Forskning rörande huruvida självkänslan påverkas vid ett fängelsestraff och i sådana fall i vilken riktning den påverkas, är bristfällig. Denna studie baseras på åtta män, i åldrarna 23-36, som avtjänat straff där de varit frihetsberövade. Tid för straffen varierade mellan 1,5 år och 17 år. Semistrukturerade intervjuer utfördes, transkriberades och meningskoncentrerades för att få svar på bland annat hur deltagarna upplevde sin självkänsla under straffet, vid frigivningen och efteråt. Även för att ta reda på om detta var något som främjades på anstalter och även behandlingshem för ungdomar i Sverige.

I vårt västerländska samhälle där musik är en stor del av mångas vardagliga liv, glöms ibland musikens grundläggande byggstenar bort. Rytmen är en av dessa byggstenar. Uppsatsens innehåll behandlar rytm som begrepp, läroplanshistorik samt en kvalitativ textanalys av svenska skolans kursplaner i musik mellan 1962-2011. Fokus befinner sig på användningen av rytmbegreppet och rytmik i grundskolans senare år, årskurs sju, åtta och nio. Avslutningsvis diskuteras rytmikens historia och utveckling för framtiden, skillnaden mellan teori och ?verklighet?, samt hur lärare kan tolka och förhålla sig till kursplaner.

Syftet med detta arbete är att undersöka vad föräldrar har för attityd till matematik samt deras föreställning kring matematikundervisningen i grundskolans tidigare år. Detta för att som pedagoger kunna främja en god kommunikation mellan hem och skola med avseende på matematikundervisningen samt för att ge elever en mer positiv bild av matematiken och rusta dem inför framtiden. Undersökningen baseras på enkäter och intervjuer som genomfördes på två olika skolor i Skåne. Resultatet av undersökningen visar att föräldrarna, både de med eftergymnasial utbildning och de utan, har positiva attityder till matematik samt är medvetna om matematiken i sin vardag och i sitt arbete. I intervjuerna framkom även att föräldrarna anser att samverkan mellan hem och skola har blivit bättre jämfört med när de själva gick i grundskolans tidigare år..

Informationsteknologins snabba framfart har fått en allt större betydelse inom hälso- och sjukvården, vilket har  bidragit till telemedicinens utveckling. Telemedicin kan beskrivas som en teknik där sjukvården utnyttjar elektronisk kommunikation för patientrådgivning, bedömning, övervakning och specialistkonsultationer på distans. Detta kan resultera i en ökad kunskapsspridning, höjd kvalitet samt minskade kostnader. Telemedicinska samarbeten förutsätter dock kontinuerliga organisationsförändringar mellan de ingående parterna i form utav införande av ny teknik, rutiner och arbetsätt. Studier har visat att organisationsförändringar medför en osäkerhet hos individer som påverkas av förändringen, vilket i vissa fall kan resultera i motstånd.Denna uppsats ämnar undersöka och identifiera var motstånd finns hos läkare i samband med ingående i telemedicinska samarbeten och kartlägga vilka bakomliggande osäkerhetstyper som skapar motståndet.

Syftet med det här arbetet var att gestalta fem olika känslor inom genren symphonic metal. Därigenom ville jag avgöra vilka verktyg jag kunde ha nytta av i framtiden för att gestalta känslor musikaliskt och vilka skillnader som finns mellan att gestalta olika känslor. För att göra detta använde jag mig av referenslyssning av tio låtar plus några orkestrala stycken per känsla. Resultatet av lyssningen, tillsammans med olika låtskrivningstekniker, litteratur, Kirnbergers intervallkaraktäristik och Matthesons tonartskaraktäristik, användes till att skriva och arrangera mina fem låtar. Resultatet blev att jag hade lyckats skildra känslorna bra med den metod jag hade använt, men att intervallkaraktäristiken och tonartskaraktäristiken var onödiga; det skulle räcka med mina kunskaper som jag hade förvärvat under utbildningen, referenslyssning och min känsla som låtskrivare. Jag kunde inte heller urskilja några skillnader mellan att gestalta de olika känslorna; metoden var universellt tillämplig..

Kompetensutveckling av personalen och internutbildningar har varit ett hett debattämne de senaste åren. Numera är Internet/intranät och interaktiva självstudiekurser ofta ett alternativ till traditionell lärarledd utbildning. Vi ville därför undersöka hur lärande via intranät sker, hur sådana internutbildningar upplevs av deltagarna och att försöka ge förslag på hur dessa kan utvecklas ytterligare. För att uppfylla våra syften har vi valt att utföra studier hos tre av Volvos återförsäljare. Volvo har sedan en tid tillbaka en internutbildning som kombinerar lärarledda lektioner med självstudiekurser via intranät.

Långtidssjukskrivningar har blivit allt mer av ett gissel för samhället. Det går inte en dag utan att långtidssjukskrivning diskuteras i media eller av politiker. Det har därför blivit ett allt mer intressant område för forskningen att bita i. Denna uppsats vill bidra till att ytterligare analysera fenomenet långtidssjukskrivning. Eftersom en större del av de långtidssjukskrivna är medelålders kvinnor inom offentlig sektor har det fallit sig naturligt att fokusera på deras situation i denna studie.Syftet med denna uppsats är att analysera kvinnors långtidssjukskrivning.

Studiens syfte är att beskriva hur enhetschefer i en offentlig organisation med inriktning på vård och omsorg resonerar kring sina förutsättningar att påverka arbetsmiljön och arbetsglädjen. I organisationen har det under de sista åren skett stora omorganisationer och förändringar som medför en känsla av oro och osäkerhet och ingen vet hur framtiden blir. Arbetslivet står inför stora utmaningar som innebär ett hårdare arbetsklimat med andra villkor som sätter press på människan. Konsekvenserna av de ständiga förändringar och påfrestningar inom arbetslivet leder ofta till en försämrad arbetsmiljö och sämre anställningsvillkor. Det är därför viktigt för dagens organisationer att stödja och utveckla ett gott ledarskap, så ledarna tillsammans med medarbetarna orkar utveckla och driva verksamheten framåt.

Morgondagens samhällen står inför stora utmaningar såsom att hantera den ökande mängden intensiva och extrema nederbördstillfällen som förväntas att komma i framtiden. Lösningen finns i att planera och tänka på helheten om hur städerna på bästa sätt kan utformas med hjälp av funktionella öppna dagvattenlösningar för att ge en bra och effekt avrinning. Det gäller också att skapas förståelse att öppna dagvattensystem bidrar med positiva effekter till samhället, t.ex. genom att bli en resurs för stadens vegetation och grönområden och därav åstadkomma grönare och vackrare städer (Hållbar dag- och dränvattenhantering, 2011)och som gynnar folks hälsa(Viklander & Blecken 2012). Det urbana kretsloppet, skriver Butler & Davies (2011), ersätter en del av det naturliga kretsloppet och Lidström (2012) förklarar att det urbana kretsloppet lånar vatten från det naturliga och skapar då en extra loop för vattnets väg genom cirkel. Butler & Davies (2011) förklarar hur viktigt det är att det finns en förståelse kring konsekvenserna som uppstår när en del av det naturliga hydrologiska kretsloppet ersätts med en artificiell del för den urbana miljön.

Detta examensarbete behandlar ämnet EDI (Electronic Data Interchange) och fokuserar på relationen mellan en grossist och dess leverantörer. EDI är ett sätt att elektroniskt överföra standardiserade dokument på, från ett datasystem till ett annat, utan eller med begränsad mänsklig inblandning.Arbetets syfte är att belysa viktiga aspekter angående EDI-förfarandet hos en stor grossist. Aspekter som behandlas avser det maktförhållande och krav som råder mellan en grossist och dess leverantörer, såsom att införa EDI eller inte, utnyttjandet av EDI, hur makten är fördelad samt hur framtiden påverkar. Undersökningen baseras på intervjuer från sex leverantörer till en grossist och en intervju med grossisten.EDI används i första hand till att hjälpa företagen att rationalisera sin verksamhet. Främst är det administrativ tid som sparas, felfrekvensen som minskas och möjligheter att göra en strategisk satsning som är huvudvinsterna.

"Infiltration of Waldheim" är ett spel gjort av David Lindell (grafik), Andreas Persson (programmering) och Mathias Jönsson (ljud och musik). Målet vi hade med projektet var att ha en spelbar bana med minst en vapen typ samt fiender att eliminera, allt ackompanjerat med pampig musik och en massa ljudeffekter. Jag kommer i denna rapport beskriva arbetets gång samt reflektera över vad som har fungerat och vad som varit mindre bra under projektets gång. Mina planer för spelet var mest att lära mig mera om framförallt AI samt arbeta mera i 3d. Spelet ska mest vara för mig själv, men med lite putsning och mera innehåll eventuellt användas vid jobb ansökningar i framtiden..

Smärta är ett vanligt förekommande symtom som orsakar stort lidande hos patienten. Obehandlad smärta är fortfarande allt för vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans smärtbedömning och dess betydelse för optimal smärtbehandling. Studien utfördes som en litteraturstudie där 18 artiklar analyserades. Resultatet visade att en dokumenterad smärtbedömning är en grundläggande förutsättning för smärtbehandling.

Uppsatsen behandlar uppkomsten, utvecklingen och tillämpningen av "klassens timme" i den svenska skolan. Den redogör för vilka influenser och faktorer som bidragit till skolans förändrade arbetssätt och arbetsformer och för hur dessa kan ha bidragit till införandet av "klassens timme". Genom studier av läroplaner och andra officiella dokument följs utvecklingen och tillämpningen från år 1940 fram till och med år 1994. För att få svar på hur "klassens timme" genom åren har används i skolan, samt hur den används idag, har tretton lärare i olika åldrar fått skriva ner sina synpunkter och erfarenheter. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring hur timmen har nyttjats och för hur den idag, och i framtiden, bäst bör tillämpas för att engagera så många elever som möjligt..

Syftet med vår undersökning var att ta reda på om eleverna upplevde att det var lättare att lösa matematiska problem i grupp än enskilt. Försökspersonerna omfattade 13 elever i skolår 4 och 12 elever i skolår 3. De fick lösa problem både enskilt och i grupp och därefter svara på enkäter om hur de upplevt det. Vi intervjuade eleverna i skolår 4 både före och efter problemlösningsuppgifterna. Resultatet visade att hälften av eleverna ville arbeta i grupp före vår undersökning, resultatet efter undersökningen visade att majoriteten ville arbeta i grupp.

I detta examensarbete så ville jag undersöka hur de kommande socialarbetarna i två olika klasser i två olika delar av Europa ser på utbildningen, framtiden och på den kommande yrkesrollen. Jag ville utöver detta även försöka ta reda på vem det är som läser till socialarbetare och vilka anledningarna till att man gör det kan tänkas vara. Kortfattat så ville jag undersöka de eventuella likheterna samt olikheterna mellan studenterna i de två olika undersökta klasserna. Resultatet var bland annat att båda grupperna har ungefär samma anledning till varför man läser till socialarbetare, nämligen för att arbeta med människor. Detta samtidigt som man har en relativt olik social bakgrund.