I en allt mer globaliserad värld med en ökad internationell närvaro på den europeiska marknaden har utlandsetableringar blivit allt vanligare och viktigare för europeiska företag. I det här arbetet undersöker vi hur bankers strategier förändras och anpassas för att möta de utmaningar som de stöter på vid utlandsetableringar, genom att studera SEB och deras köp av den tyska banken BfG 1999. Vi har undersökt hur de utmaningar banken mötte på den tyska privat- och företagsmarknaden påverkade strategin. För att lyckas med detta studerade vi årsredovisningar och intervjuade nyckelpersoner inom banken. Resultatet av undersökningen visar att de största utmaningarna var den tyska fragmenterade marknaden där banken mötte icke-vinstdrivande konkurrenter, en hos kunderna främmande mentalitet gällande banktjänster och ett annorlunda banksystem.

Den 1 juli 2010 avskaffades värnplikten i förmån för ett yrkesförsvar, varpå premisserna för utbildningen av soldater förändrades. Idag har män och kvinnor från 18 år möjlighet att genomföra s.k. Grundläggande Militär Utbildning (GMU) under tre månader på frivillig basis. De nya premisserna kan m.h.t. frivilligheten ställas i paritet med civil vuxenutbildning, där båda upplever exempelvis avhopp till följd av motivationsbrist.Syftet med studien är delvis att identifiera officerarnas upplevda utmaningar på GMU avseende rekryternas tidigare erfarenheter, motivation samt lärarrollen.

  .

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de roller som vi hör under sändningstid i radio är konstruerade och om det sker en förhandling om hur dessa roller upprätthålls under programmets tid. Uppsatsen ämnar reda ut vad som synliggörs när ett dramaturgisk perspektiv används under en observation på ett radioprogram. Finns det ett samspel inom redaktionen som vi som lyssnare inte ser? I denna uppsats vill jag försöka se om det finns några outtalade rangordningar inom gruppen och hur dessa kommer till uttryck. Vidare syftar studien till att titta på hur pass fria programledarna är i sina roller och försöka utreda om det är mer styrt än vad vi som lyssnare uppfattar.

En kvalitativ studie genomfördes med syfte att undersöka personalvetares upplevda yrkesidentitet och dess utveckling med ökande erfarenhet i rollen.Ansatsen är interpretativ och materialet samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer med personalvetare. Materialet transkriberades för att genom meningskoncentrering och tematisering kunna analyseras.Studien visar att yrkesrollen är tydlig men att den i låg grad internaliserats av intervjupersonerna. Två spänningsområden framträder; den beteendevetenskapliga kunskapen kontra arbetsrättens dominans och humanism som värdegrund i relation till förväntan att företräda arbetsgivarens nyttotänkande. Diskrepansen mellan förväntningar och verklighet försvårar socialisationen in i yrket och kräver en re-identifikation. Avsaknaden av verifikation från omgivningen visar på att professionen inte är institutionaliserad i samhället vilket ytterligare försvårar identifieringen med yrket.

Bakgrund Trycks?r ?r en vanlig v?rdskada inom slutenv?rden och leder till ?kat lidande f?r patienter samt h?gre v?rdkostnader. Trots grundade riktlinjer forts?tter trycks?r att uppst?, vilket belyser behovet av att f?rst? hur det preventiva arbetet genomf?rs i det kliniska arbetet. Sjuksk?terskor har en central roll i att f?rebygga trycks?r genom riskbed?mning, hudinspektion utf?ra f?rebyggande omv?rdnads?tg?rder Syfte Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av omv?rdnads?tg?rder f?r att f?rebygga uppkomsten av trycks?r inom slutenv?rden Metod Studien genomf?rdes som en kvalitativ litteratur?versikt.

Bakgrund: Familjefo?retag a?r en dominerande fo?retagsform i ma?nga ekonomier. Trots detta finns fo?rha?llandevis fa? studier pa? omra?det. Familjefo?retag innehar flertalet karakta?rsdrag vilka utma?rker dem som fo?retagsform.

Titel: Att omsätta kunskap i handling - En kvalitativ studie av organisatoriska lärandeaspekter Nivå: Kandidatuppsats i Ledarskap och Organisation Författare: Jessica Sääf och Alexandra Ridell Utgivningsår: Ht 2011 Handledare: Anders Edvik och Charlotte Petersson Problemområde: Det finns en problematik i att enas om vad begreppet organisatoriskt lärande innebär. Samtidigt tycks det finnas en enighet kring att organisationer bör anpassa sig till och eftersträva organisatoriskt lärande. I denna studie vill vi belysa begreppets komplexitet när det undersöks i en organisatorisk verklighet. Metod: En studie har genomförts i en högrisk organisation (HRO) där nio personer intervjuats. Intervjuerna har baserats på litteratur och forskning om den organisatoriska lärandeprocessens nyckelaspekter. Det empiriska materialet har analyserats utifrån de nyckelbegrepp som framkom i intervjuerna; handlingsutrymme och förändringsbenägenhet (avseende rutiner). Resultat: Vår studie visar att begreppen handlingsutrymme och förändringsbenägenhet (avseende rutiner) förstås utifrån den organisatoriska kontexten.

Att finna nya vägar för att reducera och effektivisera verksamheten blir allt vanligare bland dagens företag. Världen blir mindre och företag finner möjligheter att utveckla sin verksamhet med hjälp av andra företag. Detta innebär att de nationella gränserna alltmer börjar suddas ut, att söka internationella partners har därmed blivit allt vanligare för att integrera ny teknik och innovationer i verksamheten. Att välja att offshora delar av verksamheten till Indien innebär ofta nya utmaningar för företaget. I denna affärsrelation kommer företaget att möta kulturella, kommunikativa och organisatoriska skillnader.

Sedan helikopterns introduktion har den använts på en olika sätt i många olika militäroperationer. Dess unika egenskaper gör den till en bra vapenplattform. Trots detta har dess roller inom modern krigföring aldrig riktigt definierats. Studien syftar till att ta reda på vilka roller helikoptern kan ha inom manöverkrigföring. Detta görs genom att analysera manöverkrigföringens utmärkande drag mot helikopterns utmärkande drag.

Dagens arbetslivsforskning bygger till stor del på det faktum att organisationer utvecklas och förändras, men hur upplever en högt utbildad individ sin roll i de nya strukturer som uppkommer? Hur skapas roller och hur ser relationen ut mellan rollers olika sidor i den organisatoriska kontexten? Därvidlag har en undersökning utförts på ett högteknologiskt företag. En undersökning med fokus på organisationens medlemmar. Studien berör civilingenjörer som arbetar i en organisation, rollen som nyanställd samt de problem som de ställs inför baserat på det abstrakta ramverk som i många fall verkar sätta gränser för arbetet. Metoden som används är kvalitativ med ett etnografiskt angreppssätt.

Sedan helikopterns introduktion har den använts på en olika sätt i många olika militäroperationer. Dess unika egenskaper gör den till en bra vapenplattform. Trots detta har dess roller inom modern krigföring aldrig riktigt definierats. Studien syftar till att ta reda på vilka roller helikoptern kan ha inom manöverkrigföring. Detta görs genom att analysera manöverkrigföringens utmärkande drag mot helikopterns utmärkande drag.

Från att en organisations främsta fördel skulle vara att vara förutsebar för sin omgivning och spela på säkra kort till kravet på förmågan att uppfylla de roller i det oklara och flytande som värdenätverket kräver, vilket främjar kreativitet och innovation, är steget långt. Nätverkssamhällets nya och fler platser att sprida information på ger nya möjligheter och krav för utvecklandet av den organisatoriska kommunikativa förmågan. Avgörande för framgång är organisationers utvecklande av ett bredare strategiskt fokus och utvecklandet av entreprenörskap är avgörande för ett optimalt fungerande i det nya nätverkssamhället. (Hamrefors, 2009)Entreprenörsjakten AB är en organisation som kan hjälpa samhället att utveckla människors entreprenöriella förmåga för att dessa i sin tur skall skapa nytt värde eller ekonomisk framgång. Frågan är vilka åtgärder behövs för att Entreprenörsjakten AB skall utveckla sin organisatoriska kommunikativa förmåga så att den stödjer innovativ utveckling, nytt värde eller ekonomiska framgång för organisationen i synnerhet och samhället i allmänhet.Det är de fyra verksamhetsdimensionerna; process, struktur, social interaktion och omvärldsrelationer som spelar avgörande roller vid utvecklande av organisatorisk kommunikativ förmåga.

Undersökningen är gjord ur ett professionsteoretiskt perspektiv. Jag har valt att utgå från Julia Evetts och speciellt hennes begrepp professionalism inifrån respektive ovanifrån (from within/from above). Syftet är att analysera hur fritidspedagoger i en facebookgrupp, språkligt sett lyfter fram vilka de är och vad de gör, och på så sätt konstruerar en diskurs som  definierar yrkesrollen och uppdraget. Särskilt  intressant är hur de definierar sitt yrke i relation till lärare, skolledning och de politiker som styr över olika satsningar på skola och fritidshem.Jag har använt mig av diskursanalys som metod för att analysera det empiriska materialet, vilket består av texter från Facebook. Materialet har tematiserats enligt följande: Fritidspedagogens identitet som professionell och Hur definierar man det egna yrkesuppdraget?Resultatet visar att Facebook fungerar som en social arena där fritidspedagoger tillsammans konstruerar en diskurs som definierar yrkesidentiteten och yrkesuppdraget.

Beroende på situation intar människan olika roller. På rollerna finns det också förväntningar som kan styra rollinnehavarens beteende och agerande. Ett dilemma som kan uppkomma för lärare är att yrkesrollen och privatrollen går in i varandra. Den här studien vill synliggöra problematiken kring hanteringen av lärarnas olika roller.För att undersöka problematiken och hanteringen av lärarnas olika roller används en kvalitativ metod där det empiriska materialet är sex intervjuer. För att kunna analysera och förstå det informanterna visar på används teori som berör problematiken.