Detta är en studie om lärande- och skapandeprocesser. Mer specifikt innefattar studien en observation av hur jag arrangerar 3 låtar för olika instrument under en tidsbestämd period. De frågor som behandlas är vilka tekniker jag använder, vilka problem som uppstår och hur det fungerar att arrangera på tid. Slutsatsen av hela observationen har visat att det är en bredd av faktorer som samspelar i kompositionsprocessen. Det har visat sig att jag applicerar intuition, diskursivt tänkande, musikteoretisk teknik och erfarenhet i arrangeringen av musik.

Uppsatsen behandlar flickors dataspelande. Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka flickors värderingar och attityder kring dataspelande och kring de dataspel de spelar. Utgångspunkten för uppsatsen ligger i det kvalitativa empiriska perspektivet. Undersökningen bygger på fyra intervjuer. De teorier och den tidigare forskning som jag sett varit mest användbart behandlar attityder och värderingar kring kön, och hur pojkar och flickor förhåller sig till varandra när de spelar dataspel.

Syftet med denna uppsats är att tolka och förstå hur kvinnliga chefer i mansdominerade yrken ser på sin chefsroll. Uppsatsen tar reda på hur de kvinnliga cheferna identifierar sig med sin chefsroll och hur de kvinnliga chefernas chefsidentitet påverkas av att arbeta i ett mansdominerat yrke. Tidigare forskning och teoriavsnittet ger en övergripande bild om vilka problem och hinder kvinnliga chefer står inför i mansdominerade yrken. Den teoretiska referensramen består dels av genusforskning om kvinnor och kvinnliga chefer i organisationer, och dels av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Uppsatsen använder en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem kvinnliga chefer för att förstå deras syn på den egna positionen som chefer i mansdominerade yrken.Resultatet av uppsatsen presenterar en sammanfattande beskrivning av intervjupersonernas svar kopplat till teorin.

Inom det teoretiska perspektivet för huvudområdet SMDI vilket inbegriper språkliga och kulturella verksamheter som barn och unga ingår i, men samtidigt med vidgad ram mot skrivutveckling och textsocialisation mot det nya medielandskapet, skrivs denna uppsats. Studien syftar till att ge en djupare förståelse för hur elevers samtal skapar text i skärmbaserad undervisning, det vill säga hur eleverna arbetar med digitala verktyg i undervisningen, samt för hur läraren stödjer samtalet. Det teoretiska perspektivet bottnar i Vygotskijs sociokulturella teori. Studien som har en hermeneutisk inriktning med ansats att tolka och klargöra, är av kvalitativ karaktär. Metoden är deltagande observation.

Allt fler barn f?r diagnosen autismspektrumtillst?nd (AST) b?de i Sverige och internationellt. Forskning visar att barn med AST ?r i behov av ?kat st?d och n?rvaro av pedagoger p? f?rskolan och att pedagoger genom att anv?nda tydligg?rande pedagogik kan skapa st?rre f?rf?rst?else inf?r ?verg?ngar. Forskning visar ocks? att det ?r viktigt att bygga en f?rtroendefull relation till barnen med AST och att det barnen beh?ver mest st?ttning kring ?r ?verg?ngar mellan olika aktiviteter. Det st?rsta sk?let till att det uppst?r sv?righeter f?r barn med AST i f?rskolan ?r dock att pedagoger saknar kunskaper kring bem?tandet av deras olikheter. Denna studie vill synligg?ra vilket st?d pedagogerna erbjuder barn med AST i ?verg?ngar p? f?rskolan och hur detta st?d kan p?verka barnens k?nsla av sammanhang (KASAM).

Vilken roll spelar animation för gestaltbildning? Arbetet fokuserar på att ta reda på hur förenklingar av animationer påverkar gestaltbildning. Utifrån gestaltpsykologins idé med gestalter utvärderas tre animationer genom strukturerade intervjuer. De tre animationerna föreställde en självsäker gångstil som var uppdelad i tre steg,  enkel, mellan  och  komplex.  Studien  visade  tendenser  på  att  förenkling  av  animationer påverkar gestaltbildning. Resultatet kan agera som stöd för vidare studier i och med animationers  inverkan  i  gestaltbildning.  Kortsiktigt  kan  samma  test  göras  med  små förändringar    i    den    strukturerade    intervjuupplägg    eller    med    andra    sorters animationer.  I  det  långsiktiga  perspektivet  kan man behöva  se om  animationer har samma   roll   för   gestaltbildningen   i   ett   spel   som   de   har   i   exempelvis   en filmproduktion..

Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i årskurs åtta hanterar tal i bråkform vid problemlös-ning, med inriktning på del av en helhet och del av antal, när datorn används som verktyg. Fokus är på de elever som visar svårigheter inom detta matematikområde.Teori: Vi utgår från det sociokulturella perspektivet som innefattar både socialt samspel och redskap som utvecklar vårt tänkande för att ge oss stöd i lärandet. Vårt specialpedagogiska synsätt innebär att elevers svårigheter uppstår i mötet med omgivningen och detta benämns i forskningslitteraturen som det relationella perspektivet. Metod: För att på djupet kunna studera de forskningsfrågor som studien utgår ifrån används fallstudie som metod. Empirin samlas in genom att eleverna, som arbetar i par, använder ett skärminspelningsprogram Screencast-O-Matic så att vi kan ta del av elevernas samtal och det som sker på deras datorskärmar.

SyfteStudiens syfte är att beskriva erfarenheten av studieteknik hos elever på högskoleförberedande gymnasieprogram. Utifrån styrdokument diskuteras även om gymnasieskolan ges förutsättningar för att kunna ge alla elever en bra studieteknik, samt konsekvenser av detta.TeoriForskningsansatsen är inspirerad av fenomenografi eftersom syftet med arbetet är att upptäcka variationer i elevers uppfattningar kring studieteknik. Inom fenomenografin utgår man ifrån olika sätt att förstå samt erfara olika fenomen och perspektivet är av andra ordningen. Även specialpedagogiska perspektiv har inspirerat arbetet så som dilemma- samt det kritiska perspektivet.MetodStudien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen skedde via halvstrukturerade intervjuer med elever på gymnasieskolans högskoleförberedande program. Nio elever intervjuades och efter det analyserades svaren i syfte att hitta olika uppfattningar samt eventuella gemensamma nämnare.ResultatResultatet visar på stora skillnader i respondenternas erfarenhet av studieteknik.

Personlig assistans är en insats som syftar till att ge funktionshindrade människor möjlighet att leva ett så självständigt liv som möjligt. När personlig assistans ges till barn ska assistansen både möjliggöra barnets självbestämmande och frigörelse och ge föräldrarna möjlighet till avlösning. Familjen ska också kunna genomföra aktiviteter som barnet inte deltar i. I många fall väljer föräldrarna att själva bli personlig assistent för sitt barn. I studien har fyra föräldrar intervjuats om sin syn på föräldrarollen i förhållande till sin roll som personlig assistent till sitt barn. Studiens syfte är att undersöka hur föräldrar som är personliga assistenter till sina barn själva uppfattar rollerna och hur de använder dem i familjens vardagsliv. Studien är kvalitativ med hermeneutisk ansats och i analysen används Goffmans dramaturgiska rollperspektiv, Foucaults relationella maktbegrepp och begreppet empowerment. Resultatet visar att föräldrarna inte avgränsar rollerna utan upplever sig som en förälder som utför assistansuppgifter.

En metastudie som använder sig av en specifikt anpassad tolkning av grounded theory för att undersöka The Daily Shows satiriska kritik och funktion, samt hur detta relaterar till det sociologiska perspektivet. Fynden visar på en problematik som väl överrensstämmer med mer allmänna sociologiska teorier hos Foucault, Bourdieu och Habermas. Satiren visar sig utöva en serie meningsfulla funktioner som har potential att verka som en populistisk samhällskritik med stort inflytande. Satiren visar sig dock inte vara en problemfri diskurs och ett antal problem identifieras som behöver adresseras för att diskursen ska kunna åberopa någon form av legitimitet..

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka och få förståelse för 16-åriga tjejers erfarenheter av och tankar kring sociala kontakter på den virtuella arenan. Frågeställningarna vi utgått ifrån handlar om vilka erfarenheter unga tjejer har av sociala kontakter på Internet, vilken betydelse dessa kontakter tillskrivs samt om tjejerna framställer sig på olika sätt på den virtuella arenan, och i så fall hur. Empirin samlades in med hjälp av två fokusgruppsintervjuer med totalt 12 tjejer i 16-års ålder. Fokusgrupperna genomfördes med elever från en friskola i Göteborgs centrala delar. Våra teoretiska utgångspunkter för analys av den insamlade empirin var Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Al Coopers teoretiska modell The Triple-A-Engine, vilken sedan utvecklades till modellen The Quin-A-Engine.

This thesis is based on two different parts. First a presentation and a brief insight of the most comprehensive picture educational structures/theories and their various branches in Sweden from the post war period. Secondly a presentation of my artistic masters project Fantasy World, where I together with a group of children aged 7-12 freely created an artwork in the form of a world of its own, in sculptural expression. The idea behind the thesis has been to study how the perception of picture education and children?s creation has been in the recent decades and how different picture educational theories looks like and then to compare with the idea behind my project and how it may look in practice..

De nya styrdokumenten för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som kommit i bruk de senaste åren har gett elever som till följd av sin utvecklingsstörning inte är behöriga att söka till ett nationellt gymnasieprogram nya möjligheter. De kan nu inte bara genomföra sin gym-nasieutbildning inom gymnasiesärskolans ramar utan kan nu även söka och antas till gymna-sieskolans introduktionsprogram. Detta är grunden till att denna studie kom till och genom-fördes.Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur lärare på gymnasiesärskolan och Introduktionspro-grammen ser på möjligheter till samverkan mellan dessa skolformer och hur det påverkar ele-vernas identitets ? och kunskapsutveckling.Teori: Studiens material är teoretiskt analyserat utifrån Perssons (1998) specialpedagogiska perspektiv, det relationella och kategoriska perspektivet. Denna modell ger specialpedagogisk koppling till lärarnas syn på samverkansmöjligheter mellan gymnasiesärskolan och Introdukt-ionsprogrammen och hur det påverkar elevernas identitets- och kunskapsutveckling inom den specialpedagogiska verksamheten som bedrivs inom gymnasiesärskolan och Introduktions-programmen.Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ studie.

Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur sex- och samlevnadsundervisningen gestaltar sig och upplevs av lärare i två olika gymnasiesärskolor i Sverige. Centrala frågeställningar är:? Hur gestaltar sig undervisningen?? Hur upplevs undervisningen av lärarna.? Vad är syftet och målen med aktuella undervisningen enligt lärarna?Teori: Som utgångspunkt har ett sociokulturellt perspektiv och ett kommunikativt relationsin¬riktad perspektiv använts. Språket är centralt i det sociokulturella perspektivet och enligt Vygotskij (2001) är människan skapare av språkliga verktyg. Kommunikation och lärande är centralt i det kommunikativa relationsinriktade perspektivet.

Kodväxling är ett begrepp för att beskriva det språkliga fenomen som inträffar när en person i ett och samma samtal växlar mellan två eller flera språk. Förutsättningen för att detta skall kunna ske, och kallas kodväxling, är att båda personerna som deltar i samtalet behärskar bägge språken i ungefär lika hög grad. I denna uppsats har jag genom samtalsintervjuver fördjupat mig i kodväxlande individers uppfattningar av omgivningens attityder till kodväxling, samt huruvida dessa attityder påverkar informanterna i deras eget kodväxlande.Min undersökning visar att samtliga informanter upplevde till största del negativa attityder till deras kodväxlande, vilka kunde gestalta sig såväl verbalt som fysiskt. Emellertid hade samtliga också i viss utsträckning stött på positiva attityder från omgivningen, exempelvis i form av nyfikenhet och ett slags positivt laddad avundsjuka inför deras förmåga att kunna kodväxla.Tre av fyra informanter gav därtill uttryck för att dessa negativa attityder från omgivningen på olika sätt påverkade dem i en icke positiv riktning. Exempel på detta kunde vara en upplevelse av skam inför sitt eget kodväxlande, att man på olika sätt hämmades eller helt enkelt lät bli att kodväxla i vissa sammanhang.Min analys pekar på att det kan finnas två olika perspektiv på kodväxling.