Syftet med denna studie var att unders?ka n?gra f?rskoll?rares beskrivningar av vilka barn de anser vara i behov av s?rskilt st?d samt hur f?rskoll?rare beskriver att det s?rskilda st?det ska utformas f?r att tillgodose barns varierande behov och f?ruts?ttningar. Dessutom unders?ks hur f?rskoll?rare resonerar kring sitt arbete med att skapa en inkluderande verksamhet. De fr?gest?llningar som studien syftade till att besvara var; Hur beskriver f?rskoll?rarna begreppet barn i behov av s?rskilt st?d? Hur beskriver f?rskoll?rarna deras arbete med att utforma och anpassa l?rmilj?erna f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur resonerar f?rskoll?rarna kring inkludering i f?rskolan? Studien grundar sig i en kvalitativ ansats med intervju som metod f?r att samla in data material.

Förr beskrevs typ 2 diabetes som en Älderssjukdom men under de senaste Ärtiondena har en ökning Àven setts hos barn och ungdomar. Sjuksköterskors roll för att förebygga och frÀmja hÀlsa hos dessa barn Àr av stor vikt. Syftet med denna litteraturöversikt Àr att belysa hur barn och ungdomar samt deras förÀldrar ser pÄ att förebygga typ 2 diabetes och sjuksköterskors arbete med detta. UtifrÄn syftet gjordes en litteratursökning dÀr tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ inriktning granskades och utformade resultatet. Av resultatet framkom fem huvudkategorier med diverse subkategorier.

Detta arbete har sin utgÄngspunkt i Strategi 2020, som Àr en nationell strategi skapad av Svensk Turism AB, dÀr visionen Àr att fördubbla omsÀttningen av svensk turism pÄ 10 Är. Strategiarbetet gÄr ut pÄ att utveckla ett antal exportmogna destinationer och att ena Sveriges alla aktörer kring en gemensam Sverigebild som marknadsförs till de mÄlgrupper man funnit vara intresserade av Sverige som besöksland. Efter att ha granskat strategiarbetet och Sverigebilden har jag noterat att det i dagslÀget inte finns nÄgra satsningar pÄ att förbÀttra det svenska vÀrdskapet, vilket jag anser vara relevant, dels som konkurrenskraft mot andra destinationer, men Àven för att nÄ det utsatta mÄlet till 2020. I detta arbete har jag undersökt hur man pÄ sikt kan förbÀttra det svenska vÀrdskapet genom att arbeta med barn som Àr mellan sex och tolv Är gamla. Jag har tittat pÄ olika framgÄngsrika miljöprojekt som riktats till barn i samma Äldersgrupp för att fÄ inspiration till hur ett vÀrdskapsarbete skulle kunna se ut.

Att bli mamma har alltid setts som ett sjÀlvklart val för majoriteten av kvinnor. Det tillhör normen att en dag föda barn. Syftet med denna studie var att studera kvinnors reflektioner kring deras beslut att skaffa barn. Resultatet baserades pÄ fem halvstrukturerade intervjuer som tolkades med induktiv tematisk analysmetod. Ett bekvÀmlighetsurval anvÀndes och de informanter som deltog var kvinnor som hade ett seriöst förhÄllande med en man.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollÀrare arbetar med barn som har diagnoser i förskolan, och hur förskollÀrare gÄr tillvÀga för att hjÀlpa barnen, i relation till professionalism. Jag har ocksÄ valt att undersöka stödet förskollÀrare fÄr frÄn andra professionella. Jag anvÀnde mig av kvalitativ metod och har intervjuat sju förskollÀrare för att fÄ fram hur deras arbetssÀtt ser ut med barn som har diagnoser i förskolan samt hur förskollÀrare ser pÄ sin roll i relation till professionalism. Resultatet visar förskollÀrares olika syn pÄ diagnos, att de hjÀlper barn bÄde pÄ egen hand och med hjÀlp av andra professionella samt erfarenheter av samarbete med andra professionella. FörskollÀrare beskriver Àven sin professionella roll och ansvar utifrÄn barnperspektiv och relation till förÀldrar.

Det Àr ett stort antal barn som söker asyl i Sverige, de Àr pÄ flykt frÄn ett annat land och anlÀnder utan vÄrdnadshavare. DÄ barnen Àr i Sverige ansvarar Migrationsverket och vistelse kommunen för deras vÀlbefinnande. NÀr barnen slussas ut till vistelsekommunernas boende Àr det frÀmst personalen pÄ dessa boenden som har den nÀrmaste kontakten med barnen. De ensamkommande asylsökande barnen har olika bakgrunder och livsöden och Àr i en speciellt utsatt situation. Personal som arbetar med dessa barn har ett yrke som stÀller stora krav pÄ god insikt, kunskap och förstÄelse för barnens situation.

Studien har undersökt hur skolpersonal upplever och tillÀmpar anmÀlningsplikten vid misstanke om barn som far illa eller riskerar att fara illa. Studiens frÄgestÀllningar fokuserar pÄ skolans rutiner, skolpersonalens upplevda möjligheter och begrÀnsningar samt vad de upplever behöver förÀndras för att underlÀtta arbetet kring anmÀlningsplikten. Detta arbete har en hermeneutisk ansats baserad pÄ en kvalitativ metod dÀr fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra lÀrare i Ärskurs F-1. Resultatet av intervjuerna har analyserats med hjÀlp av ett etnometodologiskt perspektiv. Resultatet visar att skolorna inte hade nÄgon handlingsplan dokumenterad för hur de ska gÄ till vÀga nÀr ett barn Àr utsatt eller nÀr en anmÀlan ska göras.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur verksamheten i förskolan förhÄller sig till visionen en förskola för alla. Mer specifikt Àr att undersöka hur pedagoger, förÀldrar och rektor uppfattar begreppet en förskola för alla. Tanken Àr Àven att se hur uppfattningen om visionen skiljer sig mellan pedagoger, rektor och förÀldrar samt hur den aktuella förskolan arbetar för att förverkliga visionen samt vilka möjligheter och svÄrigheter som uppstÄr i förverkligandet av denna vision. Resultatet blev att alla intervjuade personer uppfattade att en förskola för alla innebar att alla Àr vÀlkomna oavsett bakgrund, etnicitet, religion, sexuell lÀggning etc. Enligt rektorn och pedagogerna pÄ förskolan var det viktigt att tillgodose allas behov och anpassa verksamheten sÄ alla kan vara med.

Syftet med följande arbete Àr att belysa lekens betydelse i trÀningsskolan samt hur personalens syn pÄ lek som kommunikation pÄverkar nÀr det gÀller barn i svÄrigheter. Arbetet inleds med en teoretisk översikt om lekens vara eller inte vara samt lekteorier. Min ambition Àr att lÀgga ett specialpedagogiskt perspektiv pÄ leken i trÀningsskolan. Genom intervjuer av personal och genom observation av dramalek hos eleverna ville jag belysa betydelsen av lek för barn med autism. Sammanfattningsvis verkar leken vara central och viktig för personal pÄ trÀningsskolan. Lekens potentiala kraft att vara en kÀlla att hÀva ur samt berikas Àven barn med autism och blir dÄ sÀrskild viktig genom lekstruktur och personalens samsyn pÄ lek..

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka kunskaper pedagogen kan behöva i sitt arbete med barn som har diagnosen Downs syndrom samt vilka arbetssÀtt som tillÀmpats i förskolan. NÀr vi benÀmner ordet pedagoger syftar vi pÄ all personal i förskolan vilket inkluderar bÄde barnskötare och förskollÀrare.Studien baseras pÄ fyra respondenters erfarenheter av yrket som assistent till barn med diagnosen Downs syndrom. Vi har anvÀnt oss av intervju som metod för att fÄ sÄ konkreta och ingÄende svar som möjligt. Resultatet baseras pÄ respondenternas intervjusvar och i diskussionen har vi kopplat resultatet till tidigare forskning. Resultatet i studien visar att pedagogerna som arbetar med barn som har diagnosen Downs syndrom har ett stort ansvar frÀmst nÀr det gÀller barnens sprÄkliga utveckling.

Studiens syfte Ă€r att beskriva och analysera hur skolkuratorn arbetar för att uppmĂ€rksamma, upptĂ€cka och stödja barn som har en vuxen person i hemmet som överkonsumerar alkohol och/eller andra droger. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r följande:- Hur arbetar skolkuratorn för att upptĂ€cka barn som lever i familjer dĂ€r nĂ„gon vuxen överkonsumerar alkohol och/eller andra droger och hur gĂ„r kuratorn tillvĂ€ga dĂ„ sĂ„dana misstankar finns?- Hur arbetar skolkuratorn dĂ„ det finns bekrĂ€ftat att ett barn lever i en familj dĂ€r nĂ„gon vuxen överkonsumerar alkohol och/eller andra droger?- Hur kan skolkuratorns kontakt med barnet se ut och hur hanterar kuratorn dilemmatmellan att ha barnets förtroende och att samverka med andra aktörer?Resultatet Ă€r baserat pĂ„ kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer och visar att det Ă€r svĂ„rt att identifiera barn som har en vuxen person i hemmet som överkonsumerar eftersom det inte finns nĂ„gra specifika och lĂ€ttidentifierade tecken som man kan kĂ€nna igen hos barnen. Överkonsumtion i hemmet Ă€r ofta nĂ„got som inte syns, och nĂ€r det syns kan det ta sig uttryck hos barnen pĂ„ mĂ„nga olika sĂ€tt. Barn Ă€r ocksĂ„ lojala mot sina förĂ€ldrar och vill eller vĂ„gar inte avslöja en familjehemlighet.

Universeum Àr ett upplevelsecentrum för naturvetenskap och teknik, ett sÄ kallat Science Centre.I vÄrt arbete undersöker vi hur vetenskap bÀst kommuniceras till barn och ungdomar via textskyltar pÄ ett Science Centre. Vi analyserar vilket sprÄk som bör anvÀndas och hur skyltarnas layout ska utformas för att vÀcka intresse, ge information och lust att lÀra mer inomnaturvetenskap och teknik. Baserat pÄ denna analys ger vi Àven förslag pÄ skylttexter och skyltlayout till Universeums avdelning Explora..

Examensarbetet behandlar sambandet grav sprÄkstörning och ADHD samt hur olika yrkesgrupper bemöter barn med grav sprÄkstörning och tillÀggsdiagnosen ADHD. För att samla material till vÄrt arbete har vi intervjuat specialpedagoger, logopeder och psykologer och vi har anvÀnt oss av en semistrukturerad intervjuguide..

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogernas uppfattning om förekomsten av diagnoser i förskolan och vad pedagoger har för syn om att barn i förskoleÄldern har diagnoser, vÄra forskningsfrÄgor blev dÀrför följande, vilka diagnoser Àr vanliga i förskolan? Vilka uppfattningar har pedagogerna pÄ att barn i tidig Älder fÄr en diagnos? Hur arbetar pedagogerna med barn i behov av stöd och hur fungerar samarberbetet med förÀldrar till barn i behov av stöd? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hÀmtats genom kvalitativa intervjuer med tio pedagoger i tvÄ olika kommuner. Det vi fÄtt fram Àr bland annat att alla vÄra informanter nÄgon gÄng under sin karriÀr stött pÄ barn i behov av stöd. Vi har Àven fÄtt en inblick i hur de bemöter dessa barn. För pedagogernas skull Àr en diagnos inte viktig, men den behövs för att sÀtta in de resurser som Àr viktiga i verksamheten för att barnet ska kunna utvecklas pÄ bÀsta möjliga sÀtt..

Övervikt bland yngre barn Ă€r ett nationellt och globalt ökande hĂ€lsoproblem. Distriktssköterskor som arbetar inom barnhĂ€lsovĂ„rden har en viktig uppgift, bĂ„de i att arbeta hĂ€lsofrĂ€mjande och förebyggande med barns övervikt. Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av vad som pĂ„verkar deras arbete med överviktiga barn inom barnhĂ€lsovĂ„rden. Data analyserades genom kvalitativ innehĂ„llsanalys, med en induktiv ansats, beskriven av Graneheim och Lundman. Åtta intervjuer med svenska distriktssköterskor, aktiva inom barnhĂ€lsovĂ„rd, genomfördes.