The purpose of this study was to examine leadership in the public sector based on leadership models, organizational factors, conditions and health of employees. The study was divided into sub-study one and two. In sub-study one the design was an observational study using cross sectional design in which 67 first line managers in the public sector answered a survey about conditions and leadership models. Sub-study two was an observational study using case-control design focusing on a health promoting leadership intervention in the municipal sector. Two semi-structured interviews and 41 surveys were collected.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Ledarskap i slöjd och kulturhantverk15 hp Institutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2015:28.

Kunskapsintensiva tjänstebolags viktigaste resurs är medarbetarnas kunnande. Det är i mångtoch mycket företagets produkt och det är av stor vikt att organisationens ledarskap och kulturgrundar sig i den tanken. Att låta medarbetarnas kunskap utvecklas och överföras mellanvarandra är en konkurrensfördel som dessa bolag beror av. Mitt fallföretag är ettkunskapsföretag vars produkt beror av rådgivarnas kunskap, därför är det av stor vikt att devistas i en miljö som präglas av lärande. Min uppsats syftar till att identifiera hur kunskapöverförs och vilka faktorer som möjliggör detta.Den litteratur jag använder mig av behandlar hur organisationer kan verka för att möjliggörakunskapsöverföring och för att praktisk erfarenhetsbaserad kunskap ska spridas.

Syftet med denna studie är att förmedla insikt i hur funktionärsledarna kan leda föratt få ideellt arbetande funktionärer att känna en meningsfullhet med det ideellaarbetet.Festivalorganisationerna menar att funktionärer är ovärderliga för att festivaler skavara möjliga att genomföra. Samtidigt uppstår under sommaren 2012 ett missnöjehos funktionärerna som menar att de arbetar under orimliga förhållanden och för-bises av deras funktionärsledare.I denna studie framkommer det att det råder olika syn på relationen mellan funk-tionärsledare och funktionärer. Funktionärer anser att funktionärsledare är förstressade och inte kan delegera och funktionärsledaren anser, i sin tur, att funktion-ärerna inte har något intresse för att arbeta under festivalen då de endast är ute efteren gratis biljett.Studien visar att det råder en omedvetenhet kring funktionärsledares ledarroll ochpå grund av det uppstår det ett bristfälligt ledarskap. Funktionärsledare bör, för attkunna reducera funktionärers missnöje, förstå funktionärers grundläggande driv-kraft till att arbeta på festivalen; att deras arbete ska få visad uppskattning, att dehar ett engagemang till de uppgifter de tilldelas samt att den huvudsakliga motiv tillatt arbeta som ideell funktionär är att få vara en del av en gemenskap.Denna studie har undersökt hur temporära funktionärsledare 1 och temporära,ideella funktionärer2 ser på ledarskapet under en festival och vilka problem ochutmaningar som finns i relationen mellan dessa. Uppsatsen vänder sig till personersom har ett intresse av fenomenet temporära ledare som arbetar med temporära,ideella funktionärer..

Vi lever i ett könsmedvetet samhälle och det är idag allt viktigare att båda könen behandlas lika och att inga särbehandlingar görs på grund av könet. Trots detta är det inte jämställt mellan manligt och kvinnligt i ledarskapspositioner. Både allmänheten och politiker borde ha ett intresse att veta ifall det faktiskt finns skillnader mellan manliga och kvinnliga chefer. Denna uppsats syftar till att undersöka om det finns några skillnader mellan manliga och kvinnliga personalchefer vad gäller deras sätt att leda de anställda och hur de utövar sitt ledarskap.Vi valde att göra en kvalitativ studie genom intervjuer med fyra stycken manliga och fyra stycken kvinnliga personalchefer då vi ville att respondenterna skulle ha möjligheten att svara öppet på våra frågor. Vi tog kontakt med potentiella respondenter tidigt i processen för att kunna hinna med att intervjua och analysera alla åtta personalcheferna.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ledare på en bank upplever att de kan lära och utvecklas som ledare. Detta genom feedback, medarbetare, omvärlden och om­organisationen. Studien är av kvalitativt slag och har ett fenomenologiskt perspektiv. Data­insamlingen gjordes genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet i relation med tidigare forskning och teorier visar på att när reflektion görs så sker lärande och utveckling.

The aim is to examine teachers own experiences of leadership, leadership styles and what good leadership is and to find out how teacher leadership can influence students according to teachers. My questions are: How do teachers evaluate leadership and their own leadership styles?What is good leadership according to teachers?How can the teachers leadership styles affect students in the classroom according to teachers?The method used is a qualitative method based on interviews with five teachers. The reason why I have chosen a qualitative research method is that I believe that this method can give me better results by understanding the world from the interviewees? point of view.I have come to the conclusion that the interviewed teachers believe that leadership and management style play a large role in the teacher's profession and that the teacher's leadership style in the classroom democratic or authoritarian have a major impact on students. The teacher should consider his management and find some sort of balance by exercising both democratic and authoritarian leadership style and adapt it to the situation. And In terms of results regarding good leadership of the interviewed teachers, I can say that good leadership is largely about good relationships between teachers and students and that a teacher can become accepted as leader by winning students confidence..

Abstract Moerkerken, Anneke (2006) Klassrumsmanagement, Fördröjd uppmärksamhet med hjälp av trafikljusmodellen Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola Syftet med följande arbete är att bidra med en utökad insikt om begreppet klassrumsmanagement och dess begreppsstrukturer samt att undersöka användandet av trafikljusmodellen med betoning på det specialpedagogiska området. Klassrumsmanagement berör hanteringen av mål och innehåll samt genomförande av lektioner i ett socialt organiserat sammanhang i klassrumsmiljöer. Man kan med hjälp av dess teorier arbeta med de organisatoriska, sociala, didaktiska och pedagogiska färdigheter som behövs för att på ett bra sätt kommunicera med eleverna. Detta för att skapa förutsättningar för ett klassrumsklimat i vilket att lära ut och att lära in sker så effektivt, positivt och innehållsrikt som möjligt. Vid trafikljusmodellen använder man sig av olika signaler för när eleverna kan rådfråga pedagogen eller sina klasskompisar medan de arbetar självständigt med sina uppgifter. En enkät angående användandet av trafikljusmodellen var överlag positiv. Både pedagoger och elever upplevde att fördelningen av den tid pedagogerna förlade på eleverna blev mera rättvis och att eleverna kunde koncentrera sig bättre på uppgifterna.

Medarbetarna inom en organisation har en betydelsefull roll för verksamhetens utveckling och ledarna har en viktig funktion genom att de i stor utsträckning kan påverka medarbetarna. Syftet med vår undersökning var att fokusera på ledare inom IKEA AB och beskriva hur de arbetar utifrån strategin ?IKEA AB in change? för att skapa förutsättningar som ökar medarbetarnas motivation i arbetet. Vi inriktade oss på motivationsskapande inom områdena ledarskap, kommunikation och kompetens. Studien grundade sig på sammanlagt nio semistrukturerade intervjuer med ledare, HR-manager och fackordförande inom IKEA AB.

Frågan som ställdes i denna studie var hur det kommunikativa ledarskapet påverkar utvecklingsprocesser på X-organisationen . Tidigare forskning inom ämnet fokuserar på beteendet hos ledaren, som till exempel egenskaper som ansvarskänsla och självtillit. Denna studie mer är inriktad på de organisatoriska förutsättningarna, som kommunikationsstrukturer, socialtsamspel och förståelse av den roll individen har i den organisatoriska helheten.   Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med fem chefer i organisationen och fokuserar på organisationens strukturer, processer, sociala interaktion samt omvärldsrelationer. För att svara på frågan har en modifiering av Hamrefors verksamhetsmodell använts som dessutom utökats med variablerna transparens, samordnande logik, kunskapsöverföring samt möjliggörande av arbetssätt. Undersökningen visar att det finns brister i den samordnande logiken främst i strukturer och processer, detta främst på grund av att organisationen är relativt nybildad samt att den är decentraliserad.

Ledarens roll förutom att styra verksamhetens uppsatta mål och visioner är att se till att få medarbetarna med sig, utan dem fungerar inte verksamheten. Ledarens stil påverkar medarbetarnas välmående. Ett auktoritärt ledarskap har visat sig leda till större sjukfrånvaro både på kort- och lång sikt medan en demokratisk ledare oftare har medarbetare som mår bra, utvecklas och presterar bättre. Åtta intervjuer gjordes med ledare inom olika branscher inom näringslivet. Studiens syfte belyser ledarens tankar och agerande kring sin egen hälsa samt deras anställdas hälsa.

När företag genomför förändringar i syfte att öka närvaron hos medarbetare är det viktigt att veta att förändringen leder till den förväntade effekten. Syftet med det här examensarbetet är därför att skapa en djupare förståelse för hur företag genom ledarskap kan öka medarbetares motivation att närvara. Det gör vi genom att svara på vad som leder till ökad motivation att närvara och hur ledare kan agera för att motivera medarbetare att närvara. Vi besvarar frågorna genom att med hjälp av en litteraturstudie skapa en teoretisk referensram. Därefter testar vi den teoretiska referensramen genom en fallstudie på Coca-Cola Drycker Sverige AB.

I denna studie har en enkätstudie på Hemköpsbutiker mynnat ut i ett svar kring hur de anställda ser på sin butikschef och om denna uppfattning kan kopplas till hur pass väl butiken presterar rent ekonomiskt, i termer av bruttovinst och finansnetto. I denna studie är det butikschefer inom Hemköpskedjan som studeras. Unikt för denna studie är att den utgår ifrån de anställdas uppfattning, istället för som i många tidigare studier där forskaren fungerade som observatör och iakttog den chef som skulle studeras. Utgångspunkten och hur definitionen av en ledare skall göras grundar sig i denna studie på Gary Yukls ledarskapsteorier kring faktorer som han kallar trait och skills.  De resultat som redovisas är till största del att flera av de egenskaper och kunskaper som en god ledare ska uppvisa både efterfrågas av de anställda i båda butikerna samt att de även anser att respektive butikschef faktiskt uppvisar någorlunda liknande egenskaper och kunskaper i båda butikerna. Det skiljer sig markant i uppfattningen mellan de anställda på respektive butik i få av de definierade egenskaperna och kunskaperna..

Den ökade tjänstekonkurrensen har medfört att varumärket fått en allt större betydelse för ett företags framgång. I dagens tjänsteverksamhet handlar det om att skapa långsiktiga relationer med såväl medarbetare som kunder och det är medarbetarna som utgör den vitala rollen vid förmedlandet av varumärket. För ledaren handlar det om att skapa koherenta budskap som väl överensstämmer med företagets affärsidé och vision för att de individuella varumärkena inte skall komma att få en allt för stor betydelse. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka, beskriva och förstå ledarskapets betydelse, i ett tjänsteföretag, för att personalen skall kommunicera ett homogent varumärke. För att kunna uppfylla syftet skedde en insamling av både primär- och sekundärdata genom en abduktiv metod. För att komplettera teorier om varumärke, intern marknadsföring samt ledarskap har vi med ett rationellt, idealistiskt och hermeneutiskt förhållningssätt genomfört två personliga intervjuer med ledarna i tjänsteföretagen Hansen och Avonis. Vår empiriska undersökning visade på att sambandet mellan varumärke, intern marknadsföring och ledarskap är kommunikation, motivation, delegering samt organisationskultur.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.