin, anknytningsteorin och självpsykologin ? samt med hjälp av systemteoretiskt perspektiv.

Arbetet är den romantext/projektarbete som jag arbetat med under Kreativt skrivande IV. Projektarbetet är en ungdomsroman, en dystopi i ett framtida samhälle där nästan alla kvinnor blivit infertila efter en pandemi. Därför måste alla 14-åriga flickor genomgå en undersökning för att se om de kan bli Barnaföderskor. Till själva projektarbetet hör även en essä där jag diskuterar dystopins natur..

Övervikt och fetma är i dag ett snabbt ökande hälsoproblem i Sverige och övriga världen, framförallt bland barn och ungdomar. En betydande orsak till att övervikten i Sverige ökat är en felaktigt sammansatt kost och att vi blivit fysiskt inaktiva i allt större omfattning. Genom att motivera barn och ungdomar att delta i fysiska aktiviteter och äta hälsosammare kan positiva hälsokonsekvenser uppnås. Syftet var att undersöka kost- och motionsvanor bland elever i skolår 9, samt jämföra hur flickor respektive pojkar kan motiveras till bra kost- och motionsvanor. Vi valde att genomföra en enkätundersökning på elever i skolår 9 i Kristianstads kommun, där sammanlagt 235 elever besvarade enkäten.

Som medmänniskor och i lärarprofessionen anser jag att vi måste ha en bra förståelse för genus, då det påverkar vår pedagogiska grundsyn och hur vi är som människor. För att kunna utmana könsnormer på ett konstruktivt sätt menar jag att vi måste förstå vad barnen har för syn på genus och tankar om skillnader mellan pojkar och flickor ur jämställdhetssynpunkt. Studien handlar om barns tankar om genus och könsroller utifrån högläsning av Astrid Lindgrens Mio min Mio (2011/ 1954) och Gro Dahle & Svein Nyhus Snäll (2008). Mio i Mio min Mio (2011/ 1954) representerar den snälla, men modiga manliga huvudrollen och Lussi i Snäll (2008) representerar den snälla, men normbrytande kvinnliga huvudrollen. Huvudsakliga frågeställningar är hur barnen i en klass 6 tolkar den valda litteraturen i ett genusperspektiv, samt hur den påverkar barnen i deras tankar om genus/ könsroller.

Att fysisk aktivitet har en mängd positiva effekter på människors hälsa och välmående är väl känt i dagens samhälle. För barns utvecklingsprocess, både motoriskt, socialt och personligt är det viktigt att vara fysiskt aktiv. Syftet med studien var att dokumentera fysiska aktivitetsvanor efter skoltid hos Östersunds kommuns 7:e och 9:e  klassare. Studien utfördes via enkäter där 382st elever medverkade under lektionstid under vårterminen 2013. Majoriteten av eleverna ansåg att det var viktigt att vara fysiskt aktiv efter skoltid.