Vårt övergripande syfte med denna undersökning är att finna ut i vilket syfte lärare använder drama i sin undervisning och hur de uppnår dessa. Vi har genom vår litteraturstudie dragit slutsatserna att drama är ett gott instrument för att skapa en sammanhållning i klassen, ett instrument för inlärning som också i förlängningen skapar en trygghet i gruppen och en stärkt självkänsla hos den enskilda eleven. Drama tydliggör också för eleven skeenden inom historien såväl som samhällskunskapen som annars kan vara svåra att förstå och arbeta kring. Genom att intervjua åtta lärare som arbetar med drama i sin undervisning kom vi fram till att drama är ett ypperligt instrument att använda som komplement till den traditionella undervisningen..

This thesis is comprised of an annotated translation of an English IT-text into Swedish. The source text is the installation manual for the software SDL Trados Studio 2014 and the thesis also contains a text analysis of the source text. The goal of the translation has been to use norms in the target culture and thus move the translation toward acceptability. The thesis therefore discusses norms based on Toury's (1995) framework.The thesis also contains an empirical study of the translation of three different IT-texts. The study shows that, when it comes to the specific norms investigated in the study, Swedish translations of IT-texts are guided by norms in both the source culture and the target culture..

I mitt arbete fördjupar jag mig i ämnet pedagogiskt drama. Mitt syfte är att undersöka hur pedagogiskt drama kan främja gruppsammanhållning på lågstadiet. Syftet är även att få en förståelse om hur individen påverkas. För att få svar på detta har jag använt mig av mina frågeställningar och min preciserade frågeställning.Jag har använt mig av kvalitativ intervju som metod i min undersökning, vilket är passande då det kommer till att förstå individers sätt att reagera och resonera. Jag har valt att intervjua tre pedagoger, alla har en kopplig till drama och de arbetar på lågstadiet.Min slutsats är att pedagogiskt drama kan främja gruppsammanhållningen, genom att många faktorer verkar tillsammans.

According to the curriculum for primary schools, pre-school and after-school Lgr11 says that students should experience different feelings and moods using different forms of expression including drama (Lgr11 2011:10). The purpose of this study was to examine how educational drama is used in three elementary schools and for what purpose in teaching. The aim was also to examine the four teachers' perceptions of what educational drama means to them.I have used a qualitative approach with interviews and contacted four teachers from three different schools to get different information for my study. Three of them were educated teachers and one of them was an actor. The information provided in the interviews was analyzed using educational drama theory and previous research. The interviews with the teachers and the actor showed the use of different methods of educational drama in education.

Vårt övergripande syfte med denna undersökning är att finna ut i vilket syfte lärare använder drama i sin undervisning och hur de uppnår dessa. Vi har genom vår litteraturstudie dragit slutsatserna att drama är ett gott instrument för att skapa en sammanhållning i klassen, ett instrument för inlärning som också i förlängningen skapar en trygghet i gruppen och en stärkt självkänsla hos den enskilda eleven. Drama tydliggör också för eleven skeenden inom historien såväl som samhällskunskapen som annars kan vara svåra att förstå och arbeta kring. Genom att intervjua åtta lärare som arbetar med drama i sin undervisning kom vi fram till att drama är ett ypperligt instrument att använda som komplement till den traditionella undervisningen..

Vår uppsats handlar om tre pedagogers arbetssätt att integrera drama och teater i skolundervisningen. Vi har tagit reda på hur lärare och drama-/teaterpedagoger arbetar och till viss del hur det påverkar eleverna. Vi har intervjuat en lärare i grundskolan som arbetar med att integrera drama i sin svenskundervisning, en drama-/teaterpedagog som hjälper lärare med att integrera drama och teater i sin undervisning och en kulturpedagog som arbetar med olika estetiska processer integrerat med annan undervisning i för- och grundskolan. Utifrån dessa intervjuer har vi analyserat resultatet och jämfört det med tidigare forskning inom området.Vi märkte att de tre pedagogerna hade ganska olika arbetssätt. Läraren arbetar med drama för att underlätta sin undervisning i svenska som andra språk, drama-/teaterpedagogen samarbetar med lärare för att utveckla dramaövningar i relation med läroplanen och kulturpedagogen har teater som hjälpmedel, då detta främjar bland annat gruppdynamiken.Deras förhållningssätt till ämnesintegrering är i grunden lika.

I vårt arbete har vi undersökt inställningen till och kunskapen om pedagogiskt drama hos fyra slumpvis utvalda pedagoger i förskola och grundskolans tidigare år. Vi har även undersökt om de använder sig av det i sin verksamhet, hur de i så fall använder sig av det och om de är medvetna om att det är pedagogiskt drama de använder sig av. Vi har också haft för avsikt att försöka tydliggöra för läsaren vad pedagogiskt drama innehåller. Vår undersökning har vi gjort med hjälp av kvalitativa djupintervjuer med de fyra pedagogerna. I vår litteraturgenomgång definierar vi först orden drama och pedagogiskt drama för att göra innebörden av dessa ord tydliga och förståliga.

Denna uppsats handlar om dramapedagogik med personer inom äldreomsorgen. Syftet med arbetet är att ta reda på vilka känslor som upplevs och ges uttryck för när personer inom äldreomsorgen får arbeta med drama. Frågeställningarna har varit följande: Vilka känslor konkretiseras i mötet med drama? Hur kan drama uppmuntra deltagarna att våga uttrycka sina känslor? Hur påverkar deltagarna varandra när de arbetar med olika dramaövningar? Vilka upplevelser och tankar tar deltagarna med sig efter fem dramaträffar?.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att se om det med hjälp av drama gick att stärka tryggheten hos barn. Vi valde att utföra vår undersökning i en grundskoleklass i Kiruna kommun. Undersökningsgruppen bestod av tre utvalda barn, en pojke och två flickor. Undersökningen genomfördes med hjälp av barnobservationer, frågeformulär samt en intervju med praktikhandledaren. Efter observationerna noterades minnesanteckningar.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka användandet av drama som pedagogiskt verktyg i gymnasieskolans undervisning och elevers attityder till det. För att ta reda på detta användes en enkätundersökning bestående av kvalitativa och kvantitativa frågor på en gymnasieskola i Mellansverige. Resultatet från undersökningen visar att drama som pedagogiskt verktyg upplevs ha flera olika effekter för eleverna, både pedagogiskt som individuellt. Slutsatsen är således att drama inte bara är ett verktyg förbehållet läraren för att skapa en lustfylld undervisning utan drama är också ett betydelsefullt redskap som elever kan använda för sin sociala och emotionella utveckling..

I denna studie har vi valt att granska hur förskollärare respektive lärare uppfattar drama som metod, deras val eller bortval av detta arbetssätt samt hur drama kombineras med barns och elevers språkutveckling. Kvalitativa respondentintervjuer är det metodval som denna studie baseras på vid undersökandet av syfte och frågeställningar. Resultaten har sedan bearbetats genom Sternudds dramapedagogiska perspektiv för att urskilja förskollärarnas och lärarnas synsätt på drama.     Slutsatsen som baseras på den insamlade datan är att förskollärare har en bredare uppfattning på drama som metod medan lärarna i större utsträckning uppfattar drama som teater. Dock är samtliga av Sternudds perspektiv representerade av båda verksamhetsformerna där förskollärare och lärares uttalanden i viss mån kan sammankopplas med flera av perspektiven..

Background: Companies often invest in foreign subsidiaries and that gives rise to translation exposure. Translation exposure arises with the consolidation of the foreign subsidiary and depends on the rate of exchange that are used for translation of the foreign subsidiary. In time several different methods of translation and recommendations has been developed. Companies listed on OM Stockholmsbörsen shall follow RR8. According to RR8 a classification of foreign subsidiaries as indipendent or integral to the parent company determines which method of translation that should be used.

The topic of the present paper is to investigate and identify how two translators, Reginald Horace Blyth and David Landis Barnhill, differ in their translation of Japanese haikus by Matsuo Bashô to English. Three focal points of the study are; the translation of haiku rythm, the translation of kireji (a word for separating the haiku) and the translation of kigo (seasonal word). These three components are fundamental parts of Japanese haiku poetry and haiku experience, however there are no set rules on how to translate these haiku components to English. This study contains a comparative detailed analysis of five of Bashô´s haikus, in translation by Blyth and Barnhill. Sample haikus were selected from Blyth´s books A History of Haiku Vol.

The aim of this paper has been to examine to what extent it has been possible for Patricia Crampton, translator of Ronia, the Robber?s Daughter, to capture and cling to the very personal style in which Astrid Lindgren writes. I also wanted to find out if any adaptations of the text were made and, if any, how they have affected the tone of the book. To fulfil this purpose a thorough comparison of the original text and the translation has been made. The first chapter consists of an introduction presenting the background to my choice of topic and giving a short presentation of Astrid Lindgren and her career as an author.

This study considers Härskarringen (1959?61), a Swedish translation of J. R. R. Tolkien?s The Lord of the Rings (1954?55), within the framework of translation studies and the description of norms within different fields of translation.