Detta examensarbete handlar om pedagogers syn pÄ hur de bemöter barn. Vi ville ta reda pÄ om pedagoger bemöter alla barn lika. Vi ville Àven se om pedagogerna bemöter barnen i den dagliga verksamheten som de sÀger att de gör. VÄr förhoppning var att pedagogerna bemöter barnen pÄ det sÀtt som de sÀger att de gör. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och gjort observationer vid ett flertal tillfÀllen.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 1 diabetes Ă€r en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn. MĂ„let för all diabetesbehandling hos barn Ă€r att normalisera blodsockernivĂ„n för att undvika senkomplikationer i vuxen Ă„lder. Eftersom barnet tillbringar en stor del av dagen i skolan sĂ„ behöver behandlingen fungera bra under skoldagen. År 2008 uppgav barndiabetesteam i Sverige att ca 50 % av alla barn med diabetes i lĂ„g- och mellanstadiet inte fĂ„r ett tillrĂ€ckligt stöd i sin diabetesbehandling i skolan. En funktion som diabeteskonsulent har testats i Jönköpings lĂ€ns landsting under tvĂ„ Ă„r för att erbjuda kunskaper som skolpersonal behöver angĂ„ende diabetes.Syfte: Att beskriva diabeteskonsulentens möjlighet att pĂ„verka de stöd som barn med typ 1 diabetes fĂ„r i skolan.

Döden Àr oundviklig. Alla kommer vi att dö och alla omkring oss kommer ocksÄ att dö. Flera gÄnger varje dag förlorar nÄgot barn en förÀlder. Ett barn som blir kvar att överleva och leva i sorg. Eftersom det hÀnder sÄ plötsligt anser vi att ett ?krispaket om arbete med döden? vore en sjÀlvklarhet pÄ alla förskolor som komplement till krisplanen.

Forskning visar att barn ofta har lite att sÀga till om vid insatsen umgÀngesstöd. Barns instÀllning till umgÀnget efterfrÄgas sÀllan, vilket motiveras med att de Àr för unga, att de pÄ grund av omognad inte förmÄr uttala sig pÄ ett tillförlitligt sÀtt och att de ska slippa vÀlja mellan sina förÀldrar. Barnkonventionens ambivalenta syn pÄ barn som bÄde subjekt med rÀttigheter och skyddsbehövande objekt, avspeglas i den svenska lagstiftningen och kan förklara den passiva roll som barn ofta tilldelas i sammanhanget. Samtidigt visar forskning att barn efterlyser mer delaktighet i frÄgan om umgÀngesstöd. Den hÀr studien undersöker hur bilder av barn konstrueras och hur barn delaktiggörs i domar om umgÀngesstöd, samt hur bilder av barn kan relateras till hur barn delaktiggörs.

BAKGRUND:Vygotskij betonade pedagogens betydelse för att stimulera barns lÀrande och utveckling. I vÄrundersökning har vi utgÄtt frÄn det sociokulturella perspektivet som lyfter fram att lÀrandesker i samspel med andra mÀnniskor och att de miljöer vi ingÄr i pÄverkar utvecklingen. Medstöd av den vuxne kan barnet stimuleras till att bli sprÄkligt medveten.SYFTE:Syftet med vÄr undersökning Àr att höra hur förskollÀrare beskriver sitt arbete med att stimuleraförskolebarns sprÄkliga medvetenhet.METOD:Undersökningen genomfördes genom kvalitativ metod i form av intervjuer. Sex förskollÀrare ifem olika förskolor med verksamhet för barn frÄn ett till sex Är valdes för undersökningen.RESULTAT:Ett vÀl fungerande sprÄk för att kommunicera Àr mycket viktigt. Barn i förskolan kan lÀra sigmer genom att förskollÀraren ger barn utmaningar och vÀgledning att nÄ lÀngre i sin utveckling.För att stimulera förskolebarns sprÄkliga medvetenhet Àr höglÀsning, samtal och sprÄklekarviktiga inslag.

Syftet med studien Ă€r att utifrĂ„n socialarbetares erfarenheter öka kunskapen om barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer. Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ metod bestĂ„ende av semi-strukturerade intervjuer med fyra socialarbetare som har erfarenhet av att arbeta med ovannĂ€mnda mĂ„lgrupp. De fyra teman som har behandlats under intervjuerna Ă€r: aktualisering av och arbete med barn och ungdomar som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer, dominerande problematik, mötet mellan socialarbetare och familj samt socialarbetarens möjligheter.Enligt de intervjuade socialarbetarna har det framkommit att barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer mĂ„nga gĂ„nger inte kommer till socialtjĂ€nstens och/eller fĂ€ltteamets kĂ€nnedom. Det finns flera anledningar till mörkertalet, bland annat att ekonomiskt resursstarka familjer har flera strategier att dölja missförhĂ„llanden. Även skola och grannar har en tveksam instĂ€llning inför att göra en orosanmĂ€lan nĂ€r det gĂ€ller barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer.

NÀr barn ska försöka tolka en text men Ànnu inte knÀckt ?lÀskoden? tar de bilder till hjÀlp. Bilden Àr ett naturligt uttrycksmedel för barn. Barn kommunicerar ocksÄ med varandra genom bilder. Att anvÀnda bild som pedagogiskt verktyg Àr ett sÀtt att alternera undervisningen för att anpassa undervisningen till varje elevs förutsÀttningar och behov.

Spelutbudet för barn med autism Àr litet. Eftersom varje barn med autism har individuella svÄrigheter och funktionsnedsÀttningar Àr det svÄrt att göra ett spel som generellt passar alla barn. Dagens teknik har förutsÀttningarna för att göra det möjligt och enklare för dessa barn att trÀna upp sina nedsatta förmÄgor. Syftet med examensarbetet var att framstÀlla en prototyp av ett interaktivt spel för barn med autism till surfplatta och/eller telefon. Spelmomenten skulle kunna backas upp med medicinsk fakta för att hÄlla en kvalitativ nivÄ.

Varje Är drabbas mellan 200-300 barn av cancer. FörÀldrarna till dessa barn stÀlls inför en ny verklighet dÀr hela tillvaron vÀnds upp och ner. Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelser nÀr ett barn drabbas av cancer. Studien baserades pÄ tre sjÀlvbiografiska böcker som analyserades enligt Dahlbergs (1997) innehÄllsanalys för kvalitativa studier. Analysen resulterade i sju kategorier som omfattar förÀldrarnas upplevelser i samband med att deras barn drabbades av cancer.

This paper is about drug prevention. In my paper the aim is to examine when, where and how the drug prevention work, by law, is being realized, on local levels, in school and municipality, towards youth.My central questions are among others: What does it imply, how the municipality and school value the drug prevention work?, Which prevention programs do the municipality and school use? and Does the drug prevention work give any results? The method I've been using is qualitative interviews and studies of literature and research.The main results I gained with my studie are, that the work of politicians is not in phase with the development in society. And in spite of the fact that drug prevention programs are used, the young ones are using drugs and alcohol more than ever..

Jag har velat ta reda pÄ hur det Àr att arbeta med det naturvetenskapliga Àmnet vÀder med ÄttaÄringar. Mina utgÄngspunkter har varit teorier om lÀrande, experimentets roll för lÀrande och lÀrarens roll för lÀrandet. Den tematiska arbetsformen har bildat ramen för undersökning om hur barn lÀr om vÀder. Jag har intervjuat eleverna i smÄgrupper och det har kommit fram intressanta reflektioner frÄn eleverna. Eleverna har uttryckt att de har lÀrt sig nya saker om vÀder. De har ocksÄ uttryckt att gamla förestÀllningar har förÀndrats.

Syftet med studien var att se hur pedagoger arbetar med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling i svenska. UtifrÄn insamlat empiriskt material avsÄgs att besvara tre valda frÄgestÀllningar som behandlar lÀrandemiljön, pedagogernas resonemang kring sprÄkutveckling i sitt arbete samt deras strategier för sprÄkutveckling hos flersprÄkiga barn.För studien valdes det sociokulturella perspektivet som tolkningsverktyg. NÀr barnen gÄr till förskolan samspelar de med pedagoger och andra barn, lÀr och utvecklas i en social kontext dÀr sprÄket Àr ett viktigt verktyg. Ur det sociokulturella perspektivet sker lÀrande och utveckling i ett socialt sammanhang.Som metod anvÀndes intervjuer och observationer. Studien bygger pÄ sju intervjuer och tjugotre observationer.

Syftet med studien Àr att studera hur pedagoger och specialpedagoger i förskolans verksamhet beskriver och upplever sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts pÄ olika förskolor för att fÄ svar pÄ detta. Fyra förskollÀrare och tvÄ specialpedaoger har deltagit i intervjuerna. Det framkom i undersökningen att de anser att det Àr barn som har nÄgon slags svÄrighet eller som Àr i behov av lite mer stöd Àn andra barn. Det framkom Àven att de anser att alla barn Àr i behov av sÀrskilt stöd nÄgon gÄng.

VÄrt syfte med denna studie Àr att ta reda pÄ pedagogers tolkningar av begreppet barn med sÀrskilda behov, men Àven se skillnader mellan pedagogers förestÀllningar kring dessa barn inom förskolan. Vi vill undersöka hur pedagogerna beskriver resurser och stöd som finns pÄ förskolorna, och dÀrmed vÀcka tankar och idéer hos pedagoger inom specialpedagogik och för barn med sÀrskilda behov. Arbetet ger en översikt över kunskapsbakgrunden om barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi se följande: ? Hur beskriver pedagoger begreppet barn med sÀrskilda behov? ? Hur ser pedagogerna pÄ bemötandets betydelse för barn med sÀrskilda behov? ? Hur pratar pedagogerna om stöd och resurser för barn med sÀrskilda behov i förskolan? Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att alla barn pÄ nÄgot vis Àr i behov av sÀrskilt stöd. Pedagogerna i förskolan ska bemöta barnen utifrÄn varje enskilt barns behov.

Sammanfattning         I denna studie undersöks vilka faktorer som bidrar till att barn som vÀxer upp med minst en förÀlder som missbrukar alkohol, trots detta har en social fungerande tillvaro idag. FrÄgestÀllningarna behandlar skyddsfaktorer, riskfaktorer och hur barn hanterar sin situation. För att svara pÄ dessa frÄgor har litteratur pÄ omrÄdet och tre kvalitativa intervjuer legat till grund för resultaten. Litteraturen bestÄr av internationella artiklar, svenska artiklar, böcker och rapporter. Materialet har analyserats och problematiserats med begreppen resiliens och KASAM som teoretiska utgÄngspunkter.