Syftet med arbetet var att undersöka hur barn upplever lÀsning. Vi ville Àven ta reda pÄ om det gÄr att locka barn till lÀsning. Och se om nÄgon förÀndring av deras upplevelser sker efter vÄrt arbete med att jobba med lÀsning pÄ olika sÀtt under fem veckor. VÄr studie omfattade 20 elever, frÄn en Ärskurs 1-2:a i LuleÄ Kommun. Undersökningen utfördes med hjÀlp av de informationshÀmtade metoderna: enkÀter, ostrukturerade observationer och intervjuer.

Syftet med den hÀr erfarenhetsbaserade essÀn Àr att utforska vad min uppgift som förskolepedagogÀr i mötet med barn som har svÄrt att leka med andra. Vad innebÀr det att vara en godpedagog i mötet med barn som har svÄrt att leka med bÄde vuxna och barn? FrÄgestÀllningenvÀcktes i mig dÄ jag pÄ min nya avdelning uppmÀrksammade tvÄ barn som hade den svÄrigheten.EssÀn börjar med mina samspelande observationer av barn som har svÄrt att leka medandra. DÀrifrÄn börjar jag enligt principen praktiken först och teorin sedan söka teorier somkan ge mig stöd i hur jag bör agera. Jag utforskar teorier om lekens betydelse frÄn tre olikateoribildningar: det utvecklingspsykologiska (Winnicott), psykoanalytiska (Erikson) ochgrÀnsöverskridande (Vygotskij).

Bakgrund: Övervikt bland barn har ökat och Ă€r nu ett hĂ€lsoproblem i samhĂ€llet vĂ€rlden över. Övervikt som uppkommer redan i barndomen kan bestĂ„ upp i vuxen Ă„lder och pĂ„verka individens livskvalitĂ© och hĂ€lsa negativt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka faktorer som kan pĂ„verka sjuksköterskans preventiva arbete med överviktiga barn. Metod: En allmĂ€n litteraturstudie genomfördes och baserar sig pĂ„ elva vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visade att ett antal faktorer pĂ„verkade det preventiva arbetet.

Syftet med detta arbete Àr att hela tiden ha ett barnperspektiv och pÄ sÄ sÀtt ta reda pÄ hur barn med diagnosen autism kan tÀnka om och uppleva sin undervisningssituation. För att vidga perspektivet undersöker vi hur lÀrare och assistenter beskriver inlÀrningssituationen för de barn som Àr med i vÄr undersökning.Litteraturavsnittet ger en översikt av tidigare forskning om autism och vilka svÄrigheter och möjligheter som diagnosen autism kan innebÀra för barn i skolan. Vidare beskriver vi olika pedagogiska metoder och strategier som lÀrare kan anvÀnda.Genom en studie i form av intervjuer och observationer tar vi reda pÄ vilka tankar barn med autism har om sin inlÀrningssituation. De teoretiska utgÄngspunkterna i denna studie baseras pÄ det sociokulturella perspektivet, det salutogena perspektivet och det variationsteoretiska perspektivet.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄra undersökningar pÄ att barn med autism kan berÀtta om sin inlÀrningssituation i skolan. De beskriver vad de har lÀtt för, vad de har svÄrt för och vilken hjÀlp de behöver av lÀrare och assistenter.

Tidig identifiering av barn i behov av sÀrskilt stöd kan leda till rÀttvisare resursfördelning ochbÀttre skolresultat. Samtidigt visar forskning pÄ att tilldelning av resurser baseras pÄ diagnoservilket blir problematiskt för de barn utan diagnos som ocksÄ Àr i behov av sÀrskilt stöd. Dethar Àven visat sig att alla barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd, med och utan diagnos, Àr ibehov av samma typ av stöd och resurser. MÄnga barn Àr nÄgon gÄng under skoltiden i behovav nÄgon typ av sÀrskilt stöd, under lÀngre eller kortare perioder och det kan börja redan underförskoletiden. DÀrmed Àr det angelÀget att undersöka hur det i sjÀlva verket förhÄller sig iförskolors verksamhet.Det övergripande syftet med föreliggande studie Àr att bidra till förstÄelsen av hur pedagogerupplever att de stöds i sitt arbete med inkludering av barn i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med vÄrt arbete Àr att ge exempel pÄ hur ett fritidshem arbetar för att utveckla barnens kunskaper. Arbetet tar sin utgÄngspunkt i LÀrarförbundets (2005) kunskapsomrÄden som gÀller för fritidshemmet. Undersökningen Àr en kvalitativ studie och bygger pÄ intervjuer med tio barn och tvÄ pedagoger pÄ ett fritidshem. Bakgrunden till undersökningen Àr att vi vill visa vilket lÀrande som sker pÄ fritidshemmet samt pÄ vilket sÀtt pedagoger arbetar med detta. Resultatet visade att bÄde pedagoger och barn Àr överrens om att det sker ett lÀrande pÄ fritidshemmet.

Detta examensarbetets syfte Àr att ta reda pÄ hur en förskola och en skola arbetar för att frÀmja det verbala sprÄket hos andrasprÄkselever. FrÄgor som vi anvÀnt oss av för att fÄ svar pÄ detta Àr ? Vilka arbetssÀtt anvÀnder sig lÀrarna av för att frÀmja andrasprÄkselevernas sprÄkliga utveckling? ? I vilka situationer uppstÄr en verbal dialog mellan lÀrare och barn och mellan barn och barn? Vi anser att detta Àr ett relevant Àmne att undersöka dÄ det alltid Àr viktigt och ett mÄste för lÀrare att arbeta med sprÄkutveckling. Det svenska samhÀllet idag gÄr Ät en Ànnu mer mÄngkulturell framtid och dÀrför ser vi att det Àr av intresse att undersöka hur man arbetar med andrasprÄkselever idag, bÄde för att se det positiva men Àven för att se vad som kan utvecklas. I vÄr empiriska undersökning har vi anvÀnt oss av observationer i en förskola och i en skola med samma upptagningsomrÄde av barn. Resultatet av vÄr undersökning visar bÄde positiva resultat men Àven att det behövs en del förbÀttringar och utveckling av det sprÄkutvecklande arbetet i skolan.

Sammanfattning Nylander, David (2008). Vem vÀljer utbildningen? (Who chooses the education?). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete Àr att undersöka varför flickor respektive pojkar vÀljer Barn- och fritidsprogrammet. DÀr jÀmförs svaren för att se om det finns nÄgon skillnad mellan de bÄda könen.

Syftet med denna studie Àr att fördjupa kunskapen om hur man arbetar med utomhuspedagogik i förskolan ur sÄvÀl lÀrar- som barnperspektiv.Datainsamlingen har skett via intervjuer med barn och lÀrare pÄ förskolan.I resultatet presenterar vi de svar som vi fick frÄn barn och lÀrare pÄ förskolan. Vi har Àven kategoriserat svaren efter lÀmpliga ÀmnesomrÄden.Barn har vÀldigt livlig fantasi och anvÀnder sig dagligen av den nÀr de leker sina lekar pÄ förskolan. LÀrarna Àr dÀremot vÀldigt koncentrerade pÄ sina planerade aktiviteter och tar inte tillvara pÄ vilka intressen barnen har.

Familj och arbete Àr tvÄ centrala omrÄden i mÀnniskans liv. Vi Àgnar inte bara stor del av vÄr tid Ät arbets- och familjeliv, mycket av vÄra tankar, ambitioner och drömmar kretsar ocksÄ kring dessa omrÄden. DÀrför utgör arbets- och familjeförhÄllanden betydelsefulla faktorer i mÀnniskors liv. Med utgÄngspunkt i den livspusseldebatt som sÄ ofta diskuteras idag Àr vÄrt syfte att ta reda pÄ hur kvinnor hanterar sin studie eller arbetssituation. Genom intervjuer med fem studenter och fem anstÀllda pÄ Högskolan i Halmstad med hemmavarande barn i Äldern 0- 6 Är försöker vi fÄ en djupare förstÄelse kring vilka förutsÀttningar de har, vilka hinder och svÄrigheter de möter samt vilka val och prioriteringar de gör.

Syftet med denna studie   var att undersöka hur förskollÀrare beskriver att de arbetar med sprÄkutveckling   för flersprÄkiga barn. I vÄr studie utgick vi ifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar som   var följande: Hur arbetar förskollÀrarna för att förbÀttra förutsÀttningar   för flersprÄkiga barns sprÄkutveckling? Vilken betydelse har hem- och   förskolemiljön för flersprÄkiga barns sprÄkutveckling?Till vÄr studie anvÀnde   vi oss av kvalitativa intervjuer för att fÄ möjlighet till utvidgade svar pÄ frÄgestÀllningarna.   Vi intervjuade Ätta förskollÀrare som arbetar i olika förskolor, tre av de var   flersprÄkiga. I resultatet kom vi fram till att samtliga förskollÀrare   arbetar pÄ olika sÀtt för att stimulera flersprÄkiga barns sprÄkutveckling.

SvÄrigheter att kombinera arbete och barn ses som en av de frÀmsta anledningarna till den lÄga fertiliteten i Sydeuropa. I Skandinavien med vÀlfÀrdsinstitutioner som ger stöd för förÀldrar att kunna kombinera arbete och familjeliv Àr fertiliteten desto högre. Studier pÄ individnivÄ har visat samband mellan individers arbetsvillkor och resurser och deras möjligheter att skaffa barn, dÀremot efterfrÄgas fler studier som jÀmför detta samband mellan olika lÀnder med olika institutionellt stöd. I denna studie ligger fokus pÄ sambandet mellan arbetsvillkor och individuella resurser och barnafödandet i Sverige och Spanien, tvÄ lÀnder med olika institutionellt stöd för familjebildning, och huruvida dessa samband skiljer sig mellan lÀnderna. Genom att tillÀmpa Amatya Sen?s capability-perspektiv fördjupas förstÄelsen för hur den institutionella kontexten tillsammans med individuella livssituationen formar mÀnniskors olika möjligheter att skaffa barn.

En intervjustudie har gjorts om vad pedagoger har för kunskaper om barn med ADHD och om de vet hur de ska gÄ tillvÀga för att underlÀtta undervisningen för dessa barn.Vi har inriktat oss pÄ barn i Äldrarna sju till tolv Är för att diagnoser oftast inte stÀlls förrÀn barnen uppnÄtt skolÄlder. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som har Àgt rum med tio stycken pedagoger med olika inriktningar fritidspedagoger, specialpedagoger och lÀrare. Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad det finns för kunskaper hos pedagoger i skolan om hur de ska arbeta med barn som har ADHD.Litteraturdelen handlar om allt frÄn definition av ADHD till samspel mellan skola, hem och arbetsmetoder. Litteraturen har en viktig roll eftersom den har vetenskaplig fakta kring studien. Tillsammans med resultatet som utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur Àr kunskapen hos pedagoger om hur de kan underlÀtta skolmiljön för barn med ADHD? Hur vÀljer pedagogerna att underlÀtta skolmiljön för barn med ADHD?- I klassrumsmiljön- Genom förÀldrakontakt- I kamratkontakt har resultatet fÄtt fram att pedagogerna har olika erfarenheter av att arbeta med barn som har ADHD i skolan.

Denna uppsats Àr en empirisk studie om hur man behandlar barn med DAMP och ADHD och hur man som pedagog kan underlÀtta för barn med neuropsykiatriska diagnoser i skolan. Syftet med uppsatsen Àr att fÄ insikt i hur det Àr för barn att leva med DAMP och ADHD och hur det pÄverkar dem i skolan. Vi ville veta vad vi kan göra för att vara hjÀlpande pedagoger för dessa barn. I litteraturdelen har vi tagit upp fakta om DAMP och ADHD, hur hjÀrnan pÄverkar DAMP och ADHD, pedagogik gÀllande DAMP och ADHD. Resultatet grundas pÄ vÄra intervjuer med specialpedagoger som har arbetat med barn med DAMP och ADHD under mÄnga Är.

Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger beskriver att de arbetar med de sÀrbegÄvade barnens individuella utvecklingsplaner och hur de med hjÀlp av dessa planer skapar en utvecklande och bra lÀrande miljö för dessa barn. Anledningen till att jag gör detta arbete Àr att det i min kommande yrkesroll krÀvs av mig att jag arbetar för att se och ta tillvara pÄ alla elever, oavsett kunskapsnivÄ eller kunskapsdomÀn. Mitt uppdrag som pedagog innefattar Àven att jag, tillsammans med elev och vÄrdnadshavare, ska upprÀtta en IUP för eleven.Jag har först Àgnat mig Ät litteraturstudier och sedan genomfört kvalitativa intervjuer av fem yrkesverksamma pedagoger i mellansverige. Mitt resultat sammanföll i stort sett med vad forskningen tidigare sa om pedagogernas förhÄllningssÀtt gentemot sÀrbegÄvade barn och upprÀttandet av IUP. Pedagogerna i undersökningen tycker det Àr bra och viktigt att arbeta med IUP i skolan.