Vi har valt att undersöka second handklädesmarknaden. På senare tid har intresset för andra handskläder ökat markant. Det finns två huvudsakliga aktörer på marknaden. De består av biståndsorganisationer som syftar till välgörande ändamål, samt de second handbutiker som har som mål att bevara gamla moden. I och med en ökad efterfrågan har marknaden utvecklats rejält.

ProblembakgrundDen 1 januari 2005 lagstadgades det om att alla börsbolag inom EU skulle följa IASB standarder vilket innebar en förändring vid värdering av förvaltningsfastigheter. Bolagen fick då möjlighet att värdera tillgången till värkligt värde. Konsekvenserna av det har blivit att det uppstått felvärderingar som omtalats mycket i media och revisorns arbete och ansvar har ifrågasatts. Vi kommer att se närmare på revisorernas syn på värdering till verkligt värde av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40.Syfte Syftet med uppsatsen är att ta reda på revisorers tankar om värdering till verkligt värde av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40 och om de anser att det ger en rättvisande bild.MetodVi har valt att inleda med litteraturstudier kring ämnet för att sedan genomföra intervjuer med revisorer kunniga inom ämnet.ResultatRevisorerna vi intervjuade ansåg att värdering till verkligt värde av förvaltningsfastigheter ger en relativt rättvisande bild. Metoden ansågs dock vara relativt komplicerad och komplex.

Det har funnits en speciell mytisk bild av den fornskandinaviska mytologin sedan romantikens fantasifulla epok. Det ges ofta en bild som beskriver gudar och människors samspel på ett lekfullt sätt. Schamanismen har med sin annorlunda världsbild stått för något exotiskt men samtidigt skrämmande. I uppsatsen ges en beskrivning av fornskandinavisk sejd och samisk schamanism och en jämförelse mellan dessas likheter och skillnader. Genom att söka svar i både den poetiska och prosaiska Eddan, samt Heimskringla söker författaren komponenter för att beskriva det magiska fenomenet sejd.

Det svenska föreningslivet och den föreningsmänniska som bär den, framställs både i offentliga utredningar och i forskningsrapporter som viktiga grundstenar för demokratin i Sverige. I uppsatsen undersöker jag denna hur denna diskurs formas i offentliga utredningar och i tidningsmedia. Vilken bild av föreningsliv och demokrati framträder i texterna och hur framställs den gode medborgaren som bär denna demokrati ? I analysen framträder tre teman som understödjer denna diskurs; - det goda föreningslivet, - det hotade föreningslivet och - den gode medborgaren. Samtidigt som föreningslivet beskrivs som en viktig förutsättning för demokrati, uttalas också en stark oro för att föreningsdeltagandet sjunker och vad det kan betyda för framtiden.

Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva innehållet i Bokföringsnämndens förslag till nytt allmänt råd K2 samt analysera hur detta kan påverka kvaliteten hos de mindre företagens redovisning.Metod: Kvalitativ metod med dokumentundersökningar.Teoretiska perspektiv: Regeringens förenklingsambitioner, redovisningens kvalitativa egenskaper, god redovisningssed och rättvisande bild, intressentteori och sambandet mellan redovisning och beskattning.Empiri: Bokföringsnämndens remiss till allmänt råd om årsredovisning för de mindre aktiebolagen (del av K2) samt remissinstansernas yttranden.Resultat: Förslaget innebär att många företag skulle tappa betydande belopp i sina balansräkningars tillgångssida. Försiktighetsprincipen och skattereglerna har fått ett mycket starkt genomslag i förslaget. Särskilt vad gäller väsentlighetsreglerna, schablonreglerna om ekonomisk livslängd och 10-årsregeln för avsättningar kan påverka företagens möjligheter att ge en rättvisande bild av sin ekonomiska ställning. Lämpligheten i redovisning av koncernbidrag över resultaträkningen är tveksamt..

Denna uppsats är en kvalitativ studie om svensklärares attityder och förhållningssätt till hur skönlitteratur används i undervisningen och om det görs några tolkningar av de lästa verken samt hur dessa tolkningar tar sig uttryck. Området som undersöks är i vilken utsträckning lärarna låter sina elever göra subjektiva tolkningar av de litterära texterna som de möter och om det är läsarens egen upplevelse och den estetiska känsligheten som eftersträvas i klassrummet eller om skönlitterära verk har andra värden som känns viktigare för yrkesverksamma lärare.Vad som också utreds är om lärarna på något sätt är influerade av reader-response-kritiken och om de anser att reader-response-kritiken har påverkat skolvärlden under 1900-talet.Undersökningen ger först och främst en bild av sex svensklärares inställningar och attityder gentemot användningen av skönlitteratur på gymnasiet. Dessutom redogör uppsatsen för olika teorier om reader-response-kritiken och estetisk känslighet vad det gäller tillägnandet av skönlitteratur och vilken bild kursplaner samt läromedel ger av hur läsning av skönlitteratur kan se ut i dagens gymnasieskola..

Uppsatsen har haft för avsikt att ge ett bidrag till forskningen om nutida svensk dramatik genom attapplicera Bertholt Brechts teaterteori kring den episka teatern och distanseringsbegreppet på dramat?Tant Blomma? av Kristina Lugn. Många av de sätt och stilmedel som Brecht kallade fördistanseringar finns att upptäcka i denna text. Bland annat använder sig Lugn av sång, dans, ettmånga gånger lyriskt och orealistiskt språk, metafiktion och citat på ett sätt som fjärmar publikenfrån illusionen om att det är verkligt liv som gestaltas på scenen. Dessutom finns det drag ireplikerna som måste sägas vara distanserande, bland annat genom att rollen kommenterar sig självi tredje person.Min slutsats är då att min analys av ?Tant Blomma? visar att det finns många stildrag somskulle kunna verka distanserande, och det finns stöd för ett episkt spelsätt i replikerna.

I denna studie har jag undersökt hur keramiken kan vara en del av bildämnets undervisning. Syftet är att undersöka hur lärare i dagens skolor använder sig av lera som material i undervisningen i ämnet bild, samt att få en djupare förståelse kring hur man kan nyttja de keramiska teknikerna för grundskolans senare årskurser och i den frivilliga skolformen. Genom att använda kvalitativa enkäter, egna experiment och litteratur visar jag hur ett antal lärare och lärarstuderande ser på användandet av keramik i bildämnet. Jag presenterar också fyra olika tekniker, tumning, kavling, ringling och drejning. Utifrån detta skapas en lärarhandledning och ett läromedel som tar upp de olika teknikerna och sätt att handskas med keramiken i undervisningen.

Syftet med undersökningen har varit att ta reda på vad rektorsyrket innebär både vad det gäller arbetsuppgifter och arbetsbelastning såväl som de förväntningar som finns på en mellanchef. För att uppnå mitt syfte har jag utfört intervjuer med gymnasierektorer för att på så sätt kunna få en bild av uppdraget samt få en bild av hur de upplever arbetsbelastningen.Resultatet av min undersökning visar, liksom tidigare forskning inom detta område, att rektorsrollen är komplex och som mellanchef finns stora förväntningar från olika håll, både uppifrån och nedifrån. Stora kunskaper krävs inom en rad olika områden såsom pedagogik, ledarskap, budgetarbete samt organisations- och utvecklingsarbete etc. Rektors ansvarområde är stort och består av flera bitar; verksamhetsansvar, elevansvar och personalansvar är exempel på dessa.De rektorer som ingår i undersökningen tycker alla att rektorskapet ett intressant och roligt yrke med stort ansvar som kräver mod och stor flexibilitet. Av undersökningen framgår att respondenterna upplever arbetsbelastningen som för hög och att de inte hinner med det de själva har som mål, nämligen att vara pedagogiska ledare i en lärande organisation..

Skolans styrdokument har varit på tapeten sedan den"nya"läroplanen Lpo-94 kom. Länge har diskussioner om det nya målrelaterade betygssystemet pågått på skolorna mellan lärare och skolledare och även på kommunal nivå. Denna läroplan innehåller många nya uppgifter för skolan i sig och även för läraren och eleverna. Frågan om vad som skall göras, och hur, har ofta dykt upp hos många lärare och det är det som jag har riktat in mig på. Hur ska man och hur har man tolkat läroplanen.

Sammanfattning Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur två olika samtalsaktiviteter, i moderna språk spanska, påverkar hur samtalare talar i interaktion och uppnår meningsskapande sinsemellan. För att kunna analysera detta har arbetet utgått från Conversation Analysis (CA), en metod som analyserar de olika metoder som deltagare själva använder för att hantera olika aspekter av samtalets organisation och olika problem som kan uppstå i samtalet. Enligt CA är sociokulturella faktorer och andra sociala kategorier endogena i samtalet. Vilket innebär att samtal kan analyseras oberoende av social kontext eller sammansättning av samtalare.Med hjälp av videoinspelad observation har CA använts för att analysera hur samtalare i fyra grupper om tre använder sig av turtagning, reparation och pausering i två olika samtalsaktiviteter på spanska, en med bild och en utan bild.  Undersökningens resultat visar att det inte är den fysiska närvaron eller frånvaron av bilder i sig som leder till skillnader i hur deltagare gör då de interagerar. Det är hur talare och medsamtalare gör för att orientera mot bilderna och deras innehåll som ger upphov till skillnader i hur de använder sig av turtagning, reparation och pausering i samtalskativiteter.I samtalen utan bild orienterade deltagarna mot varandra.

Denna uppsats ger en bild över hur man kan göra för att hitta det rätta trädet för platsen..

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för den kongruens av uppfattningar kring ett varumärke som kan uppstå mellan en avsändare och en mottagare. För ändamålet har vi använt oss av en kvalitativ metod med främst intervjuer som empiriinsamling. Intervjuer har skett med kunder till vårt fallföretag Smedmarks, med Smedmarks ledning samt med experter inom varumärkesområdet. Detta för att undersöka vilken bild företaget har av sig själv samt vilken bild dess kunder har och om det finns överensstämmelse sinsemellan.Vi har kommit fram till att det i viss mån alltid finns en form av kongruens mellan ett företags och en kunds uppfattningar kring ett varumärke. Frågan är till vilken grad.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur män framställs i modebilder. Vi vill med hjälp av en kvalitativ undersökning tolka mäns yttre genom ett analysschema, som vi själva tagit fram. Genom att analysera åtta bilder ur två framstående herrmagasin i Sverige, King of Sweden och Man Magazine, kom vi fram till en framträdande bild av hur män ser ut i modebilder. Vi valde att använda oss av tidningarnas decembernummer, 2008. Denna undersökning utgjorde även en analysering av vad maskulinitet är och hur det framställs i modebilder för herrmagasin. Urvalet gjordes utifrån oss själva där vi strategiskt valde ut bilderna, och vilka tidningar vi ansåg vara ledande på den svenska marknaden.

Gamereactor beskriver sig på sin hemsida som Europas största speltidning. Syftet med den här studien har varit att undersöka vad som får möjlighet att synas på hemsidan och på vilka villkor det får ta plats, d.v.s. hur Gamereactor skriver om detta. Studien består av en mindre kvantitativ undersökning och en djupare kvalitativ som båda har för avsikt att belysa områden med anknytning till genusvetenskapliga ämnesområden.I den kvantitativa undersökningen analyseras Gamereactors nyhetsrapportering under en månad och jag visar där, med utgångspunkt i andra studier kring spelkultur och representationer, hur den till stor del uppvisar en stereotyp och snäv bild av spelkulturen, där målgruppen är en ung, vit, teknikintresserad grupp män. Däremot framträder också en liten genusdiskussion som leder till starka reaktioner både för och emot.Den kvalitativa undersökningen undersöker de diskurser och den diskursiva kamp som framträder i textmaterialet, och jag menar här att Gamereactors textproduktion kan förstås som en diskursordning där en samling diskurser kring olika genrer kämpar om att definiera vad som anses vara ?bra spelbarhet? och ?spelmässig substans? i olika spel.