Syftet med uppsatsen Om ledarskap i Reggio Emilia inspirerade nätverk ? en fallstudie var att ta reda på vilket ledarskap som leder till ett nätverk som främjar det Reggio Emilia inspirerade arbetet i förskolorna. Min frågeställning för arbetet var ?Vilken inverkan har ledarskapet vid nätverksträffarna haft på de enskilda pedagogernas förmåga att reflektera tillsammans, genomföra dokumentationer och utforskande projekt?? För att få svar på frågeställningen så har jag studerat litteratur och deltagit vid 18 av 20 nätverksträffar i en kommundel under perioden augusti till december 2006 i fem olika nätverk och gjort observationer samt delat ut en enkät till alla deltagare med öppna och slutna frågor.Jag kom fram till att ledarskapet och innehållet i de olika nätverken varierade och att det påverkades av ledarskapet. Pedagogerna reflekterade tillsammans på olika sätt.

I livet sker det en socialisation gällande hur män respektive kvinnor ska vara och vilka egenskaper respektive kön bör ha. En organisations kultur samt struktur ser vi som något som påverkar människans fortsatta utveckling. Undersökningenhar därmed utgåttfrån socialisationens och organisationens påverkan på kvinnliga ledare. Teori menar att de typiska manliga egenskaperna är normen för ledarskap, vilket skapar svårigheter för kvinnor att nå chefspositioner. Utifrån detta har vi genomfört en undersökningpåfem kvinnliga ledare i mansdominerade organisationer, där vi har sett till deras ledaregenskaper samt deras möjligheter till att utnyttja dessa.

Män har historiskt såväl som idag dominerat de ledande positionerna inom organisationer, vilket lett till att kvinnor hindrats från att erhålla ledarpositioner på grund av att den kvinnliga stereotypen inte är förenlig med den manligt stereotypa ledarrollen. En förändring verkar ske, då även stereotypa kvinnliga egenskaper anses vara önskvärda inom ledarskap. Studiens syfte var att studera om det fanns en skillnad i värdering av könsstereotypa egenskaper och ledaregenskaper i förhållande till deltagarnas kön, samt vilka egenskaper som krävs för att kunna bli en ledare och vilka egenskaper som önskas hos en ledare. De könsstereotypa egenskaperna och ledaregenskaperna som användes genererades från vår pilotstudie. Totalt deltog 86 personer på enkätundersökningen.

Örnehag, A. (2012) Hur pedagogerna använder ledarskapet för att skapa motivation i klassrummet. C-uppsats i Pedagogik, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomiSyftet med denna undersökning är att utifrån några grundskollärare och gymnasielärares perspektiv skapa kunskap hur de anser sig skapa motivation i klassrummet bland elever. Detta undersöks både i grupp och på individnivå. Likaså avser uppsatsen att problematisera vilken form av ledarskap/ledarstil som anses skapa goda förutsättningar för att eleverna skall känna motivation i skolarbetet.

Arbetstillfredsställelse kan definieras som ?en positiv (eller negativ) evaluerande värdering av arbetet eller arbetssituationen? (Kaufmann, G.,  & Kaufmann, A.  2005 s. 269). Denna studie fokuserar på delaktighet,  arbetsinriktning, fysiska betingelser, lön, ledarskap och sociala betingelser som delar i arbetstillfredsställelse. Syftet med studien var att undersöka hur extraarbetande högskolestudenter på lager uppfattade sin arbetstillfredsställelse, därför intervjuades nio studenter varav tre kvinnor i åldern 21-33.

This is a thesis in Personal- och Arbetslivsprogrammet at Dalarna University with thepurpose of evaluating an education initiative in Borlänge kommun. The educationCoaching Leadership is an initiative for the managers in the organization to exercisegood leadership and the education also serves as an incentive for managers. Eightbusiness managers and one from the HR staff have completed the training. Out of thetotal 9 participants in the training, six of them took part in this evaluation. Based on thethesis aim and questions we wanted to explore participants' attitudes to the education,and what skills and abilities they have acquired on the basis of educational goals andcontent.

Syftet med uppsatsen var att genom kvalitativa intervjuer undersöka chefers syn på konflikter och konflikthantering på arbetsplatsen, utifrån tre frågeställningar: 1) vad anser chefer att en konflikt betyder och innefattar, 2) vilken syn har chefer på ledarskap vid konflikter och 3) hur upplever chefer kommunikationens betydelse för konflikter. Halvstrukturerade intervjuer utformades och frågorna konstruerades utifrån frågeställningarnas inriktningar och åtta mellanchefer med personalansvar intervjuades. De transkriberade intervjuerna analyserades med Burnards (1991) metod för innehållsanalys som går ut på att finna de meningsbärande enheterna ur det latenta innehållet, vilket uppnås genom forskarens tolkning. Resultatet sammanställdes i kategorier och visade vikten av ett situationsanpassat ledarskap vid konflikter som innebär att chefen ser individerna och kan anpassa ledarskapet därefter. Upplevelsen av en konflikt är subjektiv och har, precis som hanteringen och reaktionen stor grund i individens personlighet.

Syftet med denna explorativa studie har varit att skapa en bild av chefens upplevelse gällande organisationens grundvärderingar och dess betydelse i dennes ledarskap, genom att undersöka hur de resonerar kring värderingar i relation till sitt arbete, organisatoriska värderingars funktion och det värderingsarbete som bedrivs. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med chefer på olika organisatoriska nivåer inom en produktionsenhet på ett företag inom kemi och läkemedelsbranschen. Studien har en kvalitativ och hermeneutisk forskningsansats och data bearbetades genom tematisk analys. Studien visar på att cheferna upplever organisationens grundvärderingar som generella och allmänmänskliga, och de anser att det är främst genom sitt handlande som de förmedlar dessa till medarbetarna. Gällande frågan vilken funktion grundvärderingarna fyller i deras ledarskap är cheferna motstridiga i sina svar, både individuellt och om man jämför de intervjuade med varandra.

Mellanchefer inom social omsorgsverksamhet arbetar på uppdrag av kommunens politiker och är underställda verksamhetschefer och förvaltningsledning, samtidigt som de har ett arbetsledaransvar för underställd personal. Kommunernas allt mer begränsade ekonomiska resurer är en faktor som kan skapa svårigheter att organisera och konkretisera verksamheten för att nå uppsatta mål. Arbetet som mellanchef förutsätter en förmåga att kunna hantera och balansera motsättningar och konflikter mellan parternas olika krav, önskemål och förväntningar. Syftet med vår studie var att fånga mellanchefers upplevelse av yrkesrollen och deras behov av stöd, för att få en uppfattning om vilken typ av stöd som kan öka deras förutsättningar att utöva ledarskap..

Bakgrund: Medarbetares hälsa på arbetsplatser inom organisationer påverkas av ledares sätt att arbeta. Att arbeta hälsofrämjande på arbetsplatser innebär ett arbete där ledaren har en viktig roll till att främja medarbetarnas hälsa och förbättra arbetsmiljön. Det hälsofrämjande arbetet och dess ledarskap är viktigt för att främja folkhälsan.  Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur ledare vid en större organisation ser på sin roll som ledare i relation till de anställdas hälsa i arbetslivet. Metod: Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes inom en större organisation. Både kvinnliga och manliga ledare intervjuades.

Vi vill i denna uppsats vända på problematiken och visa på vikten av att diskutera männen, varför det finns ett så stort överskott på män i ledande positioner inom organisationer. Uppsatsens syfte är att utifrån intervjuer med manliga chefer, belysa hur synen på ledarskap kopplas samman med män och maskulinitet, och att utifrån detta undersöka hur föreställningar kring det egna ledarskapet konstrueras när män har eller har haft kvinnor som chef. För att få svar på detta har vi ställt oss följande frågor; Hur ser mäns föreställningar om sitt eget ledarskap ut? Är ledarskapet en del av den maskulina identiteten? Förändras synen på det egna ledarskapet och i förlängningen på maskuliniteten när män har kvinnor som chefer? Samt Vilka nya idéer om ledarskap uppstår i denna situation?Uppsatsen är uppbyggd kring tanken att samhälle, organisationer och individer interagerar i skapandet av genusordningars maktstrukturer. Arbetslivet kan ses som en arena i skapandet av maskuliniteter.

Denna studie handlar om kvinnliga ledare och deras förutsättningar på företaget Sandvik AB i Sandviken. Vilken typ av kvinnor väljer att bli chefer, vilken bakgrund och vilka egenskaper har de? Jag undersöker om det finns något som hindrar kvinnor från att bli chefer, samt tar reda på hur kvinnorna på Sandvik anser att en bra ledare ska vara. Min slutsats är att kvinnorna i intervjun har varit pappas flicka i den bemärkelsen att de har tytt sig mer till sin pappa än sin mamma, de är lyhörda och de bryr sig om sina medarbetare. De största hindren i kvinnors karriär är familjen, eftersom de kan bli uppsagda på grund av föräldraledighet, samt rekryterarna som anställer män av gammal vana..

Syftet med denna uppsats a?r att med hja?lp av Susan A. Wheelans teori fo?rsta? och tolka de faser som arbetsgrupper och ledare ga?r igenom, samt komma med fo?rslag om hur man kan komplettera hennes teori. Wheelans teori handlar om att anpassa sitt ledarskap pa? arbetsgruppens utvecklingsniva?.

Syftet med uppsatsen är att diskutera och lyfta fram vad som motiverar personalen på Lindex samt undersöka hur butikschefen skapar motivation på arbetsplatsen hos personalen. Undersökningen kommer också belysa vad medarbetarna anser skapar mest motivation hos dem. Butikschefens sätt att motivera och medarbetarnas svar på motivation varit relativt jämna för att jämföra. Båda parterna anser att kommunikationen men främst gemenskapen är viktigaste för att vara motiverad. Även varierande arbetsmoment skapar glädje i arbete vilket bidrar till att motivationen förstärks.

Denna C-uppsats är en forskningsöversikt över ämnet ledarskap och genus i socialt arbete. Syftet med denna forskningsöversikt är att analysera nio vetenskapliga artiklar inom detta område för att få en översikt över ny forskning ifrån 2000-talet. Detta gäller forskning som söker att förstå varför det är viktigt med genus i ledarskapet, inom det sociala arbetet. De valda artiklarna är publicerade på 2000-talet, ifrån år 2001 fram till år 2012, detta för att samla så ny och färsk data som möjligt inom ämnesområdet. Syftet är även att besvara två frågeställningar; 1.