Denna uppsats utgör ett försök att förstå de Drivkrafter som låg bakom det tämligen omfattande byggandet av mindre vattenkraftverk (understigande 1500 kW) som inträffade i Norrbotten vid mitten av 1910-talet. Ett annat mål med uppsatsen var att undersöka vilka problem som en entreprenör inom småskalig vattenkraft kunde stöta på i konstruerandet av ett tekniskt system. En vanlig förklaring till att byggandet av småskalig vattenkraft tog fart vid 1910-talets mitt har varit att det första världskriget orsakade en energikris då tillförseln av fotogen för belysning i stort sett upphörde. Undersökningen har visat att planerna på att bygga mindre vattenkraftverk i vissa fall föregick denna energikris. Andra faktorer har uppenbarligen varit viktiga Drivkrafter bakom övergången till elektricitet.

Avregleringen av finansmarknaden 1992 möjligtgjorde för andra finansiella aktörer än bankerna att etablerar sig på den svenska marknaden. Stora banker gick samman med andra finansiella institut och bildade konglomerat, som inte sällan sträcker sig över landets gränser. Små banker inriktade mot specifika verksamheter ökade också sina kundunderlag och har börjat ta marknadsandelar i sina segment från storbankerna. Studien går ut på att se om det finns någon tendens till att nischbankerna skulle vara på väg att konkurrera ut storbankerna. I uppsatsen studerar jag utvecklingens bakomliggande Drivkrafter.

I denna studie undersöktes implementeringen av verktyget 5S på ett anonymt distributionsföretag som vi valt att benämna Distrib. Syftet med studien var att undersöka hur väl implementeringen av verktyget 5S har fungerat för att förbättra ordning och reda i företagets lagerverksamhet. Den undersökningsmetod som använts bestod av semistrukturerade intervjuer av respondenter på två av verksamhetens lager samt ledningen. I dessa intervjuer har fokus legat på hur implementeringen genomförts, åsikter om genomförandet samt resultatet av denna implementering.De teorier studien baserats på var av relevans och kunde ställas mot den empiri som samlats genom intervjuerna. Med dessa intervjuer kan vi se att ledningen och medarbetarna haft delade åsikter och uppfattningar om genomförandet samt resultatet av implementeringen.

Arbetet handlade om vad sjöbefälsstudenterna på Sjöfartshögskolan i Kalmar prioriterade mest när de skulle söka sitt första jobb till sjöss. Samt även vilka Drivkrafter som låg bakom för att studenterna skulle söka sig ut på den internationella marknaden. Syftet med arbetet var att genom en enkätundersökning ta reda på vilka prioriteringar som hade störst betydelse för studenterna. För att få ett överskådligt material att jobba med använde vi oss av en kvantitativ metod. Resultaten skilde inte mycket mellan klasserna.

Utvecklingen i världen och även i våra svenska städer går mot att bygga mot allt högre höjder. Linköping är inget undantag och PEAB bygger just nu det som ska bli stadens högsta kontorsbyggnad kallad Tornet. Med sina 19 våningar kommer den att sträcka sig ca 65 meter upp i luften, ingen höjd i världsliga sammanhang, men i Sverige hamnar det på en 21:a plats över landets högsta byggnader. Huset är placerat i närheten av centrum och skall fungera som kontor och företagshotell åt ett av stadens fastighetsbolag. PEABs erfarenhet av att bygga höghus är dock begränsad, därför har jag kommit överens med företaget om att undersöka vilka riskerna, men även möjligheterna är att bygga på höjden.

Uppsatsen syftar till att beskriva, analysera och förstå kött- och charkindustrins koncentration i Slakthusområdet i Stockholm och vad området innebär för dess företag. Uppsatsen är en fallstudie och bygger på 18 intervjuer med representanter från företag, föreningar och förvaltningar i, och med anknytning till, Slakthusområdet. Vidare bygger den på teorier om agglomerationer och kluster. Utvecklingen av området kopplas till två Drivkrafter i form av Stockholms stad och tillgången på råvaror och specialiserade lokaler. Slakthusområdet har kommit att bli ett nav eller en knutpunkt för kött, chark och andra livsmedelsprodukter.

Studiens syfte var att undersöka om och hur skiljer sig personligheter av personer som är intagna i fängelse, rehabiliterade personer och personer som inte har begått något brott. Personlighetsundersökning baserades på femfaktorsmodell och en enkät som bestod av 50 frågor. Samtliga faktorer jämfördes genom alla tre grupper. Vidare gjordes en jämförelse av vilken typ av brott har de intagna och rehabiliterade personer begått, vilka Drivkrafter hade dem och vad de tyckte var viktigt i deras liv för att inte begå brott vilken realiserades genom en konstant komparativ metod. Personlighetsskillnaderna undersöktes genom Kruskal-Wallis test.

Civil society is facing many challenges in modern society and there is a lot of debate about where it is heading - is volunteer work declining or just taking a new form Whichever hypothesis will prove correct in the future, organizations that are dependent on volunteers will need to adapt to the new circumstances. This study aims to examine what forces drive voluntary work at Rädda Barnen (Save the Children Sweden) and Hungerprojektet (The Hunger Project Sweden). Through interviews with employees and volunteers at the two organizations, this study finds that volunteers at Rädda Barnen are primarily driven by values and understanding, and that the volunteers at Hungerprojektet are primarily driven by career and to some extent by values, enhancement and social factors. Understanding these driving forces allow the organizations to adapt to the new circumstances by matching the volunteers interests with the organizations' needs..

Syftet med uppsatsen är att genom en fallstudie beskriva och utvärdera informationproducenternas syn på arbetet med en extremt kort bokslutsprocess, One-Day- Closing, i ett telekomföretag, och diskutera förslag till förändring. Undersökningens metod grundar sig i en kvalitativ fallstudie i vilken personliga intervjuer med 22 stycken controllers på Sony Ericsson genomförs. Den teoretiska referensramen som presenteras syftar till att visa på de Drivkrafter som finns bakom trenden med allt kortare bokslutsprocesser. Med utgångspunkt i det insamlade materialet och teorin görs en beskrivning av arbetsprocessen och en utvärdering av den befintliga tidsplanen. Utifrån de uppfattningar som framkommer från de personliga intervjuerna diskuteras olika förslag till förändring.

För att skapa ökad förståelse och utveckla positiva och hållbara affärsrelationer diskuterar denna uppsats hur blivande manager bör finna intresse i att lära sig om kultur och kulturers påverkan i organisationer. Uppsatsen utgår ifrån kultur som något som definierar grupper av människor och har vidare delat in detta i organisationskulturer och kultur ur den enskilda individens perspektiv i samspel med varandra. Kulturella skillnader kan i dessa olika sammanhang sätta käppar i hjulet och skapa konflikter mellan människor eller grupper, så kallat kulturkrockar.Uppsatsen är skriven ur ett hermeneutiskt förhållningsätt och materialet som hämtades in var från sex olika informanter och behandlades med en narrativ metod. Vid behandling av materialet har man utgått ifrån Hernadis tolknings modell genom att stå under, stå över och till slut stå istället för. Ur materialet togs det ut tre stycken olika historier som symboliserar kulturkrocken på olika sätt.

Studien handlar om förklaringar av förändring hos några av de forskare med historiematerialistiska inslag som hade en framträdande roll på 1970- och 1980-talen. Övergången från feodalism till kapitalism och industriarbetarens roll i arbetsprocessen var två fält som var på tapeten under denna period, som kan härledas ur den radikala 68-rörelsen. Med sociologen Piotr Sztompkas systemmodell som teoretisk ram undersöktes Christer Winbergs, Maths Isacsons, Anders Floréns, Lars Olssons och Lars Ekdahls avhandlingar samt ett verk av Alf Johansson. Syftet var att utforska de teoretiska utgångspunkterna och slutsatserna i alstren. Svar söktes på vilka Drivkrafter författarna anger till förändringarna i sitt material; var i systemet på mikro-, meso- eller makronivå dessa förändringar inträffar; och vad förändringarna leder till.

Studien handlar om förklaringar av förändring hos några av de forskare med historiematerialistiska inslag som hade en framträdande roll på 1970- och 1980-talen. Övergången från feodalism till kapitalism och industriarbetarens roll i arbetsprocessen var två fält som var på tapeten under denna period, som kan härledas ur den radikala 68-rörelsen. Med sociologen Piotr Sztompkas systemmodell som teoretisk ram undersöktes Christer Winbergs, Maths Isacsons, Anders Floréns, Lars Olssons och Lars Ekdahls avhandlingar samt ett verk av Alf Johansson. Syftet var att utforska de teoretiska utgångspunkterna och slutsatserna i alstren. Svar söktes på vilka Drivkrafter författarna anger till förändringarna i sitt material; var i systemet på mikro-, meso- eller makronivå dessa förändringar inträffar; och vad förändringarna leder till.

Fenomenet att betala dricks för service är ett världsomfattande fenomen. Däremot är diskussionen om den monetära belöningens inverkan på motivation gammal, kontroversiell och fortfarande olöst. Syftet med studien var att utifrån en referensram med tidigare motivationsteorier studera hur restauranganställda reflekterar kring dricks och utifrån det utröna dricksens roll för uppkomsten av motivation. Kvalitativ metod användes och sju restauranganställda intervjuades.  Intervjuerna var av semistrukturerad karaktär. Tematisk analys visade att dricks inte förefaller ha en avgörande roll för motivationen och att de intervjuade till stor del styrs av inre Drivkrafter.

Att bli diagnostiserad med en kronisk sjukdom som Multipel Skleros (MS) kan vara förödande både fysiskt och psykiskt. Det beror mycket på hur personen med MS hanterar sin nya situation. Studier visar att det finns många sätt att hantera sjukdomen på. Detta kan sammanfattas som copingfaktorer. Syftet med denna studie var att, baserat på självbiografier, beskriva utmärkande copingfaktorer hos personer med Multipel Skleros.

I denna uppsats undersöks laga skifte i Rengsjö socken och vilka konflikter som uppstod i samband med skiftesförrättningarna under åren 1847 till 1874. En kategorisering av olika konflikter har gjorts och med studier av laga skiftesprotokollen har konflikterna identifierats samt uppställda hypoteser och frågor bearbetats och besvarats.Den primära källan är således laga skiftesprotokoll som arkiverats hos Lantmäteriet och till den tidigare forskning som omnämns hör bland annat Ronny Petterssons studie om laga skifte i Halland, Anders Franzéns studie över laga skifte i Småland samt Britt Liljewalls teorier om kontinuitet och förändring som Drivkrafter.Forskningen kring laga skifte är tämligen omfattande men gäller i huvudsak de södra delarna av vårt land. Denna studie avser en mindre socken i landskapaet Hälsingland..