Problem: För nÄgra Är sedan var det vanligt att företag inte hade nÄgon internrevisor, istÀllet tog styrelsen hand om internrevisionen och sÄg till att företaget hade god intern kontroll. I och med Svensk kod för bolagsstyrning har förÀndringar skett och vi kan idag se att flera av företagen har infört en internrevisionsavdelning i bolaget.Syfte: Syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur internrevisionen har utvecklats och vilken funktion den fyller i ett företag samt vilka effekter det har för företaget och den externa revisionen.Metod: En kvalitativ metod har anvÀnts med fokus pÄ intervjuer med olika respondenter. En litteraturstudie har ocksÄ genomförts för att se hur utvecklingen av internrevision har sett ut de senaste Ären.Resultat: Vi har i denna studie kommit fram till att utvecklingen av internrevision har gjort att fler av de statliga företagen uppmÀrksammar internrevision, vi konstaterar att den interna revisionen blivit mer legitim. Internrevisorn har mÄnga funktioner, varav nÄgra av dessa Àr att se till att den interna kontrollen Àr god samt att företaget har bra rutiner sÄ att de uppsatta mÄlen uppfylls. De effekter vi ser Àr att kvalitén pÄ internrevision höjs i företaget och att dubbelarbete kan undvikas genom ett samarbete med externrevisorn..

Denna rapport beskriver projektarbetet om tydliggörandet av vilka och hur mycket resurser som krÀvs i samband med interna reklamationer pÄ copyprodukter samt skapandet av en berÀkningsmall som tydliggör kostnaderna vid dessa reklamationer.MÄlet Àr att berÀkningsmallen ska tydliggöra vilka kostnader det blir för interna reklamationer och dÀrmed öka förstÄelsen för hur viktigt det Àr att alltid tillverka produkter med rÀtt kvalitet i alla processavsnitt genom hela produktionen. För att belysa vilka och hur mycket resurser som krÀvs för att ta hand om interna reklamationer pÄ copyprodukter har berörda befattningar intervjuats efter en enhetlig intervjumall. Intervjumallen belyser frÄgor som vad respektive befattning har för huvuduppgift i samband med interna reklamationer, hur mÄnga arbetstimmar som krÀvs för varje befattning och vilka kostnader som uppstÄr. Resultaten av sammanstÀllningen för interna reklamationer för copyprodukter redogörs. BerÀkning av kostnader för interna reklamationer för copyprodukter tydliggörs genom tre tabeller. Kostnader för intern/extern personal och produktions-bortfall per maskin berÀknas i en framtagen berÀkningsmall.Kostnader för förbrukningsmaterialen redogörs. DÀrefter visas alla kostnader i en pivottabell.Förslag ges pÄ hur en förbÀttring av kvalitén pÄ copyprodukter kan ske för att undvika problem som interna reklamationer..

Syftet med uppsatsen Àr att utreda internrevisorns roll utifrÄn oberoendeaspekten. Vi har undersökt vad oberoendet pÄverkas av, om internrevisorn kan anses vara oberoende samt vilka möjligheter internrevisorn sjÀlv har att pÄverka sitt oberoende. Vi har genomfört en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat sex internrevisorer. För att samla primÀrdata genomförde vi inledningsvis en besöksintervju. De följande fem intervjuerna har bestÄtt av telefonintervjuer.

I alla typer av möten mellan mÀnniskor kan brist pÄ kommunikation leda till missförstÄnd och konflikter av olika slag. En situation, dÀr vi tror att detta kan vara sÀrskilt pÄtagligt, Àr nÀr polisen möter demonstranter vid en opinionsyttring. Detta arbete undersöker och belyser vilka möjligheter som finns till kommunikation för den enskilde polismannen vid en demonstration. För att ta reda pÄ detta har vi utfört djupintervjuer med representanter inom polisen. Vi har Àven tittat pÄ vad polisens utbildning i det kommunikativa förhÄllningssÀttet innehÄller.

Syfte: Studien a?mnar till att underso?ka korrelationen mellan redovisat va?rde och marknadsva?rde med avseende pa? fo?rvaltningsfastigheter.Metod: Studien har tilla?mpat en kvantitativ metodstrategi da?r data fra?n kvartalsrapporter och aktiedata kvantifieras fo?ljt av att korrelationsanalyser genomfo?rts.Slutsats: Signifikanta positiva samband uppma?ttes fo?r samtliga utvalda redovisningsma?tt, sa?ledes kan dessa ma?tt anses vara va?rderelevanta utifra?n studiens korrelationsanalyser och tidigare forskningsresultat.Fo?rslag till vidare forskning: En multipel regressionsanalys med fler variabler a?n de valda i denna studie vore att fo?redra i framtiden, fo?rslagsvis bo?r variablerna; fo?ra?ndring i utdelning, intern eller extern va?rdering i fo?retagen inga? i en sa?dan studie. Vidare vore det a?ven intressant att se en studie avseende hur fo?retag sa?kersta?ller sin va?rdering av fo?rvaltningsfastigheter. Ifall skillnader ga?r att uppdaga mellan fo?retag som endast go?r interna utva?rderingar alternativt endast externa utva?rderingar eller en kombination av de tva?. .

Bakgrunden till denna uppsats Àr det dubbla uppdrag som socialsekreterare sÄ som grÀs-rotsbyrÄkrater har, de ska bÄde kontrollera och stötta klienten pÄ en och samma gÄng. Stu-dien Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med fem socialsekreterare som arbetar inom socialtjÀnstens försörjningsstödsverksamhet. Dessa socialsekreterare ska bÄde arbeta för att ge hjÀlp till försörjning och hjÀlp till sjÀlvförsörjning. Jag har valt att se denna dubbel-bottnade yrkesroll som innehÄllande tvÄ olika roller; en myndighetsutövande roll och en stödjande roll. Studiens syfte Àr att försöka förstÄ och analysera vilka intrarollkonflikter som socialsekreterarens yrkesroll kan ge upphov till, vad som orsakar dessa intrarollkon-flikter samt hur de hanteras.

Bakgrund/Problem: Rörlig lön har under det senaste kvartalet utgjort en alltmer betydande del av ledande befattningshavares lön i hela vÀstvÀrlden. I Sverige har rörlig lön Àven blivit vanligare. Rörlig lön eller ersÀttning kan till exempel vara bonus, aktie- eller optionsbaserad ersÀttning. Ett typiskt belöningssystem till chefer bestÄr vanligtvis av baslön, förmÄner, rörlig lön, lÄngsiktig incitament och en pensionslösning. SammansÀttningen av en ledande befattningshavares totala ersÀttning har ofta diskuterats dÀr bland annat ersÀttningsnivÄerna till chefer bör vara legitima och möta förstÄelse bland företagets intressenter.

Dagens ungdomar har tillgÄng till fler forum för umgÀnge Àn tidigare generationer. Ett av dem Àr sjÀlvfallet internet, som har funktionen av en gigantisk mötesplats för mÀngder av ungdomar varje dag. Tidigare var umgÀnget huvudsakligen begrÀnsat till möten i verkliga livet och sÄledes Àven de problem som kan uppkomma i mÀnskliga relationer, till exempel fenomen som mobbning. Nu ger internet en möjlighet till ökat socialt umgÀnge för mÄnga av ungdomarna. Dock rymmer nÀtets fördelar Àven nackdelarna, och som titeln antyder en risk för dubbel utsatthet.

Demokrati Àr en grundsten i vÄrt politiska samhÀlle och med detta tillkommer ettkrav pÄ ett visst mÄtt av inflytande i den politik som förs. Vi tar med stöd ilitteraturen ett normativt stÀllningstagande för att detta inflytande, i form avinternt demokratiska partier, Àr nÄgot viktigt och vÀrdefullt. Med denna uppsatsförsöker vi lyfta fram voice som ett potentiellt mycket bra verktyg för att utövainflytande och pÄverka partiets politiska produkt. Dock Àr det inte helt riskfritt attframföra kritik mot sitt eget parti och detta har vi försökt undersöka med hjÀlp aven fallstudie pÄ Fredrik Reinfeldts anvÀndande av voice under sina Är sompolitiskt aktiv inom moderaterna.Vi kommer visa att voice Àr ett bra instrument för att skapa debatt och belysaproblem inom organisationen men att det samtidigt för med sig negativakonsekvenser om det inte sker genom partiets strukturella plattformar. Inte hellerrÀcker detta utan det Àr Àven ett fall om att inte vara fel person med fel Äsikter vidfel tillfÀlle, nÄgot som Reinfeldt utmÄlades att vara..

Studiens syfte Ă€r att beskriva och analysera hur skolkuratorn arbetar för att uppmĂ€rksamma, upptĂ€cka och stödja barn som har en vuxen person i hemmet som överkonsumerar alkohol och/eller andra droger. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r följande:- Hur arbetar skolkuratorn för att upptĂ€cka barn som lever i familjer dĂ€r nĂ„gon vuxen överkonsumerar alkohol och/eller andra droger och hur gĂ„r kuratorn tillvĂ€ga dĂ„ sĂ„dana misstankar finns?- Hur arbetar skolkuratorn dĂ„ det finns bekrĂ€ftat att ett barn lever i en familj dĂ€r nĂ„gon vuxen överkonsumerar alkohol och/eller andra droger?- Hur kan skolkuratorns kontakt med barnet se ut och hur hanterar kuratorn dilemmatmellan att ha barnets förtroende och att samverka med andra aktörer?Resultatet Ă€r baserat pĂ„ kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer och visar att det Ă€r svĂ„rt att identifiera barn som har en vuxen person i hemmet som överkonsumerar eftersom det inte finns nĂ„gra specifika och lĂ€ttidentifierade tecken som man kan kĂ€nna igen hos barnen. Överkonsumtion i hemmet Ă€r ofta nĂ„got som inte syns, och nĂ€r det syns kan det ta sig uttryck hos barnen pĂ„ mĂ„nga olika sĂ€tt. Barn Ă€r ocksĂ„ lojala mot sina förĂ€ldrar och vill eller vĂ„gar inte avslöja en familjehemlighet.

Dysfunktionella traumarelaterade kognitioner ?r avg?rande f?r utvecklingen av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Child Post-Traumatic Cognitions Inventory ?r ett sj?lvskattningsformul?r som m?ter f?rekomsten av posttraumatiska kognitioner hos barn och finns i tv? versioner. CPTCI-25 best?r av 25 p?st?enden och CPTCI-10 best?r av 10 p?st?enden.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att se hur internrevisionens oberoende och internrevisorns objektivitet kan komma att pÄverka samarbetet mellan den interna och externa revisorn. Vidare syftar uppsatsen till att studera vilken pÄverkan den interna revisorn och dennes arbete med intern kontroll kan ha pÄ den externa revisorns arbetsuppgifter och om ett nÀra samarbete parterna emellan kan effektivisera granskningen.Metod: En studie har utförts med fem stycken respondenter i StockholmsomrÄdet. En kvalitativ metod har tillÀmpats vid insamling och bearbetning av data. För att uppfylla uppsatsen syfte anvÀndes semistrukturerade intervjufrÄgor.  Slutsats: Revisionen kan effektiviseras genom ett samarbete, det om det finns en tillfredsstÀllande kommunikation och ett bra informationsutbyte. VÄr studie pekar pÄ att oberoendeproblematiken stÀndigt Àr aktuell och att den aldrig helt kan elimineras.

Uppdragsgivare för detta examensarbete Àr Skanska Sverige AB Region Stora Projekt, som arbetar med stora bro- och anlÀggningsprojekt. Störst behov ligger i att fÄ ökad kunskap om de AllmÀnnai projekten. Arbetet med anbudskalkyler innebÀr att förutse projektkostnader och kostnaderna AllmÀnna kostnader utgör en betydande del av projektets totalkostnad och Àr svÄrkalkylerade. Generellt uttryckt utgör denna post de byggkostnader som anvÀnds gemensamt i projektet. Nyckeltal komprimerar information i syfte att göra den mer lÀttillgÀnglig för anvÀndaren.Syftet med denna rapport Àr att fÄ fram nyckeltal tÀnkta att i första hand anvÀndas till att kvalitetssÀkra kommande anbudsarbeten.Det material och data som rapporten baseras pÄ Àr intern information om referensprojekten och slutrapporter.För tvÄ av resurserna kan nyckeltal presenteras, samma gÀller för en tredje baserat pÄ att referensprojekten har liknande utförande.

Denna studie Àr en fortsÀttning pÄ min tidigare studie och den syftar till att ta reda pÄ om de tvÄ radikala arbetartidningarna som existerade kring revolutionsÄret 1848 föresprÄkade fysisk konflikt. Jeremy Popkins forskning kring motsvarande förhÄllandena i Frankrike visade att massmedierna i högsta grad hade varit delaktiga i skapandet av de omstÀndigheter som ledde till vÄldsamheter i Frankrike under perioden 1830-1848. Denna slutsats anvÀnds som en hypotes att Àven Stockholms massmedier kunde dÀrmed skapat omstÀndigheter som ledde till marsrevolten i Stockholm 1848. Min tidigare forskning visade att Söndagsbladet, dagarna innan marsrevolten i Stockholm 1848 vÀlkomnade revolutionen i Frankrike samt dess spridning över kontinenten. Den andra tidningen Folkets Röst valdes som en komplettering eftersom den hade en direkt anknytning till Söndagsbladet. Jill Harsin som studerade de franska radikala arbetarrörelserna pÄpekade att dessa kÀnnetecknades av tre primÀra aspekter: vÄld, heder och romantik.

Denna rapport undersöker vad som gjorts för att höja allmÀnhetens förtroende för polisens interutredningar. Vi anser att bristen av objektivitet i den mediala bevakningen av polisen pÄverkar allmÀnhetens förtroende för polisens internutredningar. För att fÄ en bredare bild av utvecklingen inom internutredningarna har vi studerat tidigare utredningar. Vad vi mer tittade pÄ vid studierna av dessa utredningar var om de pÄbörjats pga. intern kritik eller om det var för allmÀnhetens förtroende för utredningar mot poliser.