VÄrt examensarbete handlar om utagerande barn i förskolan. Syftet med arbetet var att undersöka förskollÀrares uppgifter om hur utagerande barns vardag Àr i förskolan och hur förskolans och förÀldrarnas samspel fungerar. Vi ville Àven undersöka hur de uppger att förskollÀrarna och barnen i barngruppen bemöter utagerande barn, men ocksÄ vilken betydelse de uppger att leken har för att kunna stÀrka dessa barn och lÀra dem att bli delaktiga i verksamheten och lita pÄ sig sjÀlva. Vi anvÀnde oss av kvalitativ undersökning nÀr vi gjorde vÄra intervjuer i förskolor i tvÄ kommuner i Blekinge. NÀr vi analyserade vÄra intervjuer fokuserade vi pÄ innehÄllet utifrÄn de frÄgor vi stÀllt i frÄgestÀllningen.

HÀlsofrÀmjande insatser för barn och ungas psykiska hÀlsa under barndomstiden har en stor betydelse dÄ grunden för den framtida hÀlsan sÀtts i ungdomsÄren. Syftet med studien var att undersöka hur det hÀlsofrÀmjande arbetet beskrivits i riktlinjer och handlingsplaner i nÄgra av Sveriges största kommuner med fokus pÄ inriktningen i dokumenten för barns och ungas psykiska hÀlsa. Studien genomfördes som en induktiv kvalitativ dokumentstudie av innehÄllet i kommunala offentliga dokument, dÀr beskrivning av hÀlsofrÀmjande insatser för barns och ungas psykiska hÀlsa undersöktes. Studien visade att samtliga kommuner pÄtalar samverkansarbete mellan olika verksamheter som viktigt i det hÀlsofrÀmjande arbetet för barn och unga samtidigt som kommunen har ansvar att frÀmja barns och ungas hÀlsa i samband med lÀrande, kvalité pÄ undervisning, se till enskilda behov, ge insatser för att trygga uppvÀxten och att följa barns och ungas rÀttigheter. Slutsatsen av studien var att det hÀlsofrÀmjande begreppet sÀllan eller aldrig nÀmndes i de kommunala dokumenten.

Syftet med denna studie har varit att beskriva och analysera attityder hos socialsekreterare till homosexuella par som familjehemsförÀldrar. VÄra frÄgestÀllningar som har genomsyrat studien har varit centrerade kring vilka attityder till homosexuellas lÀmplighet som familjehemsförÀldrar det finns hos socialsekreterare som arbetar med mÄlgruppen barn och familj, samt hur attityder till homosexuella som familjehemsförÀldrar ser ut beroende pÄ de homosexuella parens kön. Socialsekreterarna som har medverkat i studien arbetar inom kommuner i södra Sverige med Àrenden som rör mÄlgrupperna barn och familj. Studiens empiriska data har inhÀmtats med hjÀlp av enkÀter som bestÄr av frÄgor och pÄstÄenden som Àr baserade pÄ tidigare forskning. Vi har analyserat vÄr data i förhÄllande till diskurs inom socialt arbete som profession och heteronormativitet.

En av de vanligaste insatserna inom den sociala barnavÄrden Àr familjehemsplaceringar av barn. Det Àr kommunen som har det övergripande ansvaret för placeringen. Det Àr vidare samhÀllets ansvar att enligt lag se till att den unga kommer ifrÄn en otrygg, bristfÀllig tillvaro och fÄr god vÄrd i familjehemmet. SocialnÀmnden beslutar om vÄrden som antingen sker frivilligt med stöd av SocialtjÀnstlagen, eller med tvÄng med stöd av Lagen med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga. Syftet med uppsatsen Àr att förklara vad begreppet rÀttssÀkerhet innebÀr, bÄde utifrÄn en allmÀn definition och mer specifikt vid socialnÀmndens utredning och beslut om familjehemsplacering av barn och unga.

Inledning/Bakgrund: Alla barn ska ha rÀtt till fritid, lek, rekreation och vila. Det ser dock annorlunda ut i verkligheten och barn som vÀxer upp i ekonomiskt utsatta hushÄll deltar i lÀgre grad i fritidsaktiviteter Àn övriga barn. Detta Àr orovÀckande och kan ha negativa effekter pÄ folkhÀlsan, dÄ det visat sig att fritidsaktiviteter har positiv inverkan pÄ hÀlsan och vÀlmÄendet.Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka eventuella möjligheter och hinder som verksamhetsföretrÀdare frÄn Karlskoga kommun anser sig ha för att skapa förutsÀttningar för fritidsaktiviteter för ekonomiskt utsatta barn i Äldrarna 7-18 Är.Metod: Intervjustudie med sju verksamhetsföretrÀdare som erbjuder fritidsaktiviteter för barn i Äldrarna 7-18 Är i kommunen.Resultat: Resultatet visade att det finns goda möjligheter till ett jÀmlikt deltagande och en förstÄelse för ekonomiskt utsatta barn i verksamheterna men Àven att det Àr svÄrt att nÄ ut till mÄlgruppen. Resultatet lyfter Àven fram förutsÀttningar för barnens deltagande men Àven förutsÀttningar för verksamheterna. Det framgÄr ocksÄ att verksamheterna upplever att de i framtiden skulle kunna utvecklas och erbjuda ytterligare möjligheter till fritidsaktiviteter för ekonomiskt utsatta barn i Karlskoga.Diskussion: Det finns goda förutsÀttningar till att erbjuda fritidsverksamheter för ekonomiskt utsatta barn sÄvÀl pÄ vardagar som pÄ lovdagar.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur professionella ser pÄ stödgrupper för barn till missbrukande förÀldrar och hur de uppfattade effekterna av gruppverksamheter. Undersökningen baserades pÄ intervjuer med verksamma gruppledare för barn till missbrukare. Insamlat material har tolkats och jÀmförts med tidigare forskning pÄ omrÄdet. Resultatet visar att gruppledare anser att stödgrupper för barn till missbrukande förÀldrar Àr viktigt och ger barnen hopp och tillit i livet. Gruppledaren kan uppfattas som ett verktyg till barnen för att hantera kÀnslor och stress.

VÀlkommen till förskolan Àr en undersökning om hur barn och vÄrdnadshavare blir bemötta under de första dagarna i förskolan, av Anna Friberg och Ingbritt Svensson. Studien beskriver hur pedagoger bemöter barn och vÄrdnadshavare under de fem första introduktionsdagarna. NÀr ett barn börjar förskolan tar pedagogerna inte enbart emot barnet utan hela familjen. I lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98 (Reviderad 2010), framgÄr det att förskolans pedagoger ansvarar för att varje barn tillsammans med dess vÄrdnadshavare fÄr en god introduktion i förskolan. Pedagogerna ska visa respekt och ta ansvar för att utveckla en tillitsfull relation till barnet och dess vÄrdnadshavare. Examensarbetets syfte Àr att ÄskÄdliggöra familjers första möten med förskolan.

Perceptuella röstanalyser Ă€r en viktig del i logopedens arbete med röstpatienter. Syftet med föreliggande studie var att med hjĂ€lp av lyssnarbedömningar undersöka skillnader i röstkvalitet mellan spontantal och instruerat tal hos femĂ„riga barn och vuxna kvinnor. Även inter- och intrabedömarreliabilitet undersöktes för fyra logopeder vilka utgjorde bedömningsgruppen. Resultatet visade signifikanta skillnader i röstkvalitet mellan spontantal och instruerat tal för kvinnorna gĂ€llande parametrarna heshet, hyperfunktion och skrovel. Hos barnen kunde starka tendenser till skillnad mellan spontantal och instruerat tal ses för parametrarna hyperfunktion och röstlĂ€ge.

Fysisk aktivitet Àr betydelsefullt, dÄ det bÄde har positiva psykiska och fysiska effekter pÄ mÀnniskan. De senaste Ären har antalet aktiva unga minskat, denna trend behövs brytas. Det finns mÄnga olika faktorer som pÄverkar barn och ungdomar och deras motivation till fysisk aktivitet. De mest Äterkommande faktorerna Àr dock att ha kul och kÀnna sig kompetent..

LÀrare har enligt 14 kap. 1§ SoL skyldighet att anmÀla till socialnÀmnden vid misstanke om att barn far illa. Trots att anmÀlningsskyldigheten Àr absolut, visar forskning att enbart ca 20 % av alla misstÀnkta fall anmÀls. Syftet med undersökningen var att utifrÄn nÄgra lÀrares och en socialsekreterares perspektiv ge förstÄelse för anmÀlningsskyldigheten. Anledningen till att bÄdas perspektiv undersöktes lÄg i det faktum att lÀrarnas anmÀlningsskyldighet i stor grad pÄverkar socialtjÀnstens arbete.

Syftet med detta arbete Àr att visa hur nÄgra invandrarförÀldrar resonerar i frÄgor som gÀller deras barn. Min huvudfrÄga Àr, vilka förvÀntningar har invandrarförÀldrarna pÄ sina barn nÀr det gÀller att ta till sig den svenska kulturen respektive förÀldrarnas kultur? Undersökningen grundar sig pÄ intervjuer med fem förÀldrar. De frÄgor som jag stÀllt för att fÄ svar pÄ min huvudfrÄga Àr följande:Hur ser invandrarförÀldrarna pÄ att barnen tar till sig den svenska kulturen?Vilka krav har förÀldrarna pÄ att barnen tar till sig deras kultur?Hur uppfattar invandrarförÀldrarna den svenska skolan?Som komplement till undersökningen har jag ocksÄ gjort en forskningsöversikt.

Den psykiska ohÀlsan bland elever ökar. Skolsköterskor möter idag mÄnga etiska och moraliska problem. Skolsköterskor Àgnar mycket tid Ät att stödja och hjÀlpa barn med psykisk ohÀlsa. Syftet med denna studie var att beskriva skolsköterskors upplevelse av att kunna ge stöd och hjÀlp till barn som mÄr psykiskt dÄligt i skolmiljön. Sju skolsköterskor frÄn Norra Sverige deltog i studien.

Mitt syfte har varit att ta reda pÄ, hur man arbetar praktiskt med barn som har diagnos och som det rÄder misstankar om.  Metod: NÀr jag skrev den hÀr uppsatsen har jag anvÀnt mig av samtalsintervju. Intervjuaren fÄr dÄ göra intervjuer som blir mer personliga Àn vad enkÀtintervjuer blir. Resultat och slutsats Àr att förskollÀrarens praktiska arbete med barn som har diagnosen ADHD eller som det rÄder misstankar om, till viss del kÀnnetecknas av metoder som har vetenskaplig grund. FörskollÀrarens metoder innefattar mÄnga olika delar; bemötande, förhÄllningssÀtt och barnsyn men ocksÄ fasta konkreta arbetssÀtt dÀr ramar, rutiner och bildscheman hjÀlper barnet i vardagen pÄ förskolan..

Syftet med denna uppsats var att beskriva och jÀmföra tvÄ olika polisenheters per-spektiv pÄ barn som bevittnat vÄld inom familjen. Syftet var Àven att ta del av de-ras kunskap och försöka förstÄ deras syn pÄ dessa barn. För att uppnÄ syftet genomfördes fokuserade gruppintervjuer, sÄ kallade fokusgrupper, en kvalitativ metod dÀr gruppdeltagarna diskuterade teman och frÄgor kring deras erfarenheter och tankar om barn som har bevittnat vÄld i sin familj. Vi intervjuade poliser frÄn familjevÄldsenheten respektive nÀrpolisen. Resultatet visade att polismÀnnen frÄn bÄda enheterna var medvetna om att barn far illa av att erfara vÄld inom familjen men att de i liten utstrÀckning uppmÀrksammar dessa barn.

Detta examensarbete handlar om hur pedagoger i förskolan kommunicerar med barn i den dagliga verksamheten. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva pedagogers demokratiska förhÄllningssÀtt, med fokus pÄ hur barn ges möjlighet till delaktighet och inflytande vid kommunikation.Med inspiration av en deliberativ demokratiuppfattning dÀr kommunikation bygger pÄ delaktighet, inflytande och engagemang redogörs för hur pedagogers tankar om ett demokratiskt förhÄllningssÀtt samverkar med de uttryck kommunikation mellan pedagog och barn tar vid planerade och oplanerade situationer. UtgÄngspunkt tas med hjÀlp av följande frÄgestÀllningar: -hur beskriver pedagoger, i undersökningens tvÄ förskolor, ett demokratiskt förhÄllningssÀtt vid kommunikation med barn?, -vilka möjligheter och hinder anser pedagoger att barn har att utöva delaktighet och inflytande vid kommunikation? och -hur kommunicerar pedagoger med barn under förskoledagen vid planerade respektive oplanerade situationer? Genom reflektion över betydelsen av barnsyn, samspel, kommunikation och miljö söks förstÄelse av resultatet.Kvalitativa intervjuer och observationer utgör empirin och resultatet visar att pedagoger har stora ambitioner, de anser att demokratiska vÀrden tydligt ska förmedlas men i praktiken rÄder inkonsekvens. Intervjusvaren tyder pÄ att pedagogerna Àr insatta i lÀroplanens formuleringar men att de saknar förutsÀttningar för genomförauppdraget fullt ut.