Syftet med studien var att undersöka lärande och kompetens inom sågverksindustrin. Forskningsansatsen utgick från en konstruktivistisk och tolkningsinriktad ontologisk- respektive epistemologisk grundsyn. För insamling av empiriskt material valdes den kvalitativa forskningsintervjun. Undersökningen tog sin utgångspunkt i en förstudie hos arbetsgivarorganisationen Skogsindustrierna. Organisationen Drev ett rekryteringsprojekt med syfte att höja den generella utbildningsnivån inom sågverksbranschen.

Det här examensarbetet utfördes från februari till mitten av april, våren 2010 på företaget Junebud. Jag arbetade efter hypotesen att en stark närvaro på sociala medier har en positiv effekt på aktiviteten på spelets hemsida samt för att få nya spelare att hitta till spelet. Spelet som marknadsfördes heter MilMo och är ett socialt massivt multiplayer spel för barn och ungdomar, som är gratis att spela. Om spelaren vill få tillgång till extra material kan han/hon betala en mindre summa pengar men något köptvång föreligger ej för att endast spela. För att genomföra marknadsföringen på de sociala medierna valdes fyra stycken nätverk på Internet ut; Facebook, Deviantart, MySpace och Youtube.

Uppsatsen undersöker den lokala politiken kring utbyggnaden av hamn- och elkraftssystem i Umeå under perioden 1920-1960. Utgångspunkten är att problematisera den tidigare forskningens bild av staden Umeå som enbart förvaltningsinriktad, med obetydlig aktivitet inom industri och näringsliv. Målet är att med det fördjupa förståelsen av den långsiktiga utvecklingen av ekonomin och samhället. I enlighet med LTS-teorin visar resultaten hur systembyggare inom politik, teknik och näringsliv Drev fram utvecklingen av de undersökta tekniska systemen. Ett utmärkande drag är samspelet mellan näringsliv och politik på det lokala planet.

Syfte: Syftet med min studie var dels att få en ökad förståelse för kommunal fristående skola och dels att se vilken utveckling som skett. Detta gjorde jag till stor del från ett ledarperspektiv. Mina frågeställningar blev därför: Varför väljer skolledare att driva en kommunal fristående skola, vilka förutsättningar har skolan fått och vilken utveckling har skett?Teori: Den teoretiska ram jag använde utgick från fristående skolors framväxt och dess begrepp, tidigare forskning kring fristående skolor, skolors finansiering och inre verksamhet samt vad Berg och Grosin säger om skolutveckling.Metod: Jag valde att göra en fallstudie på Sveriges första kommunala fristående skola. Mitt urval av datainsamling var fokuserad till del av skolans dokumentation, rapporter från tre observationer som genomförts genom åren och en intervju med rektorn på skolan.

I början av 1990-talet utbröt den svenska fritidshusboomen bland tyska turister. Den dåvarande låga konjunkturen i Sverige Drev på försäljningen av övergivna fritidshus i gles- och landsbygd.  För många tyska turister kunde därmed drömmen av ett eget fritidshus på landet förvekligas. Husköpen ansågs vara en bra investering. En möjlighet att fly det tätbebodda Tyskland, i hopp om ett bättre liv på fritiden. En del bländades dock av Astrid Lindgrens sagolika land och de frestande låga fastighetspriserna.

Aktier var utan tvekan 1900-talets bästa sparform. En stor del i detta hade dock de kraftiga uppgångarna på aktiemarknaden under 1980- och 1990-talen. Dessa decennier var i särklass de två bästa årtiondena på den svenska aktiemarknaden under 1900-talet. Utvecklingen på den reala sidan av ekonomin uppvisade inte alls samma imponerande utveckling som den på aktiemarknaden. Syftet med uppsatsen är att försöka förklara den kraftiga börsuppgången som ägde rum i Sverige under 1980- och 1990-talen.

Vi har undersökt förändringar i de svenska hushållens inlåning i banker under finanskrisens utbrott hösten 2008. Vår uppsats visar att hushållen i större omfattning än tidigare har flyttat sina inlånade pengar under denna period. Både förflyttningar mellan bankerna och från bankkonton till annan typ av sparande har ökat. De pengar som flyttats är framförallt sådana som överstigit insättningsgarantins maxbelopp. Det är alltså risken att förlora pengar som gjort att hushållen agerat på marknaden.

Bakgrund: Diabetes typ 2 ökar i Sverige och kan ses som ett av våra stora folkhälsoproblem idag. Den främsta behandlingen är förändrade levnadsvanor. Att som sjuksköterska arbeta personcentrerat innebär att respektera och bekräfta individens upplevelse och subjektiva tolkning av hälsa samt främja hälsa i betydelsen som den specifika individen avser. Empowerment kan sägas vara hjälp till självhjälp, att skapa förutsättningar för att individen ska kunna ta den makt hen är berättigad till. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att söka evidensbaserad kunskap om sjuksköterskors rådgivande samtal om ohälsosamma levnadsvanor med personer som har diabetes typ 2 för att beskriva hur sjuksköterskan gör i praktiken vid patientsamtal och i den mån materialet tillåter applicera de av Socialstyrelsen rekommenderade beteendeförändringsmodeller på hur ett rådgivande samtal i praktiken ser ut.

Denna uppsats inleds med en introducerande undersökning där vi finner att mjukvaror för förvaltning av Business Rules inte är använt av många svenska organisationer. Förundersökningen Drev oss att undersöka hur Business Rules förvaltas inom svenska organisationer. Först sammanställdes en översikt över de fakta som finns tillhands inom ämnet för Business Rules samt lämpliga sätt att hantera Business Rules. Genom de förberedande studierna identifierades några brister som kan finnas i svenska organisationer som inte använder Business Rules och dessa ledde till en första och övergripande forskningsfråga. Frågan formulerades som följer: Hur förvaltas BR i IS och IT i svenska organisationers dagliga verksamhet? Den har sedan delats upp i sju stycken delfrågor som framställts utifrån problemområdet.

I dagens samhälle är det flera faktorer som utgör en butiks överlevnad på den i många fall hårt konkurrensutsatta marknaden. En av dessa faktorer är butikens miljö, vilken kan delas in i tre stycken olika byggstenar. Dessa är den interiöra, externa och psykosociala butiksmiljön. Det är dessa faktorer som vi i den här rapporten valt att studera. Arbetar butikschefer i herrklädesbranschen aktivt med butiksmiljöerna? Vi har studerat fyra stycken butiker där vi genomfört intervjuer samt observationer.

I takt med att allt större krav ställs på låg energiförbrukning hos byggnader, ökar även vikten av en lufttät konstruktion. I samband med detta ökar även behovet att hitta nya arbetsmetoder som tidseffektiviserar arbetet men samtidigt genererar lufttäta konstruktioner som klarar eventuella täthetskrav.Detta projekt har utförts tillsammans med PEAB på en av deras arbetsplatser i Grebbestad där det för tillfället byggs bostads- och hyresrätter med passivhusteknik. Den fönstermonteringsteknik som har använts i Grebbestad är mycket tidskrävande och intresse över nya enklare montagemetoder har funnits.Syftet med detta projekt är att undersöka om det finns arbetsmetoder för fönstermontering som är tidseffektivare än den metod som används i Grebbestad men som samtidigt ger lågt luftläckage. Projektet har genomförts genom montering av fönster med olika montagemetoder. Provmonteringarna av fönstren har skett i ett tillfälligt provrum och har utförts av en rutinerad snickare för att få ett tidsperspektiv på arbetet och där varje fönstermontering har provtryckts för att veta hur lufttät respektive metod är.

Detta examensarbete är utfört på beställning av Vectura Consulting AB i Luleå. Studien ligger i linje med Vecturas arbete att utvärdera metoder för att öka järnvägens driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. I denna studie har författaren utvärderat och beskrivit en förstärkningsmetod som används för att förlänga den tekniska livslängden hos isolerskarvar i järnvägsräls. Metoden benämns långslipersskarv och har sitt ursprung på bandel 124 mellan Boden och Bastuträsk. Under början av 1990-talet påträffades ett antal isolerskarvar på linjen med återkommande besiktningsanmärkningar och som också orsakade flertalet tågstörningar och förseningar.

Under de senaste åren har sponsringsintäkter ökat i världen. Sett i monetära tal utgör sponsring den näst största delen av företagens investeringar i marknadsföring. Sponsring är inget nytt fenomen utan har pågått länge och traditionellt sett är det sportrelaterade personer och evenemang som tar emot den största andelen sponsring. De arrangemang som däremot ökar mest i Sverige är kulturella evenemang. Samma trend syns inte i sponsorintäkterna utan dessa har den lägsta tillväxten när det kommer till kulturella evenemang. På flera ställen runt om i världen talas det om kulturell tillväxt, att med hjälp av kultur utveckla samhället.

Under de senaste åren har sponsringsintäkter ökat i världen. Sett i monetära tal utgör sponsring den näst största delen av företagens investeringar i marknadsföring. Sponsring är inget nytt fenomen utan har pågått länge och traditionellt sett är det sportrelaterade personer och evenemang som tar emot den största andelen sponsring. De arrangemang som däremot ökar mest i Sverige är kulturella evenemang. Samma trend syns inte i sponsorintäkterna utan dessa har den lägsta tillväxten när det kommer till kulturella evenemang. På flera ställen runt om i världen talas det om kulturell tillväxt, att med hjälp av kultur utveckla samhället.

Under de senaste åren har sponsringsintäkter ökat i världen. Sett i monetära tal utgör sponsring den näst största delen av företagens investeringar i marknadsföring. Sponsring är inget nytt fenomen utan har pågått länge och traditionellt sett är det sportrelaterade personer och evenemang som tar emot den största andelen sponsring. De arrangemang som däremot ökar mest i Sverige är kulturella evenemang. Samma trend syns inte i sponsorintäkterna utan dessa har den lägsta tillväxten när det kommer till kulturella evenemang. På flera ställen runt om i världen talas det om kulturell tillväxt, att med hjälp av kultur utveckla samhället.