I hälso- och sjukvården finns stora möjligheter att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Frågeformuläret ?Fem frågor om din hälsa? vände sig till patienter och innehöll frågor om fysisk aktivitet, BMI, bruk av tobak och alkohol samt allmän och psykisk hälsa. Formuläret hade två syften; dels för patienten för att få stöd att behålla eller hitta en hälsofrämjande livsstil, dels för personalen som ett verktyg för att identifiera levnadsvanor och upplevt hälsotillstånd samt få underlag för samtal och eventuella fortsatta insatser. Syftet med denna studie var att undersöka framgångsfaktorer och hinder enligt personalen för att införa och använda detta livsstilsformulär i det dagliga arbetet på en vårdcentral.

För kunskapsintensiva företag är det viktigt att arbeta aktivt med kunskap, kunskapsdelning och Knowledge Management (KM) för att vara konkurrenskraftiga på dagens föränderliga marknad. Vi har i denna studie fokuserat på existerande hinder för kunskapsdelning, användning av IT som stöd och hur motivation, belöning och bestraffning påverkar kunskapsdelningen. Hinder inom KM minskar effektiviteten av hur ny kunskap skapas, lagras och delas, vilket därför måste tas hänsyn till och helst minskas eller undanröjas för att uppnå högsta möjliga värde för organisationen. För att företag ska få största möjliga värde av sitt KM-arbete, är det viktigt att det blir en naturlig del av de anställdas vardag. Därför är det viktigt att skapa en inre långsiktig motivation genom till exempel utbildning, belöning och arbetslivsförutsättningar.Utifrån problemdiskussionen ovan ställer vi oss frågorna ?vilka hinder finns??, ?hur används befintlig IT som stöd?? och ?vilken påverkan har motivation, belöning och bestraffning på kunskapsdelning??.

Bakgrund:I Sverige lever cirka 20 000 personer med en stomi. De vanligaste orsakerna till att personer stomiopereras är att hon eller han lider av Ulcerös Colit, Morbus Crohn eller cancer i tjock- eller ändtarm. Vid en stomioperation leds tarmen ut genom bukhinnan och sys fast på huden. Öppningen täcks med stomibandage som samlar upp avföringen. Syfte:Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med en tarmstomi.

BAKGRUND: Valet av undersökningsområde bygger på att den forskning som harrefererats i den kurslitteratur som använts under min utbildningtrycker på att samarbete är bra för kunskapsinlärning. Ytterligareforskning inom området visar att det finns hinder för att genomföraundervisning byggd på samarbete mellan eleverna. Tidigare genomfördastudier visar att enskilt arbete och kommunikation styrd av pedagogenär vanligare förekommande än samarbete elever emellan iundervisningen.SYFTE: Syftet med min undersökning är att se på vilket sätt pedagoger anseratt samarbete elever emellan påverkar elevers inlärning i matematik.METOD: Undersökningen är en kvalitativ studie där pedagogers tankar omelevsamarbete har indelats i olika kategorier. Tidigare forskninginom området ligger till grund för undersökningen som bygger påintervjuer med fem pedagoger som undervisar matematik för årskurstre.RESULTAT: Resultatet visar att de integrerade pedagogerna anser att samarbetemellan elever är bra för kunskapsinlärningen i matematik. Flera avpedagogernas tankar om varför samarbete är bra för eleverna överensstämmermed den tidigare forskningen.

Det är viktigt att alla kan känna sig fria att använda den fysiska miljön. För det krävs bl.a. en god tillgänglighet. År 2001 antog riksdagen en nationell handlingsplan för handikappolitiken som ger riktlinjer om ökad tillgänglighet bl.a. ska enkelt avhjälpta hinder åtgärdas senast år 2010.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur några elever i skolår 1 upplever och uppfattar matematik utomhus och jämföra det med inomhus. Vi ville även se hur deras agerande skiljer sig åt i de olika miljöerna. Vi genomförde och observerade undervisningsförsök utomhus i närmiljön och inomhus i klassrummet. Vi intervjuade eleverna både före och efter undervisningsförsöken. Resultatet visade att eleverna i undersökningen hade fler positiva motiveringar till att vara utomhus än inomhus och samarbetet fungerade bättre utomhus.

Andersson, Irja. & Jönsson, Bengt. (2006) Grundsärskoleelevers integrering i grundskolan - Möjligheter och hinder. (Inclusion of students with learning disabilities in the compulsory school ? possibilities and obstacles). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet är att undersöka vilka möjligheter respektive hinder som finns när det gäller grundsärskoleelevers integrering i grundskolan samt belysa vikten av ett bra samarbete mellan de båda skolformerna som grund för en lyckad integrering. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de här frågeställningarna samt visar läsaren på vikten av de båda skolformerna ska närma sig varandra. Med hjälp av intervjuer ville vi undersöka vilka möjligheter och hinder som styr grundsärskoleelevers integrering i grundskolan. Intervjuerna genomfördes i två skilda kommuner på fyra olika skolor för att upptäcka eventuella likheter och skillnader.

Ämnesintegration är ett sätt att organisera undervisning för att eleven ska se det som förmedlas i ett större perspektiv, i syfte att skapa en helhetssyn på kunskaper, i ett effektivare lärande. Meningen är att elevernas motivation ska öka liksom måluppfyllnaden för undervisningen. Studien har för avsikt att undersöka hur karaktärsämneslärare på Industriprogrammet uppfattar ämnesintegration. Det som undersöks är vilka möjligheter och hinder för ämnesintegration karaktärsämneslärarna uppfattar genom kvalitativa intervjuer med 6st karaktärsämneslärare på Industriprogrammet. Undersökningen kompletteras också med en jämförelse av kärnämneslärares uppfattning om infärgning i en annan studie.

Genom att undersöka vad som motiverar projektledare och vilken syn de har på sin framtida karriär, syftar studien till att bidra med kunskap som kan hjälpa HR-funktioners arbete med att utveckla strategier för att behålla denna värdefulla kompetens.Studien genomfördes med en deduktiv forskningsansats och kvalitativ strategi med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsverktyg. Totalt genomfördes tio intervjuer med projektledare och ytterligare fyra med informanter.För att analysera det empiriska materialet användes litteratur kring projektledarrollen, karriärsutveckling, motivation och Human Resource Management.Studiens resultat visade att projektledare har olika uppfattningar kring karriär. Dock ansåg de flesta att karriär innebär utveckling med fokus på lärande och att de själva bär ansvar för sin karriärutveckling med stöd från ansvarig chef. Projektledares syn på framtida karriärmål skiftade mellan att vilja fortsätta inom projektledning till att vilja byta inriktning till linjechefsyrket. De projektledare som ville fortsätta inom projektledning ville antingen bygga en karriär genom utmanande och intressanta projekt eller avancera genom att driva större komplexa projekt.

Syfte: Ta reda på vilka för- och nackdelar en e-bok kan ha ur användarsynpunkt jämfört med en pappersbok. Undersöka hur e-bokens attribut står sig jämfört med pappersbokens. Ta reda på vilka faktorer som kommer att påverka e-bokens spridning. Se om det finns några faktorer som kommer att bli hinder för innovationsspridningen. När allt ovanstående är genomgånget vill vi ha ett svar på frågan: Hur ser framtiden ut för e-boken som ett alternativ till pappersboken? Slutsatser: E-boken har stora möjligheter att fungera som ett bättre läromedel under akademiska studier än pappersboken.

SammanfattningSyftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare och barn uppfattar inflytande i dagens förskola. Studien utgår från följande frågeställningar: På vilket sätt uppfattar förskollärare i dagens förskola sitt uppdrag med barns inflytande? Hur resonerar förskollärare och barn om möjligheter för barns inflytande i förskolan? Hur resonerar förskollärare och barn om hinder för barns inflytande i förskolan? För att kunna undersöka detta har intervjuer gjorts. Metoden för datainsamlingen är samtalsintervju, där sex förskollärare och åtta barn är informanter. Intervjuerna har analyserats utifrån George H.

Titel:Hinder och konflikter ? En fallstudie om ett förändringsarbete på Akademiska sjukhuset.Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Joakim Lundin, Lars ÖkvistHandledare: Tomas KällqvistDatum: 2011 ? majSyfte: Uppsatsen har sitt syfte i att kartlägga hinder och konflikter i en organisationsförändring hos Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Ambitionen är att försöka identifiera motsättningar som påverkar fortlöpandet av förändringen. Metod: I studien har vi med hjälp av utvecklingsenheten på sjukhuset fått fram ett undersökningsområde som lämpar sig för arbetets syfte. Därefter har vi fördjupat oss i det utvalda området genom personliga intervjuer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur inkubatorn Uppsala Innovation Centre (UIC) arbetar med nystartade företag. För att uppnå detta har företagens etableringsprocesser och de hinder de stöter på under denna process studerats, för att sedan analysera hur UIC arbetar för att överbrygga dessa hinder. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer och en enkätundersökning med företag som samarbetat med UIC, samt en kvalitativ intervju med UIC:s VD Per Bengtsson. Slutsatsen är att UIC är en välfungerande och uppskattad inkubator, deras största förtjänst är att de med sitt affärscoachprogram lyckats hålla en hög flexibilitet som ger dem möjlighet att anpassa sig efter de olika företagens behov..

Syftet med följande studie är att undersöka hur gymnasielärare kan resonera kring bedömning. Fokus ligger på huruvida respondenterna har ett i huvudsak formativt eller summativt förhållningssätt, samt vilka möjligheter respektive hinder de ser i formativa bedömningsmetoder. Empirin har insamlats genom intervjuer, och visar att respondenterna har en summativ syn på bedömning där betygsskalan är central. De möjligheter som ses i formativa metoder är ökad medvetenhet hos eleverna samt tydlighet gällande kursmål. De hinder som tas upp gäller elevernas mognad, lärarens osäkerhet och otillräckliga kunskap samt tidsåtgången..

Syftet med detta examensarbete är att få en bredare och djupare kunskap om vilka möjligheter och hinder det kan finnas med att bedriva en läroboksobunden undervisning. Vi söker även svar på hur lärarna använder sig av matematikboken och vilken hänsyn de tar till kursplanens innehåll i sin undervisning. För att få svar på våra frågeställningar använder vi oss av en explorativ undersökning, där det används flera undersökningsmetoder. I vårt fall en postenkät och kvalitativa intervjuer. I resultatet fann vi att möjligheterna med en läroboksobunden undervisning var många.