SocialtjÀnsten har ett ansvar för att se till att familjehemsplacerade barn fÄr en trygg och bra uppvÀxt. Syftet med uppsatsen Àr att skapa en förstÄelse och en ökad kunskap kring hur vÀl socialtjÀnsten tar det ansvaret. Enligt tidigare forskning finns en del brister i familjehemsvÄr-den.För att ge en bild av socialtjÀnstens uppföljningsarbete med familjehemsplacerade barn har jag anvÀnt en kvalitativ intervjumetod och intervjuat familjehemsförÀldrar och social-sekreterare kring tolv familjehemsplacerade barn.NÄgra resultat Àr att socialtjÀnsten vanligtvis föjer upp placeringarna tvÄ gÄnger om Äret med hembesök dÀr man pratar med barnet, att man i liten utstrÀckning anvÀnder nÄgon strukturerad metod vid uppföljningen, att socialtjÀnsten oftast arbetar aktivt med barnets kontakt med de biologiska förÀldrarna samt att socialtjÀnsten oftast har upprÀttat vÄrdplaner kring barnen. Det finns mÄnga faktorer som pÄverkar arbetet. NÄgra av dem Àr barnets behov, tilltro till familje-hemmet, intressekonflikter, socialtjÀnstens organisation, ekonomiska resurser och personliga egenskaper hos socialsekreterarna.Resultaten har jÀmförts med tidigare forskning och analyserats utifrÄn systemteori och rollteo-ri.

Mörkertalet kring antalet barn som i Sverige utsÀtts för att bevittna familjevÄld Àr stort och det finns inga exakta uppgifter över hur mÄnga som berörs. Enligt kommittén mot barnmisshandel handlar det om mellan 100 000 och 200 000 barn varje Är. Det var först i mitten av nittiotalet som de utsatta barnen började uppmÀrksammas i större utstrÀckning och pÄ senare tid har det börjat fokuseras mer kring olika former av behandlingsinsatser eftersom barnen anses vara i stort behov av bearbetning av sina upplevelser. I dag finns det ett tiotal relativt nystartade verksamheter runtom i landet som arbetar med behandling av barn som bevittnat familjevÄld. Det övergripande syftet var att undersöka hur behandlingspersonalen vid de utvalda verksamheterna uppfattade sitt arbete och hur de tillÀmpade barnperspektivet.

Media Àr en central aktör nÀr det kommer till konstruktionen av hur kriminalitet ses pÄ i samhÀllet. Av den anledningen ville vi undersöka hur Aftonbladet rapporterar om hÀndelser dÀr förÀldrar har mördat sitt/sina barn. Syftet har varit att undersöka hur mÀn och kvinnor som dödat sitt/sina barn konstrueras. VÄrt underlag har bestÄtt av fyra stycken hÀndelser som Aftonbladet har rapporterat om. VÄr analytiska utgÄngspunkt har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, och vi har anvÀnt oss av genusteori.

VÄrt syfte med denna studie var att fÄ mer inblick samt bidra till ökad kunskap kring de barn i förskolan som lever i hem med alkoholmissbruk. För att nÄ vÄrt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med tio pedagoger i förskolan. De resultat som framkommit i studien Àr att övervÀgande av de intervjuade pedagogerna har mött barn som lever i hem med alkoholmissbruk. UpptÀckterna gjordes frÀmst genom förÀldrar som luktat vid hÀmtning eller lÀmning. Bland de barn som nÀmns i intervjuerna Àr det bara ett som sjÀlv berÀttat för en pedagog.

Syfte och frÄgestÀllningSyftet Àr att göra en kartlÀggning av hur barn och ungdomar med rörelsehinder upplever att skolorna arbetar med aktivitetsdagar. FrÄgestÀllningen blir sÄledes; Hur upplever barn och ungdomar med rörelsehinder möjligheterna att delta under aktivitetsdagar? Hur upplever barn och ungdomar med rörelsehinder sin frÄnvaro under aktivitetsdagar?MetodDenna studie Àr en kvantitativ tvÀrsnittsstudie. En kort enkÀt, med elva stycken kryssvalsfrÄgor, skickades ut till 500 av Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomars (RBU) medlemmar. EnkÀten behandlade frÄgor om personens förutsÀttningar, hur mÄnga aktivitetsdagar de deltagit i, anledningar till eventuell frÄnvaro samt hur barnen upplevt de tillfÀllen som de varit frÄnvarande.

Arbetet redovisar en undersökning vars syfte var att förstÄ hur barn upplever lek, samt hur de upplever leken som lÀrande i skolan, i skolans lÀgre Ärskurser. Metoden Àr en kvalitativ forskningsintervju med fenomenologisk inriktning som bygger pÄ enskilda samtal samt gruppintervjuer med nio barn. Resultatet visar pÄ att samtliga barn upplever lek som lustfyllt och roligt. Barnen upplever lek frÀmst som olika sorters lekar och kamrater Àr viktiga, dels för att barnen upplever det roligare att leka tillsammans med nÄgon, men Àven för att de lÀr sig att umgÄs och vara sociala. Leken i skolan upplever de sker pÄ rasterna och nÀr det Àr fritt.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Att drabbas av en kronisk sjukdom som diabetes pÄverkar vardagen för resten av livet. Allt fler barn drabbas av diabetes och som lÀrare innebÀr det att chansen att fÄ möta dessa barn i skolan ökar. För barn i skolÄldern kan sjukdomen pÄverka skolarbetet. Syftet med denna rapport Àr att undersöka hur diabetes pÄverkar inlÀrningsförmÄgan, samt undersöka vad en lÀrare behöver förstÄ angÄende barn med diabetes. Genom att intervjua en flicka med diabetes pÄ mellanstadiet, hennes förÀldrar och klassförestÄndare har jag fÄtt en personlig bild av hur det Àr att leva med diabetes i praktiken.

Syfte: Att studera vilka faktorer som har orsakssamband med tandvÄrdsrÀdsla hos barn och ungdomar.Material och metod: Litteraturstudien Àr en litteraturöversikt av utgivna vetenskapliga artiklar som berör tandvÄrdsrÀdsla och dess orsaker hos barn och ungdomar. Sökning och bedömning av relevanta vetenskapliga artiklar har gjorts i avsikt att hitta svaret pÄ studiens syfte. Kvantitativa studier inkluderades i studien. Artiklar som publicerades före 2000-talet exkluderades.Resultat: Resultatet visade att barnets tandvÄrdsrÀdsla Àr associerat med förÀldrarnas tandvÄrdsrÀdsla. Obehaglig upplevelse vid tandvÄrdsbesök bidrar till tandvÄrdsrÀdsla.

BARNETS BEHOV I FOKUS EN LITTERATURSTUDIE OM MUNHÄLSA BLAND BARN MED FUNKTIONS-NEDSÄTTNING Det bör ligga mer fokus pĂ„ barn med funktionsnedsĂ€ttning, eftersom förhĂ„llanden under individens unga Ă„r har stor betydelse för individens hĂ€lsa under hela livet. Tidigare studier har pĂ„visat att hĂ€lsan bland barn med funktionsnedsĂ€ttning Ă€r sĂ€mre jĂ€mfört med övriga barn i Sverige. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att studera hĂ€lsan bland barn med funktionsnedsĂ€ttning, men framför allt stu-dera munhĂ€lsan bland denna samhĂ€llsgrupp. Sökningen efter vetenskapliga artiklar har utförts i databasen PubMed. Totalt 10 studier uppfyllde inkluderingskrite-rierna för denna studie; 9 studier utfördes i olika lĂ€nder runt om i vĂ€rlden och endast en studie Ă€r genomförd i Sverige.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Ett barn krÀver möbler med olika anvÀndningsomrÄden genom sitt liv. NÀr barnet vÀxer skapas nya behov genom sÄvÀl personlig som fysisk utveckling. Dagens lösning Àr att handla nya möbler allt eftersom, nÄgot som resultatet av detta projekt vill vara ett alternativ till. PÄ dagens marknad finns det ett tomrum nÀr det gÀller barnmöbler som skall kunna anvÀndas en lÀngre tid. Detta projekt Àr ett samarbete med Zweed och uppdraget har varit att ta fram en modulmöbel för barn, med stort fokus pÄ flexibilitet.

Denna litteraturstudie Àr skriven pÄ uppdrag av Malmö Stad och behandlar barn som bevittnat vÄld och hur dessa skall förhöras samt huruvida barn Àr kompetenta vittnen. Resultatet visar att barn kan vara kompetenta vittnen som kan ge korrekta och tillförlitliga utsagor om de förhörts pÄ ett korrekt sÀtt som varit anpassat till barnets utvecklingsnivÄ. Vidare visade Àven studien att barns pÄverkan av suggestion Àr starkt kopplat till deras utveckling och hur barnets utveckling den kan ha pÄverkats av att bevittna vÄld men Àven under vilka förhÄllanden barnet förhörts..

Mot bakgrund av FN:s barnkonventionen strÀvar Barn-, och Ung-doms-psykiatrin efter att utöka barnperspektivet inom organisationen genom att lÄta barn framföra sina synpunkter pÄ verksamheten. Sex barn i Äldern 7-11 Är, har i en kvalitativ undersökning intervjuats om sina erfarenheter kring korta kontakter med BUP. Resultaten visar att samtliga barn i undersökningen beskriver sina besök som "bra" eller "roliga." Information inför besöket, ett avgrÀnsat problem och ett ak-tivt förhÄllningsÀtt gentemot sin problematik Àr faktorer som kan ha bidragit till barnens positiva erfarenheter, liksom mötet med terapeuter som förmÄtt anpassa sin metod utifrÄn barnens specifika behov, gett konkreta rÄd och stÀllt frÄgor. En oro inför besöken beskrivs som ett pirr i magen. Den positiva erfarenheten förstÀrks av berÀttelser om symptomlindring och spÀnningsreducering i anslutning till besöken, samt ett fortsatt engagemang i sin problematik..

NÀr ett barn drabbas av asfyxi (syrebrist) vid födseln finns det idag en behandlingsmetod vars syfte Àr att minska risken för hjÀrnskador hos barnet. Barnet kyls ner med hjÀlp av en kylmadrass till 33,5 C? och hÄlls nedkylt i tre dygn för att sedan sakta vÀrmas upp igen. Flera randomiserande internationella studier har gjorts och resultatet visar pÄ positiva effekter av behandlingen. Dock har inga studier gjorts pÄ hur sjuksköterskor upplever att vÄrda dessa barn.