Individuell utvecklingsplan (IUP) Àr ett aktuellt begrepp inom grundskolan idag. Varje enskilt barn ska ha en egen IUP. Det ska vara ett positivt verktyg som skrivs i samarbete mellan elev, lÀrare och förÀlder. IUP ska följa eleven frÄn förskoleklass tills eleven gÄr ut grundskolan. Den ska innehÄlla konkreta och kortsiktiga mÄl som Àr individuella för eleven men som ocksÄ kan stÀllas mot de nationella mÄl som finns.VÄrt syfte Àr att problematisera lÀrarens uppdrag och arbete nÀr det gÀller elevanpassad undervisning samt dokumentation och uppföljning av elevernas prestation.

Huvudsyftet med uppsatsen Àr att beskriva hur en lÀrare bör agera nÀr denne misstÀnker att ett barn far illa. Jag försöker att skapa en helhetsbild av omhÀndertagandeproceduren. Uppsatsens olika delar beskriver processen frÄn anmÀlan till omhÀndertagande eller andra insatser. Vidare vill jag undersöka vilka faktorer som avgör om en lÀrare vid misstanke att ett barn far illa, vÀljer att anmÀla till socialtjÀnsten eller inte. En lÀrare ska aldrig göra en egen utredning angÄende om ett barn har dÄliga hemförhÄllande eller inte.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i förskolan samt förskolepedagogernas förvÀntningar pÄ denna. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av fokusgruppsamtal som metod. Underlaget bestod av fyra fokusgrupper vilket gjorde att tolv pedagoger sammanlagt deltog i studien. VÄrt resultat visade att specialpedagogen har en viktig funktion i förskolan och dÄ frÀmst gÀllande enskilda barn i behov av sÀrskilt stöd. Det framkom att bristen pÄ tid till reflektion för pedagogerna kunde utgöra en av orsakerna till ett utökat behov av specialpedagogisk kompetens.

Synen pÄ barns sociala nÀtverk och socialt nÀtverksarbete har förÀndrats över tid mot att de resurser som finns i barnets omgivande nÀtverk alltmer tillvaratas. Ofta har det funnits brister i det omgivande sociala nÀtverket hos barn som socialarbetare inom olika fÀlt mött. Syftet med föreliggande studie var att fÄ fördjupad kunskap om socialarbetares yrkeserfarenheter och reflektioner avseende professionellt socialt arbete med barn och deras omgivande sociala nÀtverk. Syftet var ocksÄ att spegla socialarbetares yrkeserfarenheter av det sociala nÀtverkets betydelse för barns livssituation. Studien Àr kvalitativ och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra socialarbetare med lÄng yrkeserfarenhet inom omrÄdet.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur kontakten med friluftsliv pÄ fritiden ser ut hos 12- Äriga barn som Àr bosatta i Stockholms innerstad och förort.FrÄgestÀllningarI vilken omfattning utövar barn friluftsliv pÄ fritiden?Vad för slags friluftsliv utövar barn pÄ fritiden?Vad har barn för instÀllning till friluftsliv? Finns det nÄgra skillnader mellan barn i innerstad och förort?    MetodVi har gjort en kvantitativ enkÀtstudie. VÄrt urval bestÄr av 199 barn i 12-Ärs Älder som Àr bosatta i Stockholms stads innerstad och förort. Studiens empiriska material har samlats in genom att vi har Äkt ut till skolor och genomfört gruppenkÀter. Materialet har bearbetats i statistikprogrammet SPSS dÀr vi har anvÀnt oss av flera chitvÄtester dÄ vi har gjort en jÀmförelse.ResultatStudiens resultat visar att barn frÄn innerstaden har utövat friluftsliv fler Àn 9 gÄnger det senaste Äret medan barn frÄn förorten har utövat friluftsliv 1-3 gÄnger.

Hammarström J & Ivarsson C. Att förebygga övervikt och fetma hos barn genom skolhĂ€lsovĂ„rdsprogram. Examensarbete i omvĂ„rdnad 10 poĂ€ng. Malmö högskola: HĂ€lsa och SamhĂ€lle, enheten för omvĂ„rdnad, 2007. Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Ă€r ett av de snabbast ökande hoten mot folkhĂ€lsan. Skolan har en central roll i det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet med barn och ungdomar, eftersom de tillbringar en stor del av sin tid i skolan.

Studiens huvudsyfte Àr att försöka förstÄ hur lÀrare och poliser ser pÄ en samverkan mellan skola och polis. Jag har i mitt arbete sökt svar pÄ hur man skulle vilja samarbeta, vilka fördelar som finns med ett samarbete samt vad som legitimerar ett samarbete. Studien bygger pÄ intervjuer med nio lÀrare och poliser. Som teoretisk bakgrund till intervjustudien redogör jag för den forskning som finns om ett samarbete mellan skola och polis och ett brottsförebyggande arbete i skolan. Jag presenterar Àven nÄgra teorier om hur barn tar till sig normer och vÀrden, moralutvecklingsteorier.

Syftet med mitt arbete Àr att analysera vad förÀldrarna tycker om att deras barn kommer att fÄ lÀra matematik pÄ förskolan. Jag vill undersöka hur mycket kunskap förÀldrarna har om det pedagogiska arbetet pÄ förskolan, vad förÀldrarna har för förhÄllande till matematik och deras attityd till matematik. Undersökningen baseras pÄ enkÀter som genomfördes pÄ tre olika förskolor i södra Sverige. Resultat av undersökningen visar att de flesta förÀldrarna tycker att man kan börja med matematik redan i förskolan. Av de förÀldrar som var negativ instÀllda till matematiken i förskolan har hÀlften tyckt att skolmatematiken var svÄr och trÄkig.

SAMMANFATTNING___________________________________________________________________________ Författare:Annika Köhlström Titel: Arbete med Ă„tgĂ€rdsprogram En studie kring den innebörd lĂ€rare ger arbete med Ă„tgĂ€rdsprogram och vad det betyder i praktikenÅr: 2013 Antal sidor: 28Syftet med studien Ă€r att fĂ„ en fördjupad förstĂ„else av vilken mening utvalda lĂ€rare tilldelar Ă„tgĂ€rdsprogram och hur de ser pĂ„ villkor för arbete med och kring dessa. Studien har en kvalitativ design och utgĂ„r ifrĂ„n intervjuer av tio klasslĂ€rare i Ă„r 5. KASAMs delkomponenter och systemteori har anvĂ€nts som stöd vid analys, som ett försök att fĂ„ ytterligare fördjupad förstĂ„else. Resultatet visar att den tilldelade mening lĂ€rare ger uppdraget att upprĂ€tta Ă„tgĂ€rdsprogram framstĂ„r som lĂ„g. Det framgĂ„r inte att lĂ€rarnaanvĂ€nder Ă„tgĂ€rdsprogram eller ser dem som fungerande pedagogiska verktyg.

Juvenil idiopatisk artrit (JIA) Ă€r en reumatisk sjukdom hos barn och ungdomar. Årligen insjuknar i Sverige 130 till 230 barn och ungdomar. Flickor drabbas oftare Ă€n pojkar och de flesta insjuknar i ett till fyra Ă„rs Ă„lder eller i puberteten. Orsaken till JIA Ă€r okĂ€nd men kan ha ett visst Ă€rftligt inslag. Det dominerande symtomet Ă€r ledsvullnad som ger belastningssvĂ„righeter och morgonstelhet, andra symtom Ă€r smĂ€rta, sömnsvĂ„righeter, trötthet samt pĂ„verkan pĂ„ tillvĂ€xt.

The opinion of social workers towards their work with children and young persons wasstudied in this essay. Even their point of view with reference to the term the child?s bestinterest has being considered and special focus was laid on the social workers attitudestowards media coverage and its criticism towards their work. A qualitative approach was usedconsisted of six interviews. The theoretical frameworks were based on the theory aboutfreedom of action and the theory of social representations.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barn i förskolan och elever i grundskolan anvÀnder den verbala och icke-verbala kommunikationen i konfliktsituationer. Vi vill ta reda pÄ vilka konfliktstilar barn och elever anvÀnder sig av och vilken konfliktstil de anvÀnder nÀr konflikten avslutas. Det Àr viktigt att pedagogen tar reda pÄ hur barn och elever kommunicerar i konflitksituationer för att kunna hjÀlpa barn och elever att pÄ egen hand hantera konflikterna pÄ ett bÀttre sÀtt som gynnar bÄda parter. Studien bygger pÄ observationer frÄn en förskola och en grundskola. Resultatet av observationerna visar pÄ att barn och elever anvÀnder bÄde den verbala och icke-verbala kommunikaton nÀr de kommunicerar i konfliktsituationer.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur barns matematiska förstÄelse kan utvecklas i förskolans olika pedagogiska miljöer. FrÄgestÀllningar som vi har arbetat med Àr följande: Hur tÀnker barn kring matematik? Hur anvÀnds matematiken i meningsfulla sammanhang i förskolan? Teorin som vi stödjer vÄrt arbete pÄ Àr bland annat Vygotsky, Doverborg, Kronqvist, samt de pedagogiska inriktningarna Montessori och I Ur och Skur. I förskolans lÀroplan (Lpfö 98) och grundskolans lÀroplan (Lpo 94) betonas att varje barn/elev skall utveckla sin förmÄga att anvÀnda matematiken i meningsfulla sammanhang/vardagssituationer. Pedagogen har en viktig roll att synliggöra matematiken i vardagssituationer med utgÄngspunkt ifrÄn barnens kunskaper och erfarenheter. Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ olika förskolor i en mindre stad i södra Sverige i form av en etnografisk/deltagande observation. PÄ varje förskola bildades en undersökningsgrupp som bestod av 4 barn i 4 till 5-ÄrsÄldern.

BAKGRUND:I detta avsnitt gÄr vi igenom vad lÀroplaner, kursplaner och skollagen sÀger om engelskundervisningens upplÀgg och pedagogens roll i förskola och skola. Vidare tas det upp vad svensk forskning samt internationell forskning sÀger om barn och engelska. Det Àr Àven inkluderat statistik och historiska överblickar över barns och Àven samhÀllets syn pÄ engelska som skolÀmne och som sprÄk.SYFTE:Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barn under förskolans senare Är och grundskolans tidigare Är ser pÄ engelska som skolÀmne och som sprÄk.METOD:VÄrt val av metod Àr kvalitativ metod med fenomenografi som ansats. Detta val gjordes pÄ grund av ett intresse för att gÄ in pÄ djupet i barns tankegÄngar kring engelska som sprÄk och som skolÀmne. Vi har valt att genomföra intervjuer med barn i Äldrarna fem till tio Är.RESULTAT:Vi har delat upp resultatkapitlet i olika underrubriker, dÀr vi fokuserar pÄ olika undersökningsomrÄden.

Syftet med vÄr studie Àr att öka kunskapen om hur lÀrare anvÀnder sig av positiv och negativ kritik i sitt pedagogiska arbete. VÄr uppsats behandlar hur lÀrare förhÄller sig till att ge positiv och negativ kritik i sitt pedagogiska arbete, vilken grundsyn lÀrare handlar utifrÄn nÀr det gÀller positiv och negativ kritik, och huruvida det finns en diskussion om dessa frÄgor pÄ den skola dÀr de arbetar. För att kunna besvara vÄra frÄgor har vi anvÀnt oss av halvstrukturerade intervjuer med sex lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är. Resultatet visar att lÀrarna i vÄr studie kan sÀtta ord pÄ vilken grundsyn de handlar utifrÄn nÀr det gÀller att ge positiv och negativ kritik till barn, men har svÄrt att koppla den till nÄgon specifik teori. NÀr det gÀller negativ kritik verkar de flesta av lÀrarna ha en ganska klar bild av hur de tror att barn pÄverkas av att fÄ den, och vill i de flesta fall vara sparsamma med den.