Min essÀ handlar om ett problem som jag ofta mött i mitt arbete pÄ förskolan ? hur man ska hantera barn och förÀldrar som kommer sent. Det blir ofta ett dilemma nÀr olika vÀrden stÀlls mot varandra sÄ som kollegornas olika synsÀtt pÄ verksamheten och pÄ lÀrande, individ och gruppens behov och strukturer och regler mot vad som Àr praktiskt i situationen. Jag inleder essÀn med tvÄ berÀttelser om situationer frÄn mitt arbete i förskolan som illustrerar dilemmat. Dessa situationer tar jag sedan som utgÄngspunkt nÀr jag reflekterar över dilemmat med hjÀlp av olika teorier.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur barn och pedagoger upplever lek och lÀrande i förskolan. Anses lek och lÀrande höra ihop eller Àr de tvÄ tingen helt skilda ifrÄn varandra? UtifrÄn en kvalitativ undersökning har vi studerat barns och pedagogers uppfattning av lek och lÀrande. Studien visar pÄ att pedagoger tydligt ser en koppling mellan lek och lÀrande, men Àven en upplevelse av att det förekommer en skillnad mellan lek och lÀrande, dÀr barn leker för skojs skull och övar för ett lÀrande. Pedagogerna lÀgger stor vikt pÄ lÀrandet i leken och namnger nÄgra av de företeelser barn utvecklar, bland annat samspel, konflikthantering, sprÄk, social kompetens samt turtagning. LikasÄ Àr barnen medvetna om att de lÀr sig i leken, dock har de en omedvetenhet om vilket lÀrande som sker.

Tidigare forskning finner det angelÀget med vidare studier gÀllande lokala organisationsförhÄllanden för anmÀlningspliktigaprofessioner. Studien syftar dÀrför till att kartlÀgga hur rektorer som ansvarar för Ärskurs 7-9 pÄ kommunala grundskolor ien kommun i norra Sverige ser pÄ skolans ansvar nÀr barn far illa eller dÄ det finns misstanke om att ett barn far illa. Utöverdetta studeras Àven hur rektorerna resonerar kring barn som far illa eller misstÀnks fara illa samt skolans rutiner ochtillvÀgagÄngssÀtt i samband med detta. Fyra kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktÀr ligger till grund för studienoch intervjuerna har dÀrefter analyserats med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visar att barn som far illa ansesvara ett brett begrepp och att det i mÄnga situationer Àr svÄrt att avgöra om ett barn far illa eller inte.

Övervikt och fetma Ă€r ett angelĂ€get och ökande problem bland barn och ungdomar bĂ„de globalt och nationellt. Det finns mĂ„nga faktorer som bidrar till att utveckla övervikt och fetma exempelvis stress, lĂ„g social status, förĂ€ldrarnas BMI, mindre fysisk aktivitet och alltför energirik kost. Det har visat sig att de omgivnade faktorerna har en starkare pĂ„verkan pĂ„ utvecklandet av övervikt och fetma Ă€n de genetiska. Det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet skall pĂ„börjas inom barnhĂ€lsovĂ„rden för att sedan följa med barnet till skolhĂ€lsovĂ„rden. Calgary familjemodell Ă€r ett bra redskap som hjĂ€lper distriktssköterskan att se familjen i sitt rĂ€tta sammanhang och kan dĂ€rigenom ge familjen rĂ€tt stöd och hjĂ€lp utifrĂ„n deras förutsĂ€ttningar för att skapa ett hĂ€lsosamt liv.Syftet med studien Ă€r att beskriva distriktssköterskans hĂ€lsofrĂ€mjande arbete mot övervikt och fetma inom barn- och skolhĂ€lsovĂ„rden.

Sammanfattning Regner, Anna (2014). En fallstudie av samarbete mellan förÀlder och olika aktörer kring barn med sprÄkstörning. (A case study of cooperation between parent and various actors around children with language disorders). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagog-programmet, Malmö högskola. Bakgrund: SprÄket, som Àr en mycket viktig del av individen, Àr komplext och bestÄr av olika delar; form (fonologi och grammatik), innehÄll (semantik) och anvÀndning (pragmatik).

Barn som diagnostiseras och medicineras för ADHD ökar kraftigt. BÄde diagnosen och medicinen pÄverkar barnen pÄ flera olika sÀtt i livet. Syftet med studien var att undersöka livskvaliteten enligt The World Health Organisations (WHO) fyra domÀner (WHOQOL) hos barn som Àr medicinskt behandlade för ADHD. Studien genomfördes som en litteraturöversikt dÀr tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Granskning av artiklar gjordes enligt Friberg.

Urininkontinens Àr ett vanligt problem hos barn. Flera studier visar att barn med urininkontinens har sÀmre sjÀlvkÀnsla och livskvalitet Àn sina jÀmnÄriga kamrater. Orsaken till att barn har urininkontinens Àr ofta pÄ en omogen blÄskontroll. Barnet behöver dÄ hjÀlp av sjuksköterska/uroterapeut för att komma till rÀtta med sina problem. Uroterapi- behandlingen har mycket fokus pÄ de fysiska symtomen som urinlÀckage men inte sÄ mycket pÄ hur barnet upplever sin inkontinens utifrÄn sin livskvalitet och sjÀlvkÀnsla.

Huvudsyftet med studien var att belysa vad socialsekreterarna visste om barn till missbrukande förÀldrar, barnens behov och situation bÄde i hemmen och ute i samhÀllet. Ytterligare ett syfte var att fÄ en inblick i vad det fanns för insatser och hjÀlp för dessa barn. Undersökningen gjordes pÄ en socialförvaltning i södra Sverige. En kvantitativ metod valdes dÄ fördelarna med detta var att man nÄdde mÄnga respondenter och anonymiteten sÀkerstÀlldes. Resultatet visade att kunskapen bland socialsekreterarna var stor, men mer kunskap om vad det finns för specifik hjÀlp för barn till missbrukare samt hur man samtalar med barn efterlystes.

Genom ett lagförtydligande som trĂ€dde i kraft i juli 2006 har landets kommuner och de kommunala socialtjĂ€nsterna fĂ„tt ett utökat ansvar nĂ€r det gĂ€ller att se till att ensamkommande barn fĂ„r det stöd de behöver. Detta ansvar börjar med att socialtjĂ€nsten utreder och bedömer ensamkommande barns behov. UtgĂ„ngspunkten i den hĂ€r uppsatsen Ă€r att socialtjĂ€nsten Ă€r en institution med maktposition nĂ€r det kommer till att beskriva och bedöma individerna och deras behov. Övergripande syfte med denna uppsats Ă€r att studera hur ensamkommande barn kommit att konstrueras inom socialtjĂ€nsten. Jag fokuserar pĂ„ sprĂ„ket och hur det anvĂ€nds i arton barnavĂ„rdsutredningar avseende ensamkommande barn.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur barn tÀnker nÀr det gÀller behovet av att kunna lÀsa. Vidare vill vi Àven undersöka om det finns ett samband mellan den höglÀsning som sker i hemmen och barns lust att lÀra sig lÀsa. Som sista frÄga vill vi studera hur skolan kan göra för att stimulera till ett ökat intresse bland barn för att lÀra sig lÀsa. För att kunna fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi valt att intervjua barn samt göra en enkÀtundersökning om förÀldrars instÀllning till höglÀsning pÄ tvÄ skolor. Resultaten av vÄr undersökning visar att det finns en medvetenhet hos förÀldrarna nÀr det gÀller höglÀsningen och dess betydelse. Dessa svar kan systematiseras i olika aspekter, sociala aspekter, upplevelseaspekter och lÀstekniska aspekter.

För att kvinnor och barn ska kunna skyddas mot en vÄldsam man som förföljer och hotar dem, Àr de tvungna att leva med skyddade personuppgifter. I Sverige finns det ca 4 562 barn som lever med skyddade personuppgifter. Eftersom dessa barn ofta lever ett vÀldigt kringskuret liv samt under stÀndig stress, pÄverkas deras fysiska och psykiska hÀlsa negativt av skyddet. För att barnen ska kunna orka leva med sin speciella och pÄfrestande livssituation, behöver de fÄ stöd frÄn samhÀllet. Syftet med denna studie var att studera utbudet av stöd till barn som lever med skyddade personuppgifter i en mellanstor kommun i Mellansverige. Aktörer som i sitt arbete kom i kontakt med barn som lever med skyddade personuppgifter, intervjuades i denna studie.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad lÀs- och skrivinlÀrning innebÀr, bÄde det som barn sjÀlva kan rÄda över och sÄdant som Àr yttre faktorer. Detta arbete bygger pÄ studier inom litteratur, frÀmst nyare forskning men vid studier av de olika metoderna har Àldre böcker anvÀnts, dÄ nyare inte fanns att fÄ tag i.Jag har först beskrivit de olika delarna som barn tillÀgnar sig nÀr de ska lÀra sig lÀsa och skriva, sedan följer en beskrivning av tre olika metoder inom lÀs- och skrivinlÀrningen.Min slutsats efter arbetets gÄng har inte tillfört forskningen nÄgot nytt eftersom det Àr en studie inom den litteratur som finns idag. Jag har dÀremot fÄtt en bra grund att stÄ pÄ i mitt arbete som lÀrare för de yngre Äldrarna, nÀr jag ska lÀra elever att lÀsa och skriva..

Syftet med detta arbete var att studera pĂ„ vilket sĂ€tt skolans organisation samt barns nĂ€rmiljö kan bidra till stress, men Ă€ven hur skolans personal och vuxna i barns liv, aktivt kan arbeta för att förebygga stress. Studien bygger pĂ„ fem intervjuer med vuxna som arbetar med barn i olika sammanhang och under olika förutsĂ€ttningar samt 65 enkĂ€ter med barn i År2. Arbetets fokus ligger pĂ„ barns stress i skolan men man kan konstatera att kĂ€llan till barns agerande i skolan inte alltid behöver finnas i skolans verksamhet utan kan ha sitt ursprung i barnens övriga nĂ€rmiljö. DĂ€rför bör Ă€ven nĂ€rmiljön uppmĂ€rksammas för att man ska fĂ„ en helhetsbild av barnens situation. Resultatet i enkĂ€terna visade att barnen hade fĂ„ eller inga kunskaper om stress som begrepp men efter en begreppsförklaring visade sig att mĂ„nga barn sjĂ€lva hade upplevt eller sett stress hos personer i deras nĂ€rhet.

I dagens samhÀlle möts barn av enorma krav frÄn olika hÄll, skolan Àr en stor del i barnens liv, och vi har i denna uppsats fokuserat pÄ hur barn upplever stress och vad som orsakar deras stress. För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av den kvalitativa metoden i form av intervjuer med barn och en pedagog. Problemformuleringarna vi har anvÀnt oss av bestÄr av dessa frÄgor: Àr barnen medvetna om sin egen stress? Hur kÀnns det i kroppen dÄ de Àr stressade? Och vet de varför de Àr stressade? Resultatet av vÄr undersökning visar att vÄr barngrupps medvetenhet om stress inte Àr sÀrskilt stor. Barnens svar kretsar runt tid och vuxnas stress, av 11 intervjuade barn var det endast tre som kopplade stressen till sig sjÀlv och beskrev sin egen stress..

Syftet med undersökningen var att fÄ en uppfattning om hur pedagogen arbetar pÄ förskolan med barn som har en sprÄkstörning. Undersökningen bestod av nio intervjuade pedagoger som delade sina erfarenheter och kunskaper kring att arbeta med barn som har en sprÄkstörning, vilka metoder de anvÀnder samt vilken extern hjÀlp de fÄr. I litteraturgenomgÄngen redovisas den litteratur som utgör underlaget till undersökningen. LÀroplanernas synsÀtt kommer lyftas, begreppet sprÄkstörning tydliggörs samt vilka olika delar det bestÄr av. Avsnittet synliggör Àven teorier kring hur barn lÀr sig sprÄket och hur det utvecklas.Ur resultatet framkommer det att pedagogerna har olika erfarenheter och förförstÄelse om begreppet sprÄkstörning.