Syftet med denna studie var att undersöka hur personalchefer upplever sin egna psykosociala arbetsmiljö, vad det gäller arbetstillfredsställelse (motivation och kommunikation), arbetsrelaterad stress och ledarskap. En kvalitativ studie genomfördes med sju semistrukturerade intervjuer och utifrån ett grundläggande tematiskt tillvägagångsätt analyserades det insamlade materialet. Sammanfattningsvis indikerade resultaten att personalcheferna upplevde sin psykosociala arbetsmiljö som god, trots höga krav och perioder av stress.  Kontakten och arbetet med människor visades ha en stor betydelse för personalchefernas arbetstillfredsställelse. Resultatet visade också att chefserfarenheten gav goda förutsättningar för stresshantering och ledarskap..

Idag är de flesta hälsomedvetna och många företag har börjat uppmärksamma vikten av friska och välmående medarbetare och vill verka hälsofrämjande. Syftet med studien var att undersöka innebörden av hälsofrämjande ledarskap och vilka förutsättningar chefer kan skapa för att medarbetare ska kunna bevara eller förbättra sin hälsa. Semistrukturella intervjuer genomfördes med två konsulter, tre chefer och tre medarbetare på olika bemanningsföretag, vilket analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar att hälsofrämjande ledarskap bygger på chefers övergripande kunskap om hälsans komplexitet och förmåga att se till både företags och individers behov. För att skapa hälsofrämjande förutsättningar krävs genomgripande och långsiktiga strategier och att chefer aktivt arbetar med att få ledning och medarbetare delaktiga i hälsoarbetet..

Dagens samhälle består allt mer av att kunna balansera livet mellan arbete och fritid. Studien undersöker hur ledare inom Falköpings kommun bedriver hälsofrämjande ledarskap i kombination med föräldraskap.Falköpings kommun har en personalstrategi som innehåller en vision om att kommunen ska vara en attraktiv arbetsplats och har cirka 3000 stycken medarbetare. Uppdraget vi fick av personalenhetschefen på Falköpings kommun, var att undersöka hur ledarna kombinerar sitt hälsofrämjande ledarskap på arbetsplatsen med föräldraskap på fritiden, med en bra balans dem emellan. Syftet med vår undersökning är att fokusera på de uppfattningar och erfarenheter ledarna har rörande förhållningssätt och arbetssätt i frågor om hälsofrämjande arbete och hur man samtidigt får ihop sitt livspussel.Det är ett aktuellt ämne och det finns inte så mycket studier gjorda med kombinationen hälsofrämjande ledarskap och föräldraskap. Kommunen vill vara en attraktiv arbetsgivare och utifrån detta arbete gör vi en utvärdering som är kopplad till personalstrategins fem fokusområden; arbetsmiljö och hälsa, jämställdhet och mångfald, kompetensförsörjning, ledarskap och medarbetarskap samt lön och villkor.

Syftet var att beskriva, förstå och kritiskt analysera tre dramapedagogers beskrivna upplevelser av att kombinera ett dramapedagogiskt ledarskap med ett regissörskap. Genom fokusgruppsamtal framkom upplevelser av att arbetet som dramapedagog och regissör innebär att leda två parallella processer, dels en med fokus på gruppens utveckling och dels en som ska mynna ut i en konstnärlig produkt. Att leda arbetet beskrivs som utmanande och förvirrande, men också som fritt och kreativt. Kombinationen av ledarskap upplevs innebära en balansgång mellan att ?driva och stanna?. I resultatet framkom olika faktorer som påverkar upplevelserna, såsom förväntningar från arbetsplats och gruppdeltagare, en upplevd brist på tillit till dramapedagogernas konstnärliga ledarskap och bristande förståelse för vad dramapedagogik är. Andra faktorer som påverkar upplevelserna är gruppdeltagares känslor av oro och nervositet under föreställningsarbete, tidsramen, samt den utbildning informanterna har.

Skolan är den största institutionen i barn och ungdomars liv och därför har man som lärare en fantastisk möjlighet att påverka deras utveckling. För att möjliggöra denna potential krävs dock att utlärning och ledarskap anpassas till grupp och individ. Genom åren har undervisningen gått från monolog till dialog och när nu social samhällsintegration smyger sig längre ner i åldrarna bör detta beaktas av lärarna. Undersökningen gjordes med en kvalitativ metod via gruppintervjuer och enskilt skrivande där eleverna fick svara på frågor kring vilken/vilka ledare de vill möta i skolan. Utefter det emiriska materialet har en litteraturundersökning om vad tidigare forskning säger kring ledarskap gjorts.

De senaste årtiondenas globala expansion har lett till förändringar av det moderna ledarskapet. Konkurrensen har ökat mellan olika organisationer vilket medfört nya utmaningar som ledarskapet måste förhålla sig till. En ökad mångfald, teknologins utveckling, och förändrade kundrelationer är några av de faktorer som påtvingat förändringar av det ledarskapet som bedrivs. Idag måste ledarskapet individanpassas mer istället för det kontrollerande och monitorerande funktion den haft tidigare.Studien har undersökt ledarskapet i två av Elgigantens hemelektronikbutiker med avseende på ledarskapets påverkan på säljarnas arbetsmotivation. Tonvikten har legat på att analysera medarbetarnas syn på hur man som ledare kan skapa en ökad arbetsmotivation.

Sammanfattning Informanterna beskrev salutogent ledarskap som fokuserande på möjligheter istället för problem, och att få fram resurserna ur varje individ. De pekade på att de anställda känner större ansvar om de görs delaktiga i arbetets planering. Enhetscheferna hänvisar till vikten av reflekterande tankar på alla nivåer. De upplever att deras sätt sedan länge att arbeta nu har givits legitimitet. Bakgrund Vi intresserar oss för hur olika typer av ledarskap kan påverka personal, då vi alla har erfarenhet av att ingå i arbetsgrupper.

Sandahl, Sture och Sjödin, Anna. (2005). Den odefinierade specialpedagogiken. (The undefined special education.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete är att kartlägga de föreställningar rektorer har om elever i behov av särskilt stöd och specialpedagogisk kompetens när de fattar beslut som berör det specialpedagogiska verksamhetsområdet. I arbetet ges läsaren en teoretisk genomgång om bland annat specialpedagogik, kategoriskt och relationellt perspektiv, ledarskap och skolutveckling samt en teori baserad på Foucaults tankar om avvikelse ? normalitet och maktstrukturer, som ligger till grund för bearbetandet av våra slutsatser.

Uppsatsen syftar till att analysera hur ledare i olika typer av organisationer uppfattar sitt ledarskap i förhållande till den organisationstyp de verkar inom. Med organisationstyp avser vi ideell, privat och offentlig organisation. Vår utgångspunkt är att analyser detta utifrån de förutsättningar för ledarskap som organisationstypen ger, till exempel i form av organisationskultur, samt utifrån faktorer som kommunikation, handlingsutrymme och ledarens uppgifter.Den metod vi använt är kvalitativ och bygger på sex intervjuer med ledare inom ovan nämnda organisationstyper och fokus för intervjuerna har legat på ledaren egen uppfattning om sitt ledarskap.Vi har funnit att likheterna mellan de olika ledarskapen är tydligare än skillnaderna och att de skillnader som återfinns till stor del kan kopplas till respektive organisationstyps mål. Dessa skillnader kan bero på dels de förutsättningar som varje specifik organisationstyp ger, och dels ledarnas förmåga att anpassa sig till de krav som ställs på ledarskapet i olika situationer..

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka kvinnliga lärares syn på ledarskap inom ämnet idrott och hälsa. För att uppfylla syftet, utformades tre frågeställningar: (1) Hur definierar kvinnliga lärare i idrott och hälsa ledarskap? (2) Vilka faktorer påverkar ledarskapet hos kvinnliga lärare i idrott och hälsa? (3) Hur värderar kvinnliga lärare i idrott och hälsa ledarskapet i lärarrollen?MetodMetoden som användes var kvalitativ och baserades på intervjuer. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer från sex kvinnliga lärare i idrott och hälsa yrkesverksamma i Stockholmsområdet. Urvalet skedde enligt bekvämlighetsprincipen.

Svenska rektorer har ett nationellt uppdrag att vara pedagogisk ledare och chef. Det pedagogiska ledarskapet betonas dock allt mer, som en av de viktigaste delarna i en skolledares uppdrag. Pedagogiskt ledarskap kan betyda att vara ledare för en pedagogisk verksamhet, men det kan också innebära att utöva ett ledarskap som är pedagogiskt. Pedagogiskt ledarskap kan ses i relation till skolans mål i läroplanen och det kan vara allt från rektors pedagogiska och metodiska utövanden till en medveten grundsyn som genomsyrar allt det som rektor gör. Begreppet är otydligt och svårtolkat.

Uppsatsens titel: Ledarskap ? En studie om ledarskap inom hotellbranschen Universitet/institution: Lunds universitet, Campus Helsingborg, Institutionen för Service Management/Retail, Turism, Hälsa och Hotell & Restaurang Kurs: Kandidatuppsats, VT 2007, SMT 302, 10 poäng Författare: Malmqvist, Britta; Mujcin, Amela; Pedersén, Åsa Handledare: Heide, Mats; Kruzela, Pavla Nyckelbegrepp: Ledarskap, Roller, Ledarskapsstil, Kontext, Kommunikation Problem: Forskningen kring ledarskap är omfattande och många forskare har kommit med förslag på definitioner och teorier men ingen har lyckats fullt ut. De få som existerar är generella och tillämpas oavsett kontext. Detta sker även inom hotellbranschen vilket vi inte anser ger en rättvisande bild av ledarskapet då det är en bransch som till stor del bygger på relationer, är dynamisk samt består av komplexa system. Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva hur ledarskap uppfattas och kommuniceras av ledare i en serviceverksamhet.

Titel:Ledarskap i krissituationer ? att vara chef inom den privata äldreomsorgen 2011-2013.Huvudsyfte:Syftet med studien är att undersöka hur chefer inom den privata äldreomsorgen ser på sitt ledarskap i krissituationer. Huvudfrågan för undersökningen har varit: förändrar chefer i den privata äldreomsorgen sitt ledarskap vid krissituationer, och i så fall hur?Huvudsaklig metod:Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem chefer från tre olika organisationer inom den privata äldreomsorgen.Huvudsakliga resultat:Det råder delade meningar bland de undersökta cheferna om huruvida branschkrisen 2011 innebar förändringar av ledarskapet. Överlag visar mitt resultat att de flesta av cheferna kan peka på faktorer i sitt ledarskap som förändrats i krissituationer.

Sammanfattning: Denna uppsats handlar om ledarskap och vilka tekniker chefer använder sig av i sitt arbete för att fungera som bra ledare.Uppsatsen omfattar åtta intervjuer med chefer inom den privata och offentliga sektorn i Göteborg.Bakgrund: Ämnet ledarskap är ett aktuellt och omdiskuterat ämne i dagens samhälle. Det finns olika sätt att leda, olika ledarstilar och olika strategier som chefer använder sig av för att kunna leda medarbe-tare och sträva efter organisationens mål. De flesta är överens om att ledarskap är viktigt eller till och med avgörande för en organi-sations möjligheter att nå framgångar. Ledare porträtteras ofta som starka och styrande och med förmågor att utmana, driva och förändra. Men vad är egentligen en bra ledare och vilka tekniker använder sig ledare av? Det var dessa frågor som väckte vårtintresse inom ämnet ledarskap.Syfte: Syftet med denna undersökning är att genom kvalitativa intervju-er undersöka vilka tekniker som chefer använder sig av i sitt ar-bete för att fungera som bra ledare.Metod: Vi har utfört en kvalitativ undersökning i form av åtta semistruk-turerade intervjuer med chefer från olika branscher inom denprivata och offentliga sektorn.Resultat: Utifrån våra åtta intervjupersoners beskrivningar av sina subjek-tiva uppfattningar kring ledarskap har vi kunnat dra slutsatsen att de ledarstilar som framkommit mest är demokratiskt eller flexibla ledarskapet, det auktoritära ledarskapet och det situationsanpas-sade ledarskapet.

Genom en kvalitativ forskningsansats har det genomförts intervjuer med ledare på sju olika arbetsplatser i Sverige, avgränsade till olika kommuner i Stockholms län. Studien belyser hur ledare ser på en hälsobefrämjande arbetsplats med fokus på psykosociala frågor. Som teoretisk utgångspunkt har Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) valts. Den innefattar människor känsla av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Resultatet bekräftade att människor med en stark KASAM lättare tål påfrestningar i arbetslivet och att ett hälsobefrämjande ledarskap alltid är att föredra.