Syftet med mitt examensarbete Ă€r att klarlĂ€gga vad lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter Ă€r och hur man kan undervisa barn med detta handikapp i engelska. I min litteraturgenomgĂ„ng tar jag upp lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter i allmĂ€nhet. Detta för att ge en god bakgrund och förstĂ„else för problemet nĂ€r sedan fokuseringen pĂ„ engelskundervisningen blir aktuell. I litteraturstudien har jag valt att begrĂ€nsa mig till de frĂ€msta och mest belysande inriktningarna inom omrĂ„det. Ämnen som behandlas Ă€r orskaer, kĂ€nnetecken och Ă„tgĂ€rder.

Detta arbete handlar om lÀrares och övrig skolpersonals kunskaper om barn i sorg samt kunskaper och kÀnnedom om skolans krisplan. Vi vill vara förberedda nÀr vi en dag stÄr dÀr med barn som drabbats av sorg eller kris av nÄgot slag.VÄrt syfte med detta arbete Àr att studera hur lÀrare och ledningspersonal förhÄller sig till krisplaner och krishantering i skolan. Genom att ta del av forskning, övrig litteratur och intervjuer med verksamma inom skolan har vi kommit fram till för oss överraskande resultat. Genom kvalitativa intervjuer, bÄde med lÀrare och med ledningspersonal, har vi kommit fram till att vÀldigt fÄ i dagens skola har den beredskap som verkligen krÀvs..

Barn och trygghet i förskolan ? en studie om förskollÀrares uppfattningar om trygghet hos smÄ barn i stora förskolegrupper.Syftet med undersökningen Àr att beskriva och synliggöra hur förskollÀrare resonerar kring smÄ barn och trygghet i stora barngrupper i förskolan. Det har skett kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare pÄ tre olika förskolor som alla har haft grupper som överstigit tjugo barn och i Äldrarna ett till fem Är. Resultatet visar att barngruppens storlek har betydelse för de smÄ barnens kÀnsla av trygghet i förskolan och samarbetet med förÀldrarna Àr betydelsefullt nÀr det gÀller barnens trygghet i förskolan.Antal sidor: 28Children and their secureness at preschool ? a study of preschool teachers? opinions about small children?s sense of security in large preschool groups..

Sverige har en lagstadgad anmÀlningsplikt som Àr obligatorisk för alla som i sitt arbete kommer i kontakt med barn. Lagen Àr tydlig med att alla misstÀnka missförhÄllanden skall anmÀlas. Forskning visar att anmÀlningsplikten inte alltid fungerar och att det bara Àr en liten del av de barn som riskerar att fara illa som kommer till socialtjÀnstens kÀnnedom. Vidare forskning visar att fÄ anmÀlningar kommer frÄn hÀlso- och sjukvÄrden. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i mötet med barn som far illa eller riskerar att fara illa.

I sjuksköterskans dagliga arbete möter han eller hon mÄnga olika individer i olika Äldrar. Ett gott bemötande frÄn vÄrden kan resultera i att individen upplever en trygghet och vÄgar uppsöka vÄrden vid lidande. I Sverige finns det ett flertal barn som har en förÀlder med en somatisk sjukdom med minst en veckas sjukhusvÄrd. DÄ barn inte fÄr utrymme till att hantera den ovana situationen kan barnet skapa vanförestÀllningar om att det Àr barnets fel att förÀldern vÄrdas pÄ sjukhus. Sjuksköterskan bör möta varje individ utifrÄn dennes förutsÀttningar och anpassa kunskapsnivÄn efter detta.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vad DAMP (Dysfunktion i frÄga om Avledbarhet, Motorik och Perception) Àr och hur vi kan hjÀlpa barn med denna problematik i skolan. För att finna svar pÄ mina frÄgor i Àmnet har jag lÀst litteratur samt gjort egna empiriska studier. DAMP-problematiken Àr oerhört utbredd i Sverige idag. Man rÀknar med att det finns minst ett barn i varje klass som har DAMP i vÄra skolor. Min viktigaste slutsats i detta arbete Àr att barn som har DAMP Àr individer liksom alla mÀnniskor i samhÀllet.

Hur förberedda Àr egentligen skolorna i dag om det uppstÄr kriser, och hur bemöter och arbetar lÀrare med det enskilda barnet som befinner sig i en kris? Dessa Àr frÄgor som har vÀckt vÄrt intresse. Syftet med detta arbete Àr att fÄ ökad kunskap om hur vi kan bemöta barn i kris, samt stödja deras utveckling och lÀrande för att skapa en trygg och lÀrorik miljö nÀr de befinner sig i en krissituation. I litteraturdelen redogörs för forskning om krisens faser, dödsfall, barns tankar om döden, skilsmÀssa, konsekvenser vid skilsmÀssa och hur lÀrare kan bemöta barn i sorg. För att fÄ svar pÄ vÄra forskningsfrÄgor har vi utfört tio semistrukturerade intervjuer med verksamma lÀrare i Ärskurserna F-6.

Syftet med detta arbete Àr att se hur lÀrare i förskolan arbetar medutomhuspedagogik. Vilka möjligheter och svÄrigheter upplever lÀrarna inomutomhuspedagogik samt hur pÄverkar utomhusmiljön barns vÀlmÄende och hÀlsa.Jag har genomfört en kvalitativ forskningsmetod dÀr jag intervjuat sju förskolelÀrarepÄ sex olika förskolor i Sverige med utomhuspedagogik som inriktning. Jag har tagithÀnsyn till de forskningsetiska principerna för att skydda respondenterna. Genominsamlat material frÄn intervjuer och tillgÀngligt material frÄn forskning ochlitteratur inom omrÄdet har jag fört en diskussion kring mina frÄgestÀllningar.Resultatet av detta arbete har visat att utomhuspedagogik Àr ett redskap somengagerar hela kroppen i lÀrandeprocessen, att respondenterna upplever att bÄdebarn och lÀrares psykiska och fysiska hÀlsa förbÀttras genom att vara aktiva iutomhusmiljön samt att barn fÄr en tidig förstÄelse och respekt för miljön. Minslutsats kring utomhuspedagogikens betydelse Àr att detta arbetssÀtt behövs för att gebarn möjlighet till individanpassat lÀrande.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur verksamma lÀrare lÀr barn att lÀsa. Arbetet grundades i en undersökning av nyutexaminerade lÀrare och lÀrare som har varit verksamma i mÄnga Är. Undersökningen har utförts genom intervjuer av fyra verksamma lÀrare, tvÄ nyutexaminerade och tvÄ erfarna. Skillnaderna mellan de nyutexaminerade och erfarna lÀrarna visade sig inte vara sÄ stora och deras arbetssÀtt har liknande prioriteringar. Resultatet av detta arbete visade att det inte finns nÄgot rÀtt sÀtt eller nÄgon enskild rÀtt metod att anvÀnda nÀr man lÀr barn att lÀsa.

Bakgrund: Barn med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) har svÄrigheter med uppmÀrksamhetsförmÄga samt impulsivt och hyperaktivt beteende. Arbetsterapeuter genomför interventioner med mÄl att förbÀttra barns förutsÀttningar för lÀrande och att utvecklas socialt, teoretiskt och aktivitetsmÀssigt. Studiens syfte Àr att beskriva arbetsterapeutiska interventioner och dess effekter pÄ inlÀrningsförmÄgan hos barn i Äldern 6-12 Är med Attention Deficit Hyperactivity Disorder.Metod: Studien Àr gjord i form av en litteraturöversikt utifrÄn aktuell publicerad empirisk forskning. Resultatet bygger pÄ 13 artiklar som beskriver effekten av arbetsterapeutiska interventioner.Resultat: Resultatet beskriver hur arbetsterapeuter arbetar med barn med ADHD genom att anpassa miljön, arbeta med barns förmÄga att fungera i social kontext, pÄverka barns kognitiva kapacitet och anpassa aktivitet. Interventionerna beskrevs generellt ha en positiv effekt pÄ den problematik mÄlgruppen barn med ADHD har.Slutsats: Interventionerna pÄverkar och visar effekt pÄ faktorer viktiga för barns inlÀrningsförmÄga och utveckling.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera en debatt i Sydsvenska Dagbladet om Vellinge ska eller inte ska ta emot ensamkommande barn. Debatten intensifierades under perioden november 2009, till och med mars 2010 med anledning av att antalet ensamkommande barn under 2009 ökade kraftigt och dÀrmed behovet av att fler kommuner tar emot dessa barn. För att granska de argument som förts fram för och emot att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn anvÀnds ett argumentationsanalytiskt perspektiv medan diskursanalys anvÀnds för att klarlÀgga bakomliggande diskurser i debatten. I debatten identifieras olika aktörer som argumenterar för och emot Vellinges mottagande av ensamkommande barn. Resultatet av argumentationsanalysen visar att de aktörer som argumenterar för att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn har starkare och mer hÄllbara argument.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka vilken inverkan pedagogers syn pÄ barn, i de lÀgre Äldrarna, har för deras arbete med barn samt vilken pÄverkan detta synsÀtt har för barnen. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer av sammanlagtsex pedagoger; tvÄ förskollÀrare, tvÄ fritidspedagoger samt tvÄ barnskötare pÄ tvÄ förskolor, en förskoleklass och tvÄ fritidshem i tvÄ kommuner. Resultatet av studien visar tvÄ skilda synsÀtt varav ett ?dubbelt? synsÀtt bland pedagogerna;Det ena sÀttet Àr att se barn som kompetenta, med sina egna intressen, förmÄgor, erfarenheteroch behov. Det andra synsÀttet Àr att barn förvisso Àr kompetenta och till viss del har tidigare inlÀrda förmÄgor, men att barnet lÀr sig och utvecklas frÀmst i kommunikation och samspel med sin omgivning.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare lÀr barn att skriva samt om bokstavsinlÀrning Àr av stor vikt i Är 1. För att ta reda pÄ det samt vad lÀrare prioriterar att arbeta med under barnets första skolÄr, har jag tagit del av tidigare forskning samt gjort en kvalitativ intervjuundersökning med verksamma lÀrare. Resultatet visar att barn lÀr sig skriva genom att skriva mycket och ofta om sÄdant som ligger dem nÀra. Det fria skrivandet Àr av stor vikt. Syftet med bokstavsinlÀrning Àr att barnet ska lÀra sig lÀsa och skriva.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka vilka variationer det kan finnas i förskolans respektive grundskolans lÀrares förhÄllningssÀtt kring barn i behov av sÀrskilt stöd, samt hur samverkansprocessen fungerar vid övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring styrdokument, barn i behov av sÀrskilt stöd, förhÄllningssÀtt och samverkan. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte valde vi att intervjua fem lÀrare i förskola och fem lÀrare i förskoleklass. Resultaten pekar pÄ att bÄde lÀrare i förskolan och förskoleklassen beskriver att det finns ett flertal definitioner av barn i behov av sÀrskilt stöd. LÀrare i förskoleklassen sÀger ocksÄ att barn som inte nÄr mÄlen Àr i behov av sÀrskilt stöd.

Uppsatsen studerar hur arbetsmiljön pÄ barn- och familjeenheten (BoF) pÄ socialtjÀnsten i en kommun i mellersta Sverige, en enhet som har bÄde hög arbetsbelastning och personalomsÀttning, ser ut. Studien utgÄr frÄn fyra stycken intervjuer med socialsekreterare som har lÄng erfarenhet inom barn- och familjeenheten (BoF) i kommunen. Resultatet visar att arbetsbelastningen och stressen har ökat med tiden genom att personalen har fÄtt förhÄlla sig till nya krav pÄ arbetsplatsen och dÀrför har tidspressen blivit större. Den höga personalomsÀttningen leder till rekrytering av ny personal, vilket pÄverkar den befintliga personalen. Den befintliga personalen introducerar de nya och fÄr ta de tyngre Àrendena, vilket slutligen ger mindre tid Ät klientmöten.