Diabetes är en av Sveriges vanligaste folksjukdomar. Omkring 300 000 personer uppskattas ha diabetes i Sverige. Det är en kronisk och obotlig sjukdom och en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar och stroke. Än så länge är sjukdomen den vanligaste orsaken till amputationer av nedre extremiteter, njursvikt och blindhet. Sjukdomen orsakar årligen stort lidande, sjukhusvistelse och nedsatt funktionsförmåga hos den drabbade människan.

Syftet med denna undersökning är att få en förståelse kring hur unga kvinnliga studenter använder sig av det sociala mediet Instagram. Studien ämnar svara på vilka funktioner Instagram fyller för unga kvinnliga studenter samt vilken betydelse detta sociala medium har i deras vardagliga liv.FRÅGESTÄLLNING: Syftet har specificerats i följande frågeställning: - Hur används Instagram av unga kvinnliga studenter?METOD OCH MATERIAL: Kvalitativa individuella intervjuer med fyra kvinnliga studenter i 23-års ålder.HUVUDRESULTAT : Studien visar på att en viktig funktion med Instagram är att interagera med andra människor och vara deltagande i den sociala gemenskapen på forumet. Det  ramkom även att tre av fyra kvinnliga studenter ser på forumet som ett verktyg för att kunna bygga ett personligt varumärke och att det är ett enkelt sätt att hålla sina nära och kära uppdaterade kring sitt vardagsliv.   .

Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka hur elever och deras lärare värderar estetiskt arbete och hur det estetiska arbetet fungerar i praktiken. I uppsatsen belyser jag estetiskt arbete som ämne och metod och jämför styrdokument med forskning och mitt undersökningsresultat. Jag har på ett kvalitativt sätt intervjuat fyra elever i en årskurs fem samt deras lärare för att analysera resultatet utifrån urvald kunskapsbakgrund, mitt syfte och mina frågeställningar i uppsatsen. Resultaten visar att eleverna upplever de enklast mätbara ämnena som viktigast och ser främst estetisk kunskap relevant ifall den i framtiden ska praktiseras inom ett yrke eller för eget behov. Drama uppfattas främst som retorisk färdighetsträning där fokus på resultat skuggar arbetsprocessen.

Genom metoden livsberättelse får vi här ta del av specialpedagogen Evas berättelse. Denna kvinna har arbetat inom skolans värld i 45 år och har en stor livserfarenhet att dela med sig av. Arbetets mål är att ge en bild av en specialpedagogs kompetensutvecklig och arbetsmetoder i skolan under årtionden. Inriktningen på intervjuerna är berättelser om Evas arbete med barn och deras tal, språk och kommunikation. Uppsatsen tar upp språkutvecklingen hos barn samt Evas arbetsmetoder för att kartlägga förskolebarns språkutveckling.

Stress påverkar immunförsvaret och den fysiska hälsan samt individens välfärd och dess psykologiska hälsa men verkningsmekanismerna är fortfarande relativt outforskade. Det finns indikationer på att djur med lägre välfärd är mer stressade och därmed känsligare för infektion samt har svårare att göra sig av med infekterande agens än djur med högre välfärd. Målet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan välfärdsfaktorer och utsöndring av patogenen Cryptosporidium spp. hos unga kalvar. Utöver detta avsågs att skapa en modell där parametrar från välfärdsbedömning används för att förutse utsöndring vilket i framtiden kunna ge en mer riktad provtagning i besättningar där smitta misstänks. Sextiofem kalvar, mellan en och åtta veckor gamla, från två svenska besättningar undersöktes och bedömdes i studien.

Kulturmiljöns roll i planeringen utreds i detta examensarbete där begreppen och dess tillämpningar förklaras och teoretiska och metodiska aspekter presenteras. Analysresultatet används för att åskådliggöra nådda slutsatser som bildar underlag för den avslutade delen av arbetet som utgörs av att pröva resultaten praktiskt. Teori- och metoddelarna visar på hur kulturmiljöer är karaktärsskapande och ger identitet till platsen. Vilket på så sätt gör dem till en resurs för framtiden. Då kulturmiljövärden tas tillvara genom hänsyn i planeringen kan de berika och vara en tillgång för människor och samhälle, de bildar en av de grundläggande utgångspunkterna för olika planerade förändringar.

Detta examensarbete är utfört i samarbete med Skogsstyrelsen och är en undersökning om olika intressenters attityd till den tätortsnära skogen och dess skötsel. Studien är gjord inom Sundsvalls kommun med fokus på tätorten Sundsvall. Metoden som användes var direktintervjuer av semistrukturerat format, vilka genomfördes under hösten 2009. Hela bredden av intressenter, det vill säga både dem som sköter den tätortsnära skogen samt dem som nyttjar den, tillfrågades om sina åsikter. Vidare diskuteras vad som kan vara viktigt för dem som ansvarar för skötseln att tänka på i framtiden.

Hälsosam planering och hälsokonsekvensbeskrivning är två arbetsmetoder i planerings- och beslutsprocesser som har uppmärksammats inom folkhälsopolitiken. Skåne har anammat diskussionerna kring detta och utvecklat en välarbetad regional strategi inom ramen för de elva nationella folkhälsomålen. Ett projekt pågår nu med att undersöka hur hälsokonsekvensbeskrivningen ska implementeras i beslutsprocesser på kommunal- och regionalnivå. Metoden har svårigheter i form av otillräckliga kunskaper och bristfälliga datainsamlingar. Risken finns att intresset för hälsokonsekvensbeskrivning faller på grund av det.

Färskvatten förutspås i framtiden ? till följd av dess ökande knapphet ? ge upphov till många konflikter. Då vatten är en oersättlig resurs för såväl stat som individ är samarbete dock det vanligaste utfallet av knappheten idag. Denna studie ämnar undersöka det ovanligare utfallet (konflikt) och besvara frågeställningen: »varför har inte stabila avtal som reglerar hur vissa internationella vattendrag får nyttjas kommit till stånd?».

Bisexualitet är idag ett nästintill osynligt område inom det psykologiska fältet. Den forskning som finns tillgänglig om bisexualitet sker främst utifrån ett genusperspektiv med queerteoretiska antaganden som utgångspunkt. Den här uppsatsen är till skillnad mot detta ett försök att förena psykoanalytisk kunskap med queerteoretiska begrepp. Syftet var främst att explorativt utforska och därefter beskriva hur kvinnor kan uppleva sin bisexualitet. Frågeställningen inbegrep även hur man kan göra bruk av den kunskapen i ett kliniskt sammanhang.

Denna rapport är skriven inom ramen för magisterkursen Management och på uppdrag av HSB Malmö. Rapporten är indelad i tre delar där den första utgör huvuddelen och syftar till att spegla vårt projektarbete på HSB Malmö. I denna delen beskrivs och tolkas HSB Malmö i nuläget, samt presenteras rekommendationer till hur ledningen i framtiden bättre ska kunna skapa organisatoriska förutsättningar för ett strategiskt förändringsarbete. Utifrån vårt syfte och den information som vi samlat in, har vi valt ut ett antal teman som vi anser är mest intressanta och utmanande för HSB Malmö att jobba med i önskan om att nå större framgång i strategiskt förändringsarbete. Dessa teman (medlemsorganisation eller vinstdrivande företag?, kundorientering, kommunikation och information, kompetens, visionsarbete, ledarskap, företagskultur och organisationsstruktur) utgör grunden för den diagnos av situationen på HSB Malmö som vi presenterar i rapporten.

En Urban Allmänning på Hornsbruksgatan. Kombinationshus med bostäder, T-bana och kontor .Sträcker sig över en 150 m lång slits på gatan.Uppdelad programmatskt med kommers i BV och bostäder ställda ovanpå som fria punkthus.Taket till kommersdelen/sockelvåningen ger tillbaka en park till stadsrummet. Det är den som är den urbana allmänningen.Byggnaden behandlar en höjdskillnad på c:a 6 meter från början av sockelvåningen till slutet. Därför varierar byggnaden i takhöjd vilket ger olika rumsligheter och skillnader i program som anpassats efter de olika höjderna. T.ex ett öppet andra våningsplan i västra delen som bidrar till dubbelt antal kontorplatser i frilanskontoret.Frågor jag ställt mig under processen var: Vad är en bostad idag? Vad är ett kontor idag? Vad kommer Hornstull att vara i framtiden med sin nya galleria? Vilka bostadstypologier råder i området?Dessa frgor har jag tagit i beaktande under förfarandet och kommit fram till en boendeform med yteffektiva och ljusgenerösa lägenheter i funkistyp.

Problemdiskussion: För 25 år sedan infördes revisionsplikt i Sverige för samtliga aktiebolag. Idag diskuteras huruvida den lagen ska avskaffas och vilka bolag som ska kunna avsäga sig revision.Syfte: Författarna vill utreda om en avskaffad revisionsplikt kan leda till en ökning av den ekonomiska brottsligheten, därtill hur denna lagförändring kan påverka Skatteverkets arbete att bekämpa den.Metod: En kvalitativ studie har genomförts. Där den empiriska datainsamlingen bygger på intervjuer med tre regionchefer på skattverket. Den övriga datainsamlingen har skett via Internet, litteratur och via databaser vid Örebro universitet.Slutsats: För att den ekonomiska brottsligheten ska öka som en följd av revisionspliktens avskaffande krävs det att företaget anser att nyttan att frånsäga sig revision är större än den hjälp revisorn bistår med idag. Många bedömer att företag i framtiden kommer att använda sig av frivillig revision eftersom deras intressenter kommer att kräva detta..

I Sverige drabbas varje år omkring 100-150 personer av en traumatiskt orsakad ryggmärgsskada. En ryggmärgsskada innebär ofta ett funktionshinder som gör att stora förändringar måste göras i livssituationen, vilket kan vara en svår anpassning. Stress, ångest och depressiva symtom är relativt vanligt bland personer som skadats. Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters erfarenheter av att lära sig leva med en ryggmärgsskada. Studien gjordes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar valdes ut, granskades och analyserades via färgkodning för att finna likheter.

Att bli frihetsberövad är något många har åsikter om men som få har erfarenhet av. Syftet med denna studie är att undersöka hur intagna påverkas av att vara frihetsberövade under en längre tid samt vilka konsekvenser det kan medföra. Fokus riktas mot hur tiden i anstalten har påverkat dem själva, deras relationer med anhöriga, hur de tänker kring sin kommande frigivning och framtidsplaner samt hur de upplever att samhället och media framställer människor som blivit dömda till fängelse. I studien har en kvalitativ metod använts med en narrativ utgångspunkt och semistrukturerade intervjuer har genomförts. De intagnas berättelser analyseras med hjälp av utvalda teorier och tidigare forskning.