I arbetslivet är det sedan flera år vanligt med slumpmässiga Drogtester av arbetstagare. Där-emot är det i Sverige ytterst ovanligt att skolor utför slumpmässiga Drogtester av elever i skolmiljö. Detta trots att elever, på samma sätt som alla anställda, omfattas av samma arbetsmiljölag. Skolinspektionen, liksom både Utbildningsdepartement och Statens Folkhälsoinstitut har hittills haft en kritisk hållning till Drogtester i skolmiljö i allmänhet och slumpmässiga Drogtester i synnerhet. En del av kritiken härrör ur att det inte finns evidens för en förebyggande effekt av slumpvisa Drogtester i sig.Syftet med denna undersökning var att undersöka huruvida slumpmässiga Drogtester i skolan kan ha en drogförebyggande effekt i sig.

I uppsatsen har rättsläget vad gäller tillåtligheten av Drogtester i arbetslivet utretts. Metoden som användes i rättsutredningen var den traditionell juridisk metod vilket innebar en genomgång av samtliga rättskällor. Det framkom att olika regler kunde vara tillämpliga beroende av om det var en offentlig- eller privat anställning. På den offentliga arbetsmarknaden reglerades frågan främst i regeringsformen med undantag i bland annat lagen om offentlig anställning. Ingen lagstiftning som direkt reglerade frågan på det privata området fanns ännu, dock offentliggjordes under utredningens gång ett lagförslag som föreslogs reglera frågan.

I dagsläget finns det inget enhetligt regelverk gällande specifikt Drogtester i den privata och offentliga sektorn. Den aktuella frågeställningen, hur skiljer sig arbetsgivarens rätt att drogtesta sina anställda i privat respektive offentlig sektor har besvarats med hjälp av lagar, rättspraxis, förarbeten och annan litteratur. Grunden i uppsatsen är rättsfall från Arbetsdomstolen och Europadomstolen eftersom lagstiftning gällande Drogtester saknas. Fem rättsfall berör den privata sektorn och två rättsfall berör den offentliga sektorn. I samtliga fall har Arbetsdomstolen gjort en intresseavvägning mellan arbetsgivarens rätt att drogtesta sina anställda och arbetstagarens rätt att skydda sin personliga integritet för att avgöra om arbetsgivaren har rätt att drogtesta sina anställda med hjälp av arbetsledningsrätten.

Alkohol och droger är ett stort problem i dagens samhälle men förebyggande insatser har visat sig ge bra resultat för att minska denna problematik. Många företag i Sverige vill förebygga att de anställda är påverkade av alkohol eller droger på arbetsplatserna då detta leder till dålig arbetsmiljö och ökad risk för olyckor. Ett av dessa företag är LKAB, som är ett högteknologiskt malmförädlingsföretag med cirka 4100 anställda i både ovan- och underjordsverksamhet. LKAB arbetar aktivt med att föebygga alkohol och droger på arbetsplatserna, detta för att minska ohälsa och olycksfall bland de anställda. LKAB använder sig av slumpmässiga Drogtester, vilket har visat positiva resultat i det förebyggande arbetet.Syftet med undersökningen var att ta reda på hur LKAB arbetar med personer som har missbruksproblem och vilket resultat detta medfört.

Syftet med följande arbete är att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlätta. Studien bygger på sex enskilda djupintervjuer och femtio enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda pedagoger på förskola, fritidshem och grundskola. Med hjälp av djupintervjuerna och enkäterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.Vårt syfte baseras på två frågeställningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlätta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glädjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning är för hög. Pedagogerna använder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Purpose/aim: The purpose of this thesis is to examine if, and in that case how, the municipality of Umeå worked strategically with its communication during 2014 when Umeå was chosen as ?European Capital of Culture?. The research is mainly focused on the outlines of their communication plan, main goals, what  communication strategies the municipality has chosen to and their choice of media channels.Material/method: Two methods are used for this research; qualitative interviews with four employees within the communication team during Umeå2014 and a text analysis of three formal documents which provide the framework of communication policies and media strategies during Umeå2014.Results: The results clearly indicate a well structured, strategic planning outlined in the formal documents. The four people intreviewed all had a good knowledge of the policies and strategies in the documents, they also described their work in accordance with these..

Integritetsfrågor i arbetslivet har uppmärksammats väsentligt under den senaste tiden. En kontrollåtgärd som har debatterats särskilt är medicinska undersökningar i form av Drogtester som arbetsgivare påkallar för kontroll av arbetstagare. I nuläge finns det ingen specifik lag som reglerar när och under vilka omständigheter arbetsgivare är berättigade att påkalla drogtestning av arbetstagare. År 2009 framlades dock ett lagförslag i SOU 2009:44, Integritetsskydd i arbetslivet, som även innehåller förslag på bestämmelser om medicinska undersökningar i arbetslivet.Denna uppsats analyserar huruvida det föreligger ett behov av en lag som reglerar när och under vilka omständigheter arbetsgivare är berättigade att begära drogtestning av arbetstagare inom den privata arbetssektorn. Frågeställnigen analyseras huvudsakligen utifrån huruvida rättssäkerhetsskäl kan motivera lagstiftning.

The purpose of the study was to investigate how young female Kurd immigrants experienced their existence between two different cultures, namely Swedish compared to the immigrants parents culture. How their experience behavioural conduct between the opposite sex before marriage and if the young female Kurds thought the mass media picture of them was thought of as a correct image of their lives in general or whether they experienced it as a generalisation only. We chose qualitative methods for our study and used suitable literature based on the theories of this subject to be able to understand the problem. To go deeper whit the study five young female Kurds aged between eighteen and twenty years were asked if they would participate in an interview on the subject. These participants proved that they had no problem at all being multicultural.

I USA kan man konstatera att andelen kvinnliga professorer inte ökat under 1960 och1970 talet, trots att andelen kvinnor som deltar i högre utbildning ökat kraftigt.Fenomenet kallas ?the leaky pipeline? och liknar den akademiska världen vid ettläckande rör där kvinnor läcker ut i högre utsträckning än män. Också i Sverige, och vidStockholms universitet, verkar kvinnor ?läcka ur systemet?; trots att kvinnor idaggenerellt har bättre universitetsbetyg än män, är andelen kvinnor som fortsätter attstudera på högre nivåer fortfarande låg.Stockholms universitet har jämställdhet som ett av sina grundläggande mål, ochsociologiska institutionen är en av de institutioner som har störst andel kvinnligastudenter. 80 procent av studenterna och drygt hälften av doktoranderna är kvinnor.Under perioden 1995 till 2008 var dessutom 58 % av de som disputerade kvinnor.Fortfarande dominerar män bland lektorer och professorer på institutionen och desenaste åren har endast en kvinna rekryterats till en utlyst tjänst.

Enligt 4 kapitlet 1 § Socialtjänstlagen (SoL) har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Den enskilde ska således inte själv kunna tillgodose sina behov. Om möjligt ska den enskilde stå till arbetsmarknadens förfogande för att erhålla försörjningsstöd.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vad som orsakar fallolyckor hos äldre inom vårdhem, beskriva preventionsåtgärder samt att granska de urvalsmetoder som de granskade artiklarna använde sig av.Metod: Artiklar söktes i databaserna PubMed, Medline samt Cinahl med publiceringsbegränsning mellan år 2008-2013. Totalt 16 artiklar inkluderades.                 Resultat: Föreliggande litteraturstudies resultat delades upp i två huvudkategorier med sex underrubriker varav fyra berörde orsaker till fallolyckor och två behandlade preventionsåtgärder. 1) Individuella faktorer; flera individuella faktorer såsom ålder, ostabil gång samt medicinsk bakgrund visade sig orsaka fallolyckor hos äldre boende på vårdhem. 2) Fysisk vårdmiljö; många aspekter av vårdhemmets miljö orsakade fallolyckor hos äldre boende på vårdhem, exempel på dessa aspekter var rummens utformning samt inredning. 3) Hjälpmedel; ett samband påvisades mellan fallolyckor och hjälpmedlet rullstol där antalet fallolyckor ökade vid användandet av rullstolar.

This thesis, in the field of healthcare logistics, has been carried out at Hjärt- och Medicincentrum (HMC) at the University Hospital in Linköping during the fall and spring of 2012/2013. The thesis is done by two students at Linköping University at master?s level within the framework of Industrial Engineering and Management.As Sweden's county councils should not make a profit or loss, it is important that the councils are aware of how much care processes cost. Kardiologiska kliniken at HMC in Östergötland?s county council is one of the clinics that are profitable.