Med intern könssegregering menas att kvinnor och mÀn arbetar inom olika specialiteter av ett yrke. Ett yrke som har en jÀmn könsfördelning kan dÀrför ÀndÄ vara starkt segregerat. Könssegregering kan innebÀra problem i form av till exempel effektivitetsförluster, privatekonomiska förluster och ojÀmn maktfördelning. Syftet med studien Àr att undersöka om intern könssegregering förekommer bland yrken som varit mansdominerade, men som idag har en betydligt jÀmnare könsfördelning. Hur segregeringen har pÄverkats av att andelen kvinnor ökat inom yrket och om det finns en koppling mellan lönenivÄ och andel kvinnor inom en specialitet undersöks.

The purpose with this work is to describe the language that is built around the chronic fatigue syndrome (CFS) in Sweden. Our questions are: What does the professional field look like; who writes, about what and for which kind of readers? How do they describe the expressions and the upcoming of CFS? For which reasons can CFS be considered as a medical diagnosis/illness? How can CFS be understood from a social perspective? Our theoretical starting point is a social constructive theory and also Karin Johannisson's theory about medicalization and Foucault?s theory about power. We have from a literature-exposition of Swedish articles from 1989 to 2006, done a social constructive discourse analysis with help from Laclau & Mouffe's discourse theory, and Fairclough's model of social practices. In our textual analysis we found three dominating discourses: A medical discourse, a social/cultural discourse and a general/popular discourse.

Syftet var att undersöka om personers Locus of Control pÄverkar deras konflikthanteringsstrategier i kÀrleksrelationer. Hypoteserna var: H1: Det finns skillnader mellan personer med extern och intern Locus of Control nÀr det gÀller vilka typer av strategier de anvÀnder för att hantera kÀrleksrelationsproblem. H2: Personer med intern Locus of Control har större benÀgenhet att anvÀnda sig av relationskonflikthanteringsstrategin Kompromiss i sina kÀrleksrelationer. H3: Kvinnor pÄverkas mer Àn mÀn av Locus of Control nÀr det gÀller vilka typer av strategier de anvÀnder för att hantera kÀrleksrelationsproblem. Deltagarna var 172 studenter.

Revision har funnits lÀnge men intern kontroll Àr nÄgot som har blivit mer uppmÀrksammat pÄ senare tid i och med ett antal bolagsskandaler i USA. Intern kontroll Àr nÄgot som alla bolag bör ha och variationen Àr stor mellan bolagen. I svensk lagstiftning Àr den reglerad i 8 kap 4§ Aktiebolagslagen, men den Àr inte uttömmande. Det finns dock rekommendationer för större aktiebolag att tillÀmpa som exempelvis Svensk kod för bolagsstyrning.I mindre bolag som har ett fÄtal Àgare vilka Àven Àr aktiva i bolaget kan problem uppstÄ. Om inte en god intern kontroll finns inom bolaget mÄste intressenterna förlita sig mer pÄ att revisorn upptÀcker vÀsentliga fel vid revisionen.

Syftet med studien Ă€r att förstĂ„ vilka arbetsrelaterade faktorer som kan pĂ„verkar den interna rörligheten i en organisation. Eftersom Ă€mnet Ă€r förhĂ„llandevis oprövat (Hallqvist 2005, 2) Ă€r mĂ„let med studien ocksĂ„ att lĂ€mna ett bidrag till forskningen inom den interna rörligheten.I avsnittet presenteras teorier och tidigare forskning om arbetsrelaterade faktorer som pĂ„verkar den interna rörligheten. Fokus lĂ€ggs pĂ„ faktorer som har sin grund i organisationers hantering av intern rörlighet och i organisationers uppbyggnad och struktur. Även faktorer med sin grund i organisationskultur och i incitament till intern rörlighet presenteras.Med en fallstudie Ă„syftades att mer ingĂ„ende kunna beskriva hur det ser i ut i en specifik organisation (Jacobsen 2002, 98). Vidare anvĂ€ndes kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för insamling av material och totalt genomfördes sex intervjuer med medarbetare och chefer i en organisation.Resultatet av studien tyder pĂ„ att det finns ett flertal arbetsrelaterade faktorer som pĂ„verkar den intern rörligheten.

Bakgrund och Problem: Det har visat sig att en gemensam nÀmnare bland de bakomliggande orsakerna till den senaste finanskrisen var bristande intern kontroll. Det var Àven en av orsakerna till att en svensk bank i augusti Är 2010 gick i konkurs och det kan ses som högst ovÀntat med tanke pÄ de utvecklade regler, ramverk och granskningar som finns för de svenska bankerna idag. För att den interna kontrollen i ett företag ska fungera vÀl mÄste den integreras i hela verksamheten. I dagslÀget finns det tecken pÄ att det rÄder en lucka mellan den interna kontroll som styrelse vill uppnÄ och den som nÄr fram till medarbetarna i banken.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att studera hur de fyra svenska storbankerna arbetar med intern kontroll idag samt analysera kommunikationen och integrationen av den interna kontrollen i verksamheten. Vidare vill vi bidra till en insikt om hur intern kontroll integreras och blir en del av det dagliga arbetet i banken.Metod/Empiri: DÄ studien undersöker hur kommunikationen och integrationen av intern kontroll ser ut i de svenska storbankerna, ansÄgs en enbart kvalitativ metod med intervjuer av personer som aktivt arbetar med intern kontroll inte vara tillrÀckligt.

SammanfattningVi fick i uppdrag av Sjöfartsverket att undersöka möjligheter och hinder för intern rörlighet i organisationen. Syftet med denna C-uppsats var att undersöka vad som pĂ„verkar individens vilja till intern rörlighet, ett omrĂ„de som var relativt outforskat. Genom en kvalitativ studie med ett induktivt angreppssĂ€tt har vi med hjĂ€lp av tre fokusgrupper undersökt medarbetarnas uppfattning om detta.Resultatet visar att individuella olikheter som familjeförhĂ„llanden och instĂ€llning pĂ„verkar viljan till intern rörlighet. Det finns ett revirtĂ€nkande i organisationen som resulterar i arbetsgrupper med stark sammanhĂ„llning, och ett vi och dom-tĂ€nkande som hindrar den interna rörligheten. Även organisationsstrukturen innebĂ€r vissa hinder för rörligheten.

Forskningen visar att effektiv kommunikation inom organisationer förutsÀtter en gemensam tolkningsgrund. Det huvudsakliga syftet med kommunikation kan sÀgas vara att överföra kunskap mellan varandra för att skapa en förstÄelse för motpartens avsikter. Ju mer gemensam parternas tolkningsgrund Àr desto effektivare blir kommunikationen. Det kan dock vara svÄrt för beslutsfattare i organisationer att fÄ en tydlig uppfattning om graden av effektivitet vad gÀller organisationens interna kommunikation. Syftet med denna studie var att utveckla ett allmÀnt mÀtinstrument för intern kommunikation i organisationer.

En av specialpedagogens arbetsuppgifter kan vara som intern handledare i en skol- eller förskoleorganisation. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur specialpedagoger beskriver sina upplevelser och uppfattningar av att vara intern handledare i en skol- eller förskoleorganisation. I vÄr studie har vi intervjuat Ätta specialpedagoger och en speciallÀrare som handleder kollegor som en del i sitt arbete. Vi har anvÀnt en metod med halvstrukturerade frÄgor. Specialpedagogerna kommer frÄn förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och en sÀrskola i Stockholms lÀn.

Uppsatsens syfte Àr att utreda hur EU:s förÀndringar i moder/dotterbolagsdirektivet kommer att pÄverka svensk lagstiftning i form av IL och SFL. FörÀndringarna i direktivet har gjorts för att förhindra bolagens anvÀndande av s.k. hybridlÄn för att uppnÄ dubbel icke-beskattning i medlemsstater. Utöver den hÀr förÀndringen har det Àven infogats gemensamma skatteflyktbestÀmmelser i direktivet, bestÀmmelser som samtliga medlemsstater mÄste följa. Sverige har sedan tidigare implementerat moder/dotterbolagsdirektivet i svensk lagstiftning och har Àven en lag mot skatteflykt.

Informationsteknologins och revisionens utveckling bidrog till att det under 1980- och 1990-talen vÀxte fram ett behov av att faststÀlla vad intern kontroll innebÀr. Internal Control ? Integrated Framework, lanserat Är 1992 av The Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission, Àr det internationellt mest erkÀnda ramverket för utformning av intern kontroll. Syftet med ramverket var att sÀkerstÀlla en förbÀttrad bolagsstyrning efter de företagsskandaler och förtroendekriser som skakat företagsvÀrlden under de senaste decennierna. Svensk kod för bolagsstyrning kom i slutet av Är 2004 och hade som syfte att ytterligare förbÀttra styrningen för svenska företag.

I flera undersökningar framgÄr att det vanligaste sÀttet som bedrÀgerier eller förskingringar i insamlingsorganisationer upptÀcks Àr genom tips frÄn anstÀllda inom organisationen eller av en ren tillfÀllighet. Det Àr tÀmligen sÀllsynt att ekonomiska brott upptÀcks av externa revisorer. Detta pekar pÄ vikten av att ha ett vÀl fungerande internt kontrollsystem. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att utreda hur svenska insamlingsorganisationer arbetar med intern kontroll för att förhindra att drabbas av bedrÀgerier samt att analysera hur detta arbete kan förbÀttras.Vi Àmnar besvara vÄrt syfte genom att utifrÄn vÄr analysmodell utföra kvalitativa intervjuer med utvalda svenska insamlingsorganisationer. DÄ COSO-modellen Àr en allmÀnt vedertagen modell för intern kontroll, kommer den vara utgÄngspunkt i analysmodellen.

Begreppet intern kontroll har under de senaste Ären blivit allt mer vedertaget och accepterat i sÄvÀl privat som offentlig verksamhet. I takt med att skandaler uppmÀrksammats har nya lagar tillkommit som i sin tur stÀller högre krav pÄ att organisationer har en god intern kontroll. Intern kontroll handlar om att skapa tydlighet, ordning och reda i verksamheten och dess tillhörande ekonomi. Den omfattar samtliga system och processer dÀr fokus ligger pÄ att styra ekonomin och verksamheten. Det som kÀnnetecknar en god intern kontroll Àr att det finns ÀndamÄlsenliga och vÀldokumenterade system och rutiner för styrning men Àven att redovisningen och övrig information Àr rÀttvisande och tillförlitlig.Studiens fokus har varit att ta reda pÄ och beskriva hur fyra olika organisationer, tvÄ företag och tvÄ förvaltningar, arbetar med den interna kontrollen utifrÄn de komponenter som ingÄr i COSO-modellen.

Syftet med denna studie var att förstÄ hur internt samt externt rekryterade ledare och hur deras ledarskap kan tÀnkas pÄverka organisationskulturen och hur kulturen i sin tur kan tÀnkas pÄverka ledarna. Studien genomfördes pÄ Peab dÀr sammanlagt 11 medarbetare och arbetsledare deltog i halvstrukturerade intervjuer med öppna frÄgor. Medarbetarna som deltog i studien menar att organisationskulturen inte har förÀndrats till följd av intern respektive externt rekrytering av ledare, dessutom trodde medarbetarna att det saknar betydelse ifall ledare tillsÀtts internt eller externt. SÄledes verkar valet av rekryteringsform varken pÄverka kulturen pÄ Peab i en positiv eller negativ bemÀrkelse. Samtliga medarbetare och arbetsledare lyfte fram en specifik fördel vid extern rekrytering av ledare, nÀmligen att denna typ av rekrytering medför ?nytÀnk? till organisationen.

SammanfattningIntern kontroll innebÀr att företaget har system för kontroll, sÄ att risken att det förekommer omedvetna fel och oegentligheter minskas. Systemet byggs oftast upp genom införandet av attestregler, rapportsystem samt en strukturerad ansvars- och arbetsfördelning i verksamheten. En avvÀgning mÄste alltid göras mellan kostnaderna för den interna kontrollen och de fördelar den Àr avsedd att ge företaget. Revisorns uppgift Àr att granska den interna kontrollen i ett företag, kontrollera om den fungerar och Àr anpassad efter verksamheten, med syfte att uppnÄ de mÄl och den lönsamhet som företaget efterstrÀvar.Mot bakgrund av att det inte fanns nÄgon tidigare forskning pÄ omrÄdet, tyckte vi att det vore intressant att undersöka revisorers syn pÄ god intern kontroll samt revisorns roll vid granskning av intern kontroll och om den interna kontrollen i Sverige har pÄverkats av den internationella utvecklingen pÄ omrÄdet. Vi valde Àven att studera om det förekommer intern kontroll i mindre bolag.För att besvara vÄr problemformulering genomförde vi, parallellt med litteraturstudier, ett antal personliga intervjuer med auktoriserade revisorer.