Denna uppsats behandlar skildrandet av Droger i framförallt skönlitterära texter och diskuterar ämnets relevans i skolundervisning, hur man som lärare kan behandla ämnet och vilken nytta och funktion det i så fall kan fylla. Studien redogör för i huvudsak skönlitterära texter i ämnet ur ett historiskt perspektiv med sporadiska neddykningar också i essäer, självbiografier och facklitteratur. Metoden är en tematisk litteraturstudie där de skönlitterära texterna samt den ämnesrelaterade litteraturen fått stå till grund för själva textanalysen och den didaktiska anknytningen. Resultatet visar på hur skildrandet av Droger inom skönlitteraturen förändrats genom tidens gång, från det företrädesvis skildrande bruket av Droger som en källa till höjda upplevelser i religionens och konstens namn till att i större utsträckning behandla bruket av Droger ur ett mer socialrealistiskt perspektiv. I och med den förändringen har majoriteten av de senare skildringarna präglats mer av verklighetens konsekvenser och är således inte fullt så romantiska i sin underton som de tidigare skildringarna ofta tenderade att vara, även om det så klart finns verk som skiljer sig från mängden.

Bakgrund: Personer som injicerar Droger riskerar att drabbas av allvarliga infektioner. Tidigare studier har visat att personal som möter personer i risk inte har tillräckligt med kunskap för att erbjuda hälsofrämjande insatser.Syfte:Att kartlägga personalens kunskap om infektioner som kan drabba personer som injicerar Droger,samt undersöka om utbildnings intervention ökar personalens kunskap och motivation till preventiva samtal.Metod:Totalt genomfördes fem utbildningar med 26 deltagare från psykiatri-, och infektionsavdelning, samt ungdomsmottagning. Studien genomfördes med enkät före och en månad efter utbildning. Enkäten innehöll kunskapsfrågor och frågor om erfarenhet av preventionssamtal med personer i risk.Resultat:Studien visade att personalen saknade tillräcklig kunskap om smitta vid injektion av Droger och att personer i risk inte i tillräcklig omfattning erbjöds information och stöd. Innan utbildning skulle enbart 60 % av personalen samtala om smitta vid injektion av Droger om de fick frågor av personer i risk.

Bakgrund: Mänsklig omsorg är en utgångspunkt för allt mänskligt liv. Människor ärberoende av varandra och vårdrelationen utgör underlaget för all professionellomvårdnad. Tidigare forskning visar att sjuksköterskans attityd påverkar vårdrelationenmed patienter som missbrukar Droger. Enligt sjuksköterskans etiska kod bör arbetetgenomsyras av ett etiskt och holistiskt förhållningssätt. Värdegrunden ska vila på enhumanistisk människosyn och alla patienter ska bemötas jämlikt och ges samma tillgångtill högkvalitativ vård oavsett kontext.Syfte: Att belysa attityder i vårdrelationer med patienter som missbrukar Droger, ur ettsjuksköterskeperspektiv.Metod: Systematisk litteraturstudie.

Syftet med studien är att studera hiphopkulturen i en mellanstor svensk stad, närmare bestämt åtta svenska hiphoppares syn på hiphopkulturen, dess kommersialisering, dess positiva syn på Droger och våld samt den negativa kvinnosynen i hiphopkulturen. Studien är kvalitativt inriktad och baseras på intervjuer och litteratur. Ungdomskulturperspektiv är central för studien. Undersökningen visar att de intervjuade, varken har en negativ kvinnosyn eller är positiva till våld mot poliser, något man kan få intryck av när man studerar hiphopmusikens texter. Undersökningen visar att de intervjuade har en liberal narkotikasyn och en negativ bild av kommersialisering..

Den liberala synen på Droger som finns idag, påverkar ungdomar i dagens samhälle. Skolan är en plats där de påverkas av både grupptryck och av andra yttre faktorer. Vi har i vår uppsats diskuterat om hur man kan förebygga langning på skolor. Det är viktigt att man i ett tidigt skede ser till att begränsa ungdomars tillgänglighet av alkohol och Droger och skolan kan vara en viktig faktor i detta arbete. Uppsatsen är byggd på en liten empirisk undersökning bland gymnasieelever i Umeå kommun.

Alkohol och Droger medför på många sätt problem i samhället. Det innebär stora kostnader ekonomiskt, men framförallt kommer människor till skada både direkt och indirekt av dess följder. Det finns anledning att utforska olika områden för att få ett brett perspektiv på vilka orsaker som kan leda människor till missbruk.Musik är något mycket positivt i många människors liv, men det kan också finnas negativa förebilder i form av artister som förespråkar liberala attityder till Droger och alkohol. Syftet med undersökningen har varit att under¬söka om det går att se kopplingar mellan musikstilar och ungdomars syn på Droger och alkohol? Mina frågeställningar är: 1.

Syftet med denna studie är att undersöka drogturismen från ett fenomenologiskt perspektiv, alltså försöka förstå fenomenet som den upplevs av aktörerna. Baserad på en fältstudie där jag genomför intervjuer så är målet att kunna förklara hur och varför drogturism uppstår. Intervjuer har genomförts med individer som har rest till Barcelona under olika tidsperioder och tagit del av drogscenen. Tidigare studier har visat att semesterresor är vanligt förekommande för att initiera ett drogbruk. En hypotes avseende orsaken till droganvändandet är att resan till semesterorten skulle vara en medveten handling som genomförs med syfte att använda Droger, s k drogturism.

Denna C-uppsats är en kvalitativ studie om unga studenters attityder till Droger och missbruk. Syftet är att belysa hur unga studenter resonerar kring olika frågor om Droger och missbruk, samt se till hur genus påverkar ens attityder. För att skapa en förståelse för våra informanters attityder och hur de konstruerar sin verklighet, kommer vi att beskåda dem i rollen som subjekt och aktiva aktörer, ett så kallat hermeneutiskt synsätt. Vi kommer även att ha ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och därför kommer vi att lägga tyngdpunkten på den sociala interaktionen som sker i våra fokusgrupper. I studien har vi genomfört två fokusgruppsintervjuer med unga studenter mellan tjugo till tjugofem år som studerar vid Göteborgs universitet.

Under 1990-talet har det skett en markant ökning då det gäller högstadieungdomar som provat narkotika. Sedan 2001 har antalet legat på en konstant nivå enligt CAN (Central förbundet för alkohol- och narkotika upplysning). Ökningen har skett under en tid då informationen och kunskapen om narkotika och dess konsekvenser varit relativt kända. När ungdomar börjar på högstadiet ökar risken att de kommer i kontakt med alkohol, tobak och narkotika. Eftersom ökningen sker under högstadieperioden borde de förebyggande insatserna mot Droger vara som starkast då.

AbstraktSyftet med studien har varit att studera hur unga i åldern 16-20 år i Östersunds kommun förhåller sig till riskerna med cannabis. samt att se hur ungdomar i interaktion med varandra diskuterar, uppfattar och upplever riskerna med cannabis. Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv och baseras på en enkät och fokusgrupper med gymnasieungdomar i Östersund. Resultatet visar att ungdomarna som deltagit i studien har en viss acceptans till att Droger används i deras omgivning och närhet. Det finns också brister i kommunikationen mellan vuxna och ungdomar om riskerna med droganvändning.

Antologin berör barns och ungdomars identiteter och livsvillkor med utgångspunkt i vad de har att berätta om sin vardag. I alla studier används ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv som kompletteras med olika teorier om människors beteenden. Vi utgår från människans inneboende sociala beteende, det vill säga att alla människor är sociala och skapar mening i livet genom interaktion med andra. Våra fem studier behandlar skolan, fritidsgården, festen och alkoholen som olika socialisationsarenor där interaktion med andra människor sker är alkohol en socialiserings arena?.Andreas undersöker ungdomars kunskap om och attityder till Droger och skolans möjligheter att förankra ett större motstånd till Droger.

Denna uppsats undersöker kommunikativa förutsättningar för Mini-Maria i Göteborg att föra ut information om alkohol och Droger till unga 13?21 år. Uppsatsen undersöker vidare om unga vet vart de skall vända sig för att få information om alkohol och Droger och till vilka plattformar, aktörer och sociala kontaktytor de helst vänder sig för att få alkohol- och droginformation, samt huruvida unga i Göteborg känner till Mini-Maria eller ej. Uppsatsens resultat har för avsikt att ge fingervisningar som kan fungera som underlag till Mini-Marias framtida kommunikationsstrategier. Undersökningens teoretiska utgångspunkt är inom fältet strategisk kommunikation.

Studiens syfte är att beskriva och analysera hur skolkuratorn arbetar för att uppmärksamma, upptäcka och stödja barn som har en vuxen person i hemmet som överkonsumerar alkohol och/eller andra Droger. Frågeställningarna är följande:- Hur arbetar skolkuratorn för att upptäcka barn som lever i familjer där någon vuxen överkonsumerar alkohol och/eller andra Droger och hur går kuratorn tillväga då sådana misstankar finns?- Hur arbetar skolkuratorn då det finns bekräftat att ett barn lever i en familj där någon vuxen överkonsumerar alkohol och/eller andra Droger?- Hur kan skolkuratorns kontakt med barnet se ut och hur hanterar kuratorn dilemmatmellan att ha barnets förtroende och att samverka med andra aktörer?Resultatet är baserat på kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer och visar att det är svårt att identifiera barn som har en vuxen person i hemmet som överkonsumerar eftersom det inte finns några specifika och lättidentifierade tecken som man kan känna igen hos barnen. Överkonsumtion i hemmet är ofta något som inte syns, och när det syns kan det ta sig uttryck hos barnen på många olika sätt. Barn är också lojala mot sina föräldrar och vill eller vågar inte avslöja en familjehemlighet.

Kunskap om ungdomars alkohol- och drogvanor är en viktig aspekt i förhållande till socialt arbete. Kunskaperna kan bidra till verktyg för att kunna göra rätt bedömningar och insatser. Med detta som utgångspunkt har denna studie utförts med syftet att undersöka uppfattningar om alkohol och Droger hos ungdomar mellan 13-15 år. Studien är utförd med en kvantitativ ansats. Ett utskick av 164 enkäter gick ut till högstadieelever på en skola i Mellansverige.

Syftet med arbetet var att genomföra en inventering av forskarnas teorier om ungdomsturism och applicera dem på resebranschen för att skapa en förståelse om hur resebranschen förhåller sig till ungdomsturism.Vi genomförde en kvalitativ studie där fokus låg på tre teman som vi fann inom ungdomsturism. De tre temana var Alkohol, sex och Droger, Säkerhet och risktagande samt Lönsamhet och nytta. Genom intervjuer med researrangörer fick vi en djupare förståelse för ungdomsturister och hur resebranschen arbetar med ungdomar som målgrupp. Vi kom fram till att flera av de teorier vi prövade visade en bild som inte var representativ för ungdomar. Trots att vi förkastade flera av teorierna inom de tre olika temana anser vi att det är relevanta teman att forska om inom ungdomsturism.