Syftet med detta examensarbete har varit att genomföra en nulägesanalys av Hall 7 på Sapa Heat Transfer AB i Finspång. Utifrån nulägesanalysen togs åtgärdsförslag fram som kan generera en effektivare uppvärmning, mindre yttre utsläpp och behagligare arbetsklimat. Problemet i Hall 7 är att processventilationen för varmvalsverk 2051 är ålderstigen och underdimensionerad, den saknar även värmeåtervinning och rening av processfrånluften. Detta leder till oplanerade Driftstopp, höga underhållskostnader samt hög energianvändning.För att finna åtgärdsförslag för dessa problem genomfördes en nulägesanalys av Hall 7 genom att mäta luftflöden och temperaturer, analysera utsläppsmätningar och energianvändning samt intervjua personal.Utifrån dessa mätningar har fyra olika åtgärdsförslag tagits fram. De fyra åtgärdsförslagen är benämns: YIT, YIT (Enklare), Homehall och Ökad tilluft.Det åtgärdsförslag som anses vara bäst lämpat för att generera en effektivare uppvärmning, ge mindre yttre utsläpp samt ett behagligare arbetsklimat i Hall 7 är åtgärdsförslag Homehall.

På vintern i de norra delarna av Sverige faller stora mängder snö på kort tid. Detta medför problem för kraftvärmeverken för avfall. Snöblandat bränsle förs in i pannan och bidrar till en högre fukthalt än vad pannan är dimensionerad för. Detta försämrar driften och kan t.o.m. orsaka Driftstopp.

I Sverige produceras varje år grovt uppskattat ca. 1,5?2,0 miljoner m2 industrigolv av betong [1]. Resultaten är varierande och det vanligaste felet hos dessa golv är sprickor [2]. I sprickorna letar sig vatten och i vissa fall klorider ned och förorsakar armeringskorrosion.

I Sverige produceras varje år grovt uppskattat ca. 1,5?2,0 miljoner m2 industrigolv av betong [1]. Resultaten är varierande och det vanligaste felet hos dessa golv är sprickor [2]. I sprickorna letar sig vatten och i vissa fall klorider ned och förorsakar armeringskorrosion.

 Målet med detta arbete är att undersöka smörjsystemet på två utsatta leder på en Boomer E2C. Förfrågan om examensarbetet kommer från Atlas Copco Rock Drills AB i Örebro som också tillverkar maskinen.Atlas Copco Rock Drills AB har idag ett fettsmörjningssystem som upprätthåller funktionerna på lederna. Uppgiften är att sammanfatta och utvärdera dagens system samt att finna nya lösningsförslag som skulle kunna ersätta eller delvis ersätta systemet. Information har hämtats från dokumentation, ritningar och samtal med konstruktörer på företaget. Efter att alla förutsättningarna för lederna specificerats så har lösningsförslag sökts.

Detta examensarbete utförs på en av tillverkningslinjerna på Kraft Foods AB vid tillverkningen av produkten Noblesse. Huvuduppgiften är att i samråd med operatörer och produktionstekniker ta fram ett verktyg för att kunna stärka kompetensen vid tillverkningen. Detta verktyg ska skapas i form av användarvänliga instruktioner samt en utbildningsplan för de arbetsmoment som utförs på Noblesselinjen. För att öka kvaliteten i produktionen och göra den mer effektiv ska arbetsmoment vid linjen standardiseras. Arbetet initieras med en fallstudie där det dagliga arbetet runt linjen följs.

Självrengörande golv som inhysningssystem för ungdjur är något relativt nytt. Golven består av en rörlig gummimatta på ett träunderlag och mattan drivs framåt med hjälp av tryckluft. Hur långt och vid vilka tider golvet ska gå programmeras in i en dator som sedan styr driften. Om det fungerar väl både utifrån människors och djurs perspektiv skulle det kunna vara ett alternativ till traditionella inhysningssystem. Detta examensarbete syftar till att ta reda på om djurens beteende störs av att golvet rör sig och hur väl hygienen fungerar i boxen. Beteendestudier samt renhetsbedömningar utfördes på två grupper med kalvar av en ålder på ca 6,5 respektive 8,5 månader.

Idag finns det många alternativ för uppvärmning av fastigheter, till exempel oljebrännare, elpanna och fjärrvärme. Det som har blivit populärt på senare tid är de energieffektiva värmepumparna, framförallt bergvärmepumpar. En bergvärmepump tar till vara på värmen som finns lagrad i berget som sedan används till husets värmesystem. I de flesta fall fungerar ett sådant system felfritt, men när allt fler fastighetsägare i tätbebyggda områden installerar bergvärmepumpar finns det risk att berget inte hinner återhämta sig under sommarhalvåret. Följderna blir att medeltemperaturen i berget sjunker och sänker prestandan på bergvärmepumpen och i värsta fall orsakar Driftstopp.Projektets syfte är att ta reda på om det är ekonomiskt och energimässigt försvarbart att återladda bergvärmepumpens borrhål med en uteluftkonvektor vid varma perioder under året då effektuttaget är lågt.

I Sverige produceras varje år grovt uppskattat ca. 1,5?2,0 miljoner m2 industrigolv av betong [1]. Resultaten är varierande och det vanligaste felet hos dessa golv är sprickor [2]. I sprickorna letar sig vatten och i vissa fall klorider ned och förorsakar armeringskorrosion.

Det här examensarbetet är gjort åt Vattenfall Service Nord AB som har hand om driften för 54 vattenkraftverk i Sverige tillsammans med Vattenfall Service Syd AB. I arbetsuppgifterna för driftpersonalen ingår även jourtjänstgöring. Varje vaktutryckning som görs är kostsam. Undersökning av larm som medfört vaktutryckningar av driftpersonal till vattenkraftverk mellan 2004-01-01 ? 2005-06-30 på axel, lager och turbinsystem har gjorts.

Ekonomibyggnader är en förutsättning för lantbruksproduktionen och underhåll bör således vara en central angelägenhet i ett lantbruksföretag. I perioder med sämre ekonomi, då företa-gare måste se över sina kostnader, är det möjligt att underhåll och investeringar får stå till-baka. Om underhållet på mjölkgårdens stallbyggnader och byggnadsinventarier negligeras kan det leda till att omfattande reparationer eller nyinvesteringar krävs för att kunna fortsätta produktionen. Sådana åtgärder är vanligtvis dyrare än förebyggande underhåll samtidigt som en förutsättning för att vara rationell som mjölkproducent är att hålla kostnaderna nere. Ge-nom att hålla kostnaderna nere idag och skjuta på underhållet kan de framtida kostnaderna öka vilket mjölkföretag eventuellt inte klarar av med marginalerna i mjölkbranschen. Syftet med denna studie är att undersöka vad som påverkar mjölkföretagarens beslut att un-derhålla ladugård och ladugårdsinventarier samt öka förståelsen för den ekonomiska betydel-sen som underhåll medför i ett mjölkföretag.

Vid drivning av ortar i underjordsgruvor används ofta en skrotningsrigg för att rensa lös sten från väggar, tak och gavlar som har blivit kvar efter skjutning. Detta görs för att frilägga friskt berg som sedan förstärks och området blir därmed säkrare att arbeta i. Arbetet har utförts hos LKAB i Malmberget som använder skrotningsriggar från JAMA Mining Machines AB av modellen SBU 8000. Projektet har handlat om sprickbildning i bommen på skrotningsriggarna eftersom det är ett vanligt förekommande problem för LKAB och resulterar ofta i Driftstopp och onödiga kostnader. Målet har av tidigare nämnda orsaker varit att utreda om orsaken till sprickbildning är kopplat till utmattning, enstaka höga laster eller vibrationer vid egenfrekvenserna.

Höglagret på Chassiverkstaden i Södertälje är i stort behov av en upprustning. Detta framkom i en teknisk förstudie som, under våren 2004, genomfördes av konsultfirman Prevas. Här sammanfattas höglagret som en komplex och instabil koloss med låg tillgänglighet där kunskap om helheten saknas. Detta innebär att möjlighet till felsökning vid Driftstopp är begränsad och personberoende. För att uppgradera och modernisera höglagret beräknades kostnaden att uppgå till närmare 11 Mkr.

Denna rapport behandlar arbetet kring att ta fram åtgärder för förebyggande underhåll på en kanal för tillverkning av rullar till rullager, vid SKF i Göteborg. Målet har varit att upprätta ett grundläggande underhållsprogram, med fokus främst på operatörsunderhåll, med syftet att få ner antalet oplanerade Driftstopp.Upplägget var att först knyta samman den kunskap som fanns samlad på företaget, många av kanalens maskiner var av äldre modell och har funnits i produktionen i många år, varför det visade sig finnas många personer med erfarenhet på dem på olika positioner. Samtal fördes med främst operatörer, tekniker och mekaniker, då det är dessa personer som arbetar närmast och mest med maskinerna, i syfte att isolera de mest frekventa felområdena.Analysen resulterade i en lista med förslag på åtgärder, vilken gicks igenom grundligt med, på maskinerna, kunnig och erfaren  personal.  Detta  ledde till att listan så småningom kom att omfatta till synes relevanta underhållspunkter, med förslag på åtgärd, intervall och utförare. Nästa steg var att gå djupare i komponentnivå på en enstaka maskin, den viktigaste och mest kritiska på kanalen, nämligen själva pressen, med vilken man pressar råmaterial, kallat kuts, till rullar. Vilka efter slipning/polering monteras tillsammans med ytter- och innerring till att bilda ett komplett rullager.Pressen var av modell äldre, från någon gång under 70-talet, en tid då man hade en helt annan underhållsfilosofi,  vilket  för med sig att underlag för förebyggande underhåll är bristfällig i sin natur, eller saknas helt. Analysen utfördes i form av en så kallad RCM-analys, en process där man bryter ner maskinen på komponentnivå och genom en FMEA-kategorisering avgör huruvida komponenten är kritisk på någon av punkterna; tillgänglighet, produktivitet, kvalitet, säkerhet, miljö eller ekonomi.

Sedan tidigare har det inte funnits någon jämförelse mellan tillverkarna och vad det är som ingår i en blötutfodring. Tillverkarna har egna idéer om hur blötutfodringen skall vara uppbyggd och fungera. Det leder till skillnader mellan tillverkarna, vilka är intressanta att känna till vid investering av en blötutfodringsanläggning. I denna studie jämförs Big Dutchman, Datamix, ACO Funki A/S och Weda med varandra, dels genom intervjuer med återförsäljare från varje tillverkare, dels genom en enkätstudie bland grisproducenter som har blötutfodringar från ovanstående tillverkare. Cirka åtta grisproducenter från varje tillverkare har svarat på intervjun.