Karlsson, Hanna (2010). SmÄ barns samspel i den fria leken. Malmö högskola: LÀrarutbildningen. I denna studie var syftet att undersöka och smÄ barns samspel i den fria leken. FrÄgor jag utgick ifrÄn var: Hur ser smÄ barns samspel ut i den fria leken? I vilken utstrÀckning förekommer konflikter i smÄ barns samspel? Hur anvÀnder smÄ barn kroppssprÄket i det sociala samspelet? Undersökningen genomfördes pÄ en smÄbarnsavdelning, urvalsgruppen bestod av tolv smÄ barn i Äldern ett- till tvÄ Är.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

VÀxlingen mellan dag och natt Àr nÄgot vi upplever stÀndigt. För att ta reda pÄ vilka uppfattningar barn i förskoleklass hade om dag och natt och om dessa uppfattningar förÀndras nÄgot av att arbeta med begreppen har enskilda intervjuer genomförts i tvÄ omgÄngar. En första intervju för att ta reda pÄ barnens initiala uppfattningar och sedan en andra intervju efter arbete med begreppen dag och natt. Resultatet visar att vid intervjutillfÀlle 1 hade inget barn en vetenskaplig förklaringsmodell till varför vi har dag och natt utan de hade mer upplevelsebaserade förklaringsmodeller. Efter att ha arbetat med begreppen Àndrade Ätta av tio sina uppfattningar till en vetenskaplig förklaringsmodell.

Abstract Arbetets art: 15 högskolepoÀng C-uppsats Sidantal: 46 Titel: ?Att bli utkastad Àr ju inte sÄ roligt? - Pedagogers tal om barn med socioemotionella svÄrigheter Författare: Lacmanovic, Ana och Sjörin, Jenny Handledare: Johan Söderman Vi Àr tvÄ lÀrarstudenter som skriver vÄr C-uppsats pÄ Malmö LÀrarhögskola. VÄrt huvudÀmne heter Barndom och Ungdomsvetenskap och vÄr Äldersinriktning omfattar grundskolans tidigare Är. Syftet med vÄr undersökning Àr att beskriva hur pedagoger talar om barn som har socioemotionella svÄrigheter samt deras förhÄllningssÀtt och arbetssÀtt med dessa barn. Vi kommer att redovisa olika uttalanden frÄn pedagogerna som beskriver deras förhÄllningssÀtt och arbetssÀtt med barn som har socioemotionella svÄrigheter. Undersökningen har gjorts i form av kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer utfördes med fem pedagoger som har olika befattningar och arbetar dagligen med barn som har socioemotionella svÄrigheter. Intervjuerna har tagit plats pÄ tvÄ olika skolor. Resultatet genomsyras av pedagogernas förhÄllningssÀtt och stÀllningstagande gentemot barn med socioemotionella svÄrigheter.

Syftet för studien Àr att undersöka hur socialsekreterare ser pÄ sitt arbete med förÀldrar vars barn blivit omhÀndertagna med stöd av LVU § 2. De fyra frÄgestÀllningarna Àr; 1) vilken hjÀlp tycker socialsekreterarna att förÀldrarna behöver och varför? 2) vilken hjÀlp bidrar socialtjÀnsten med i praktiken för attöka förÀldraförmÄgan? 3) till vilken grad arbetar man för en förÀndring? 4) hur ser socialsekreterarna pÄ sin respektive förÀldrarnas roll i hjÀlparbetet?För att undersöka detta har vi intervjuat fem socialsekreterare som pÄ nÄgot vis har kontakt med dessa förÀldrar. En viktig slutsats frÄn undersökningen Àr att mÄnga av informanterna vill arbeta med förÀldrarna och tycker det Àr viktigt, men att majoriteten samtidigt uppger att de inte har ett tillrÀckligt tillfredstÀllande arbete i praktiken i detta avseende. Detta beror mycket pÄ tids- och resursbrist pÄ arbetsplatserna.

VÄrt arbete handlar om huruvida leken finns och anvÀnds som redskap kopplat till lÀrandet med klasser med barn med behov av sÀrskilt stöd. Vi har genomfört observationer i tre olika klasser och samtalat med respektive pedagoger, vi har Àven lÀst relevant litteratur bl.a. om Stern, Piaget och Vygotskij. VÄr tes Àr att pedagogerna i klasser med barn med behov av sÀrskilt stöd tar hjÀlp av leken som pedagogiskt verktyg för att stimulera och lÀra eleverna. Syftet Àr att belysa leken och koppla det till lÀrande, genom att besöka tre klasser med barn med behov av sÀrskilt stöd.

?Syftet med vÄr uppsats Àr att söka svar pÄ hur förskollÀrarna som arbetar i Äldrarna 3-5 Är vÀljer att arbeta med barns vÀnskapsrelationer i förskolans verksamhet, eftersom tidigare forskning visar att allt fler barn befinner sig i förskolan samt att vÀnskap för barn har stor betydelse för deras vÀlbefinnande. FrÄgestÀllningar som vi söker svar pÄ i vÄr uppsats Àr pÄ vilket sÀtt genomför förskollÀrarna ett arbete med barns vÀnskapsrelationer i förskolan, om förskollÀraren anser att barns vÀnskapsrelationer Àr ett arbetsomrÄde att prioritera i förskolan samt vad förskollÀraren anser om sitt eget deltagande i barns skapande av vÀnskapsrelationer. Vi söker svar pÄ frÄgorna genom att göra en kvalitativ intervju med en förskollÀrare och observationer som ett komplement till intervjun. Som teoretisk utgÄngspunkt utgÄr vi frÄn teorier om vad vÀnskap Àr för smÄ barn och vilken betydelse vÀnskap har för barnen.

Studien visar att autistiska barn behöver hjÀlp med att förstÄ sin vÀrld och bli förstÄdda dÀrför Àr pedagogers arbete och förhÄllningsÀtt grundlÀggande. Pedagogerna hade skapat ett trygg och tydlig miljö som var betydande för eleverna, hÀr har varje elev ett eget schema med fasta strukturer och rutiner. En pedagog ska kunna agera, analysera, strukturera, visualisera och framförallt respektera och ha tÄlamod nÀr man arbetar. Pedagogerna och skolledaren Àr ense om att skolan Àr en möte plats för alla samt att varje barn har rÀtt till att pÄverka sin undervisning och kÀnna gemenskap i skolan..

Idén till det hÀr examensarbetet kom till i samrÄd med tvÄ förskolechefer som efterfrÄgat nÄgon som kunde skriva ett examensarbete inom Àmnet flersprÄkighet. Under ett möte uttrycktes ett intresse för kunskap om olika arbetsmetoder. Ur detta vÀxte min kvalitativa studie fram, dÀr jag har undersökt förskollÀrares erfarenheter kring arbete med sÄng och musik i förskolor med flersprÄkiga barn, samt hur detta arbetssÀtt ger effekt pÄ barns sprÄkutveckling. Studien Àr genomförd med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med sex förskollÀrare pÄ tre olika avdelningar. Resultatet av intervjuerna visar att sÄngen och musiken finns integrerad i förskolans arbete och att den bidrar pÄ olika sÀtt till sprÄkutvecklingen.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag nÄgon form av informationssystem. För att effektivisera, förÀndra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjÀlpmedel. TyvÀrr innebÀr detta Àven att ett antal problem kan uppstÄ. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas Àr utebliven anvÀndaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbÀttra anvÀndaracceptansen.

I förskolans lÀroplan beskrivs att pedagoger ska lÀgga stor vikt vid att uppmuntra varje barn till att utveckla sitt sprÄk. Under verksamhetsförlagda delar av utbildningen och arbete pÄ förskolor har vi sett att smÄ barn ibland fÄr stÄ Ät sidan för att gynna verksamhet för Àldre barn. Att lÄta barn utveckla sitt sprÄk med stöd av pedagoger och en social miljö Àr nÄgot som pÄverkar oss resten av livet. Att behÀrska sprÄket Àr en nödvÀndighet i samhÀllet. Syftet med studien Àr att synliggöra verksamma pedagogers arbete med ett- till treÄringars sprÄkutveckling i förskolan.

I förskolans lÀroplan beskrivs att pedagoger ska lÀgga stor vikt vid att uppmuntra varje barn till att utveckla sitt sprÄk. Under verksamhetsförlagda delar av utbildningen och arbete pÄ förskolor har vi sett att smÄ barn ibland fÄr stÄ Ät sidan för att gynna verksamhet för Àldre barn. Att lÄta barn utveckla sitt sprÄk med stöd av pedagoger och en social miljö Àr nÄgot som pÄverkar oss resten av livet. Att behÀrska sprÄket Àr en nödvÀndighet i samhÀllet. Syftet med studien Àr att synliggöra verksamma pedagogers arbete med ett- till treÄringars sprÄkutveckling i förskolan.

I detta arbete beskrivs hur lekterapeuterna pÄ nÄgra sjukhus arbetar med att hjÀlpa barn att bearbeta traumatiska hÀndelser med hjÀlp av leken. Jag har intervjuat tre lekterapeuter om deras syn pÄ hur de pÄ bÀsta sÀtt kan hjÀlpa barnen. Resultaten visar att personalen pÄ lekterapin alltid finns dÀr som stöd i barnens bearbetning och att de har tid för varje barn. Deras mÄl Àr att barnen ska vara trygga och att barnen ska komma ihÄg lekterapin som nÄgot positivt. Lekterapin Àr en fri zon - det vill sÀga att dÀr fÄr man inte göra nÄgra behandlingar eller ta stick..

Denna uppsats syftar till att belysa hur lÀrare tolkar demokratiuppdraget nÀr det gÀller barns inflytande över normer i förskolan. Tolkningsbarheten i lÀrares uppdrag problematiseras och diskuteras utifrÄn ett barndomssociologiskt perspektiv, med sÀrskilt fokus pÄ hur barns inflytande kan pÄverkas av relationen med vuxna. De tvÄ metoder som anvÀnds i studien Àr intervjuer av lÀrare i tvÄ förskolor samt observationer av lÀrarnas arbete i deras verksamhet.I bakgrunden problematiseras de olika dokument som rör förskolans verksamhet, utgÄngspunkten för uppsatsen Àr denna tolkningsbarhet. I bakgrunden görs en fördjupning i tidigare forskningslitteratur om olika sÀtt att förhÄlla sig till barn. Studien har haft som mÄl att undersöka hur lÀrare som har ett sÀrskilt intresse för demokratiska frÄgor i förskolan reflekterar över barns inflytande.Resultatet lyfter framförallt hur vÀlvillighet, ett ömsesidigt förtroende samt god kommunikation pÄverkar relationen mellan barn och lÀrare.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ om sinnespreferenser (inlÀrningskanaler)pÄverkar samspelet mellan pedagoger och barn i en lÀrandesituation. Studien Àr gjord pÄ en förskola med barn i Äldrarna tre till fem Är. Vi genomförde en fallstudie och anvÀnde oss av metodtriangulering (observation, enkÀt och intervju). Informanterna Àr fyra pedagoger och fem barn. Resultatet visar pÄ att sinnespreferenser pÄverkar samspelet..