Uppsatsen är ett försök att redogöra för hur ett antal trum- och slagverkslärare tänker kring frågan: "varför är det så få tjejer som väljer att spela trummor? Hur uppfattas skillnaderna mellan tjejer och killar i hur de närmar sig trummorna samt hur de blir bemötta i det pedagogiska rummet? Grunden för arbetet är ett antal intervjuer med trum- och slagverkslärare, som jobbar på kulturskolor och på gymnasieskolor och deras tankar och reflektioner. Resultaten och vår analys visar att lärarnas uppfattning är att det är traditionella könsmönster och traditioner som står i vägen för att fler tjejer skulle välja att spela trummor. Undersökningen visar att tjejer inte på något sätt är sämre än killar på att spela trummor men att de saknar Drivkraft och motivation i jämförelse med killarna. Ett problem är att det saknas kvinnliga förebilder som spelar trummor..

Dagens kunskapssamhälle bidrar till att läraren har en utmanande roll i skolan, eftersom samhällets förändringar påverkar. Det är därför viktigt att vara vaksam över sitt eget lärande likväl som att kunna utöva en yrkesprofessionalism. Lärarens yrkesuppdrag innebär att fullfölja det uppdrag som läraren är ålagd det vill säga att arbeta utifrån skolplaner, läroplaner och andra styrdokument. Syftet med denna studie har varit att studera vilka aspekter som lärarna anser viktiga för sitt eget lärande såväl som i deras yrkesroll. Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet.

Det övergripande syftet med detta examensarbete är att få kunskap om vad några skolbarn anser motiverar eller driver dem till att göra sitt bästa i skolan och på fritiden. Arbetet består av en litteraturgenomgång samt en empirisk kvalitativ studie i form av intervju med sju elever i år 6, där jag söker svaren på mina frågeställningar. Resultatet visar att barn drivs av inre faktorer såsom att bestämma sig, eget val och känna frihet. Dessutom drivs de av yttre faktorer såsom mål, få hjälp/sakna hjälp och miljö. Barnen upplever att de har större valmöjligheter på fritiden än i skolan.

Syftet med det här examensarbetet är att visa på hur man med leken kan hjälpa barn att utveckla samspelet. Uppsatsen utgår från följande frågeställningar:Vad har leken för betydelse för samspelet?På vilka sätt kan man arbeta med leken för att utveckla samspelet?Metoden som användes var kvalitativ enkät. Fem personer som arbetar i förskolan fick besvara enkäten skriftligt. Resultaten visar att informanterna anser att lekens roll är viktigt för barns samspel.

En snabb och ständig teknisk utveckling leder till att företag och andra organisationer kan ta del av nya tekniska verktyg, som sedan kan användas i verksamheten. Till följd av detta möjliggörs nya sätt att kommunicera information och göra affärer på elektroniskt. Detta område kallas elektroniska affärer och får allt större utrymme idag, men vad är det egentligen som gör att ett företag intresserar sig för det?Elektroniska affärer är ett stort och komplext område som ofta kan innebära stora förändringar för ett företag. Att eventuellt strukturera om och förändra arbetssättet kan vara något som ses som lite skrämmande för en del företag och därför kan det uppstå problem med att se de positiva effekterna.

Studiens syfte är att analysera fyra pedagogers upplevda motivation att använda sig av dramapedagogik och se vilka eventuella variationer som påvisas. Den använda metoden är fokussamtal och intervju. Undersökningen är fenomenografisk och tre olika teman som tycks upplevas motiverande är: dramapedagogikens förmåga att beröra, ge möjlighet till ett fördjupat lärande och främja utveckling. Resultatet analyseras ytterligare utifrån Herzbergs och Ryan och Decis teorier om motivation. Trots ett antal kontaktpunkter med båda dessa teorier uppstår svårigheter i jämförandet.

Självmord sker oftast under inflytande av psykiska störningar eller stressreaktioner. Studien undersöker suicidalitet enligt metoden grundad teori, men med en inlärningspsykologisk förförståelse. I resultatet framkommer att suicidnära personer ofta känner otillräcklighet inför livets krav, men kan uppleva ökad kontroll i samband med planen på självmord. En Drivkraft är en önskan att avsluta lidandet. Självmordsnära har ofta en stark men ambivalent kärlek till sina närstående.

Uppsatsen behandlar den finansiella redovisningen av avsättningar för avhjälpande av förorenings­skador. Syftet är att undersöka hur ägarkoncentrationen hänger samman med den grad av informationspublicering företag har valt kring dessa avsättningar. I studien undersöks 44 företag inom olika branscher och med olika ägandeformer. I jämförelsen mellan samtliga fallföretag konstaterar vi att det finns ett samband mellan låg ägar­­kon­centration och hög grad av informations­publicering. Vi diskuterar också hur graden av vinstsyfte kan påverka graden av informations­publicering.

Att vara egenföretagare är en anställningsform som blir allt vanligare och genom att skapa en förståelse för varför denna anställningsform växer ökar även kunskapen om egenföretagarnas Drivkraft och trivsel. Motivation har en nära koppling till arbetstillfredsställelse och är en viktig del i egenföretagarnas vardag.  Studiens syfte var att skapa en förståelse om vad som påverkar egenföretagarnas arbetstillfredsställelse och även att ta reda på betydelsefulla motivationsfaktorer. Denna kvalitativa undersökning är baserad på intervjuer av 15 egenföretagare. Resultatet visade att en god arbetsmiljö, utmaningar och självständighet har en positiv påverkan på arbetstillfredsställelsen medan en hög arbetsbelastning påverkade arbetstillfredsställelsen negativt. Variation och skapande i arbetet, erkännande och utveckling visade sig vara bland de starkaste motivationsfaktorerna för att egenföretagare skulle fortsätta driva sitt företag..

Syftet med vår uppsats är att fördjupa kunskapen om hur vändpunktsprocesser gestaltat sig för människor som har erfarenhet av att tagit sig ur en problematisk livsföring, de flesta med missbruksproblem. Vi vill söka vad dessa personer ser som vändpunkter. Avsikten är också att ge initierade bilder av den betydelse familj, nätverk och de professionellas insatser haft för dessa vändpunktsprocesser. Vi har intervjuat 11 personer från våra verksamheter, familjevård och narkomanvård. Som metod har vi använt oss av halvstrukturerade intervjuer och fokuserat på människors egna berättelser av sina livsprocesser.

Ett varumärke är bra för kunden på många olika sätt, först och främst så talar varumärket om ursprunget eller tillverkaren av produkten eller tjänsten, men det allra viktigaste som varumärket gör för kunden är att det ger kunden särskild mening och någonting som kunden förhoppningsvis kan identifiera sig med. Om kunden har information om varumärket så behöver han/hon inte leta så mycketefter information om varumärket vilket är bra ur ett ekonomiskt perspektiv då sökkostnaden blir låg.Vårt syfte med den här uppsatsen är att få en inblick i hur ett företag arbetar med att minska luckan mellan Brand Promise och Brand Delivery. Vi ville jobba mot ett lokalt företag eftersom vi är från området båda två och eftersom GavleNet har en aktuell och intressant produkt så valde vi arbeta mot dem. Vi har utfört muntliga och skriftliga intervjuer för att samla in data och även använt oss av relevant litteratur samt sökt i databaser och även på andra sätt utnyttjat Internet. Vi valde att arbeta utifrån en modell som heter ?Brand Relation Management Model?, den består av åtta faser: vision, kultur, identifiering, fastställa, arkitektur, engagera, kapitalisera och mätning.

Under vår tid på lärarutbildningen har vi tagit del av en omfattande mängd litteratur som behandlar hur lärare ska väcka och upprätthålla elevernas Drivkraft och intresse för skolarbetet. Med hänvisning till detta uppstod frågan om vad som driverlärarnaoch vad som får dem att känna tillfredsställelse i sitt yrke. Syftet med denna uppsats blev av den anledningen att belysa de faktorer som är mest bidragande till att hämma eller främja lärares motivation och arbetstillfredsställelse. För att finna svaren utfördes en intervjustudie med kvalitativ ansats. Resultatet av intervjuerna diskuterades utifrån HerzbergsThe two factor theory.

Syfte: Att kartlägga Drivkrafter och ekonomistyrning i mikroföretag samt att statistiskt undersöka sambandet mellan mikroföretagarnas Drivkrafter och deras användning av ekonomistyrning. Metod: Studien har en kvantitativ ansats med en undersökningsmetod i form av enkäter. Sammanställningen av det empiriska materialet har skett med hjälp av SPSS och har därefter analyserats. Teori: Den teoretiska grunden har kategoriserats och benämnts vilket vidare har skapat underlaget till den empiriska studien. Teorierna om Drivkrafter kommer främst från tidigare studier gjorda av Elmlund, Johannisson och Lindmark.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om det finns några organisationsformer som genom att underlätta och förbättra arbetet, är att föredra för biståndsorganisationer när det gäller genomförande av hjälparbete i u-länder. Därmed syftar uppsatsen också till att producera tips som kan vara användbara för biståndsorganisationer vid organisationsutveckling. Uppsatsen resulterade i en lista över de olika sätt som en hjälporganisations struktur påverkar dess arbete samt tips på vilka åtgärder som kan tas, under rubrikerna: arbetssätt, ledning, anställda, kunskapsarkivering och projektarbete. Enligt denna lista borde hjälporganisationer anpassa sin struktur enligt följande kriterier:· väldefinierad verksamhet· effektiva kommunikationskanaler· ta till vara på Drivkraft, kunskap och erfarenheter· tydlig ansvarsfördelning.

Informationsteknologin utgör en stark Drivkraft inom alla områden i dagens samhälle. Hälso- och sjukvården är mycket informationsintensiv och införande av informationsteknik där anses kunna ge stora effektivitetsvinster. Efter Ädelreformen 1992, då kommun och landsting fick delat vårdansvar för äldre, finns ett behov av informationsutbyte sinsemellan. Vi valde att göra en fallstudie inom kommunens verksamhet i Arvidsjaur, där man infört en telemedicinsk tillämpning för att underlätta informationsutbytet. Vår hypotes löd: Införandet av en telemedicinsk tillämpning mellan kommun och landsting, för utbyte av patientformation, leder till ökad effektivitet.