Vårt syfte med detta examensarbete är att undersöka om individen påverkas av samhället och arbetsmarknaden i sina val av en högre utbildning och om så är fallet hur denna påverkan yttrar sig. Åttiotalister påstås i undersökningar vara den första generationen som genom att växa upp i det senmoderna samhället ska ha utvecklat andra värderingar gällande bla arbetsmarknad och studier. Detta ska innebära att de är bättre anpassade till spelreglerna på dagens arbetsmarknad. Därför vill vi också undersöka på vilket sätt generationsskillnader kan yttra sig mellan åttiotalister och sextiotalister i deras val av att genomgå högskolestudier. Våra frågeställningar är följande: vad driver individen till att välja högre studier, hur har det senmoderna samhället och arbetsmarknaden påverkat individens val att studera och på vilket sätt syns det skillnader mellan sextiotalister och åttiotalister när det gäller studier och arbetsmarknad.

I Sverige har vi en företagsform som heter ekonomisk förening. I en sådan ska dess medlemmars intressen främjas genom att föreningen driver en affärsmässigt organiserad verksamhet i vilken medlemmarna deltar. Detta innebär att den ekonomiska föreningen måste tillfredställa både medlemmarnas finansiella önskemål såväl som deras önskemål om vad verksamheten ska tillhandahålla. Har den ekonomiska föreningen många medlemmar kan det bli svårt för den att tillfredställa alla medlemmars önskemål. Ett alternativ som vissa ekonomiska föreningar då nyttjar är verksamhetsformen franchising.

Som student har jag blivit inbjuden att skapa en idéträdgård på Malmö garden show den 1-3/6 2012. Med mitt intresse i natur och hälsa blev det självklara valet en trädgård med fokus på just detta. En kontemplativ plats som ska inspirera människor till att med små medel skapa förutsättningar för en sundare livsstil och högre livskvalitet. Kombinationen meditation och trädgård driver tankarna genast till Japan och deras uråldriga trädgårdskultur som är huvudinspirationen till den gröna delen i gestaltningen. Den andra inspirationen kommer ur den arabiska orienten med svala platser under skuggande tyger och bland mjuka kuddar.

Grundtanken till denna uppsats bygger på min erfarenhet av två motsatta föreställningar i det svenska samhället. Dels en generell bild av individen som självskapande, fri och subjektiv. En föreställning som, tillsammans med medvetenheten att vår livsstil och vårt samhälles välstånd är på bekostnad av ohållbarhet och orättvisa i världen, också medför ett krav på individens engagemang och ansvarstagande. För den självskapande, fria individen är den egna handlingen vital i skapandet av personlig identitet, då den förväntas vara ett resultat av den fria viljan. Jämsides, i samma individs självbild, uppfattar jag ett motsatt antagande att individens handling nästan är betydelselös satt i förhållande till vad som behövs förändras för att uppnå större global hållbarhet och rättvisa.

I min hemförsamling Nätra, Örnsköldsviks kommun, finns det många bönhus, ungefär ett i varje by. Jag undrade varför det var på det viset, och bestämde mig för att ta reda på detta genom att intervjua människor som är eller har varit aktiva i de religiösa föreningar och samfund som driver de olika bönhusen.Den nyevangelistiska väckelsen kom främst från Skottland men även från England och Tyskland och var inspirerad av metodismen, herrnhutismen och pietismen. I Norrland drabbades människorna starkt av denna väckelserörelse som kom över Sverige och då började det s.k. ?Norrlandsläseriet?, där människor träffades till möten hemma hos varandra för att läsa och lära sig mer om kristendomen.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare motiverar elever i årskurs nio till lärande i ämnena idrott och hälsa samt textilslöjd på en grundskola i Mellansverige.I studien används metoderna intervjuer och observationer. Totalt intervjuas 20 personer. Två lärare i ämnet idrott och hälsa och två lärare i textilslöjd. Åtta elever i åk 9 intervjuas två gånger, en gång med fokus på idrott och hälsa samt en gång med fokus på textilslöjd. Till studien genomförs också fyra observationer, två stycken i respektive ämne idrott och hälsa samt textilslöjd.I intervjuerna med lärarna framkom att det är väsentligt med en positiv inställning som genomsyrar undervisningen.

Sammanfattning Syftet med projektet är att undersöka om det finns ekonomiska fördelar med maskinsamverkan mellan spannmålsproducenter. I fallstudien undersöks fyra gårdar, varav två av gårdarna är belägna i Enköpings kommun och utgör det första maskinsamarbetet. De två andra gårdarna är belägna i Surahammars kommun och är intresserade av att etablera ett maskinsamarbete i framtiden. Maskinkostnadskalkyler har upprättats för varje gård innan och efter ett inträde i maskinsamarbetet. Kalkylerna har sedan jämförts för att se vilka ekonomiska effekter ett samarbete bidrar med för respektive gård.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare motiverar elever i årskurs nio till lärande i ämnena idrott och hälsa samt textilslöjd på en grundskola i Mellansverige.I studien används metoderna intervjuer och observationer. Totalt intervjuas 20 personer. Två lärare i ämnet idrott och hälsa och två lärare i textilslöjd. Åtta elever i åk 9 intervjuas två gånger, en gång med fokus på idrott och hälsa samt en gång med fokus på textilslöjd. Till studien genomförs också fyra observationer, två stycken i respektive ämne idrott och hälsa samt textilslöjd.I intervjuerna med lärarna framkom att det är väsentligt med en positiv inställning som genomsyrar undervisningen.

Studien behandlar vare sig en stigmatiserad grupp av människor i vårt samhälle med ett brottsregister blir utsatta för diskriminering vid etablering på arbetsmarknaden. Syftet är att få en insikt i tidigare dömdas möjligheter till anställning ur ett arbetsgivarperspektiv genom att undersöka hur arbetsgivare motiverar utdrag ur belastningsregistret, samt vilka riskbedömningar som ligger till grund för dessa utdrag. För att bli bekanta med problemområdet har vi studerat tidigare forskning kring vårt ämnesområde som främst berör ökningen av utdragen ur belastningsregistret, vilket har medfört svårigheter gällande etableringen på arbetsmarknaden. Vi har även använt oss utav tidigare forskning som påvisar en social uteslutning bland tidigare dömda, som följd till begränsningen till en eventuell anställning. Studien utgår utifrån en kvalitativ metodik där vi har intervjuat sex arbetsgivare.

Det är vanligt att arbetsgivare missar vikten av att motivera extra anställda. Resultatet av att förbise betydelsen av motivation kan bidra till oengagerad och illojal personal samt ökade kostnader för nyrekrytering. Om arbetsgivaren lägger vikt vid att förstå vad som motiverar personalen kan arbetsgivaren öka glädjen, effektiviteten och därmed lönsamheten i verksamheten.Uppsatsens syfte är att belysa extra anställdas motivationsfaktorer och hur viktigt arbetsgivare och arbetstagare anser att motivation är.För att bättre försöka förstå vad som driver en individ, har vi med kvalitativ metod genomfört intervjuer. Vi har intervjuat fyra extra anställda och två arbetsgivare på två företag inom branscher där sådan anställning är vanlig. Frågorna har formulerats med öppna svar då vi har varit intresserade av att respondenterna skulle berätta fritt.

I Sverige har vi en företagsform som heter ekonomisk förening. I en sådan ska dess medlemmars intressen främjas genom att föreningen driver en affärsmässigt organiserad verksamhet i vilken medlemmarna deltar. Detta innebär att den ekonomiska föreningen måste tillfredställa både medlemmarnas finansiella önskemål såväl som deras önskemål om vad verksamheten ska tillhandahålla. Har den ekonomiska föreningen många medlemmar kan det bli svårt för den att tillfredställa alla medlemmars önskemål. Ett alternativ som vissa ekonomiska föreningar då nyttjar är verksamhetsformen franchising.

Familjeföretagsformen är en fascinerande och vida spridd företagsform som med spännande särdrag utvecklar och driver företag på sitt eget sätt. De särskiljande dragen som sätter sin prägel bland de olika familjeföretagen leder till att forskning inom företagsformen har blivit så fängslande och färgrik. Dessa särdrag kommer mer ingående att förklaras senare i uppsatsen, men ett samlingsnamn på de dessa familjeföretagsspecifika särdragen är socioemotional wealth.Vidare så skapas värdeskapande i företag genom att på ett eller ett annat sätt genomföra eller utveckla olika strategier. Vägen till en effektiv och effektfull strategi inleds således med att beslutsfattaren inhämtar relevant information. Här inledes därmed ett informationsinhämtande som ska hjälpa beslutsfattaren med att utveckla sin strategi på bästa möjliga sätt.

Syfte: Vi kommer i denna promemoria försöka skapa en förståelse för hur det är att driva ett nystartat företag samt vad som påverkar företagaren/företaget under de första åren.Vad tycker företagare att de kan stöta på för utmaningar under de första åren?Hur utvecklas ett företag och vad kan hända i det under de första åren?Metod: Det är den kvalitativa metoden och det hermeneutiska synsättet som har använts i denna uppsats. Vidare har vi arbetat med primärdata insamlad från intervjuer på ett induktivt arbetssätt. Teorin har insamlats från litteratursökning på högskolan i Gävles bibliotek samt genom internetsökningar. Analysen har skett genom en jämförelse mellan empiri och teori.

I dagens samhälle är vi människor dagligen i kontakt med IT. De senaste åren har informationstekniken ständigt utvecklas vilket har gjort att vi har fått nya möjligheter att till exempel kommunicera och lära. Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärarna upplever att Arne Tragetons metod Att skriva sig till läsning påverkar elevers läs- och skrivutveckling, samt hur metoden används i praktiken. Dessutom vill vi undersöka hur informations- och kommunikationsteknik bidrar till ett tidsenligt lärande. För att uppnå vårt syfte formulerade vi tre frågeställningar som handlade om hur lärarna upplever hur metoden Att skriva sig till läsning påverkar elevers läs-och skrivutveckling, hur lärarna upplever att digitala verktyg bidrar till elevers lärande samt hur metoden fungerar i praktiken.

Bakgrund och problembeskrivning: Samhället och synen på näringslivsklimat förändras. Samverkan mellan aktörer får ett ökat fokus och socialt kapital är ett begrepp som blivit alltmer populärt. Lokal näringslivsutveckling anses vara en av faktorerna som bidrar till förändring i landets kommuner. Center of Innovation (COI) i Vårgårda kommun är en näringslivsorganisation där några större företag gått samman i ett samarbete för att främja näringslivet. Svenskt Näringsliv, som rankar företagsklimat i Sverige, presenterade under 2008 Vårgårda kommun på en 9:e plats i Sverige och en 1:a plats i Västsverige.