Livsmedelsmarknadens förutsättningar har ändrats de senaste åren. Marknader runt om i världen avregleras successivt och jordbrukspolitiken ändras, så även i Sverige. Konkurrensen hårdnar, och för många producentkooperativa föreningar krävs stora investeringar i produktutveckling och marknadsföring. Traditionellt har medlemmarna i föreningen stått för det kapitalet, men i framtiden kan andra finansiella lösningar komma att bli aktuella. Det kan exempelvis vara delägda Dotterbolag eller börsintroduktion av något av föreningens bolag.

Uppsatsen behandlar hur tre svenska byggföretag (Skanska, NCC och PEAB) har valt att internationalisera/etablering sig på den polska byggmarknaden. Eftersom byggföretags internationalisering kan tänkas se annorlunda ut än ett produktionsföretag finner vi detta som ett intressant ämne att studera vidare. Detta sker först via en genomgång av möjlig teoretisk data där vi granskat fyra olika internationaliseringsstrategier (international, multidomestic, global samt transnational), Uppsalamodellen samt sex olika etablerings former (t.ex. export, joint venture, Dotterbolag etc.). Empirin har samlats in genom både sekundära samt primära källor.

Handel med utsläppsrätter är ett styrmedel som infördes i EU den 1 januari år 2005. Syftet med den här rapporten har varit att beskriva utsläppshandeln men framför allt att undersöka hur styrmedlet kan påverka ett företag. Vi har redogjort för Sveriges energihistoria, vilka internationella åtaganden som ligger till grund för beslutet om införandet av handel med utsläppsrätter samt hur utsläppshandeln fungerar som ett styrmedel för att minska koldioxidutsläppen. För att vidare besvara våra frågor har vi utfört kvalitativa intervjuer med anställda inom E.ON Sveriges olika Dotterbolag. Vår undersökning har bland annat visat att de arbetsuppgifter som utsläppshandeln genererar har fördelats mellan de olika bolagen inom E.ON Sverige, och att styrmedlet inte till fullo har integrerats i organisationen..

Uppsatsen behandlar fusioner i helägda Dotterbolag, vilket är den vanligaste formen av fusion. Arbetet syftar till en ökad förståelse av problematiken genom att se på hela livscykeln från omstrukturering, till konsolidering och vidare till själva fusionen med tillhörande problem, vilka främst inriktas på koncernmässig goodwill. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i externredovisningen och jämför hur denna samverkar med beskattningen. Inom redovisningen råder förvirring då olika regler gäller för olika typer av bolag, vägen mot internationell harmonisering är lång och förenklingsarbetet går trögt. Harmoniseringen av skatte- och civilrätten har varit mer lyckat.

Stora Enso är ett globalt skogsindustriföretag som har fyra enheter i Gävle/Dala regionen. Reservdelshållningen styrs i dagsläget till stor del på respektive enhet utan någon större samordning. Om synergieffekter av ett samarbete inom reservdelshållningen ska kunna uppnås är det viktigt att undersöka vilken reservdelsstrategi som enheterna bör använda i regionen. Inom ramen för strategierna ingår också om det finns möjlighet till samarbete med andra storindustriföretag i regionen Syftet med detta arbete är tvådelat. Den första delen handlar om att utifrån teori utreda möjliga reservdelsstrategier gällande lagerhållning inom storindustri.

I mars 2008 stod en statlig offentlig utredning klar med förslaget att avskaffa revisionsplikten för alla små och medelstora aktiebolag, detta för att främja det svenska företagandet. Revisionen innebär sedan länge en kvalitetsstämpel vid arbetet med krediter och ett avskaffande skulle kunna innebära ändrade förutsättningar vid kreditgivningen. Den svenska bankmarknaden består till stor del av de fyra storbankerna; Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB. Dessa bankers inställning till förslaget har studerats i ett flertal uppsatser och rapporter. I denna uppsats genomförs därför tre personliga intervjuer med Sverigefilialer till utländska banker; Fortis Bank, DnB NOR Bank och Upplandsbanken (provinsbank inom Danske Bank) och två personliga intervjuer med fristående sparbanker; Sala Sparbank och Sparbanken i Enköping. Revisionens betydelse idag och hur kreditgivningsprocessen därmed skulle påverkas vid ett avskaffande i de undersökta bankerna, visade sig skifta och tycktes bero på storleken på de företag som utgör bankernas kundkrets.

Bakgrund och problemDet finns två drivande faktorer som formar grunden för hur multinationella företag agerar vad avser human resource management. Den ena är det tryck som finns att upprätthålla en intern konsistens och det andra är en yttre påverkan från den lokala miljön där företaget verkar. Dagens utveckling har lett till ett behov hos företag att vara flexibla på alla nivåer. Om vi ser till företagens humankapital så finns ett ökat behov inom området att sprida den kunskap som finns till alla nivåer och vidare till de Dotterbolag som agerar på den globala marknaden. Detta faktum har medfört ett ökat behov att kunna omplacera personal till olika underavdelningar och även till de Dotterbolag som verkar på denna marknad vilket i sin tur medfört ett ökat krav på flexibilitet och anpassningsförmåga hos den enskilda anställde.

I mars 2008 stod en statlig offentlig utredning klar med förslaget att avskaffa revisionsplikten för alla små och medelstora aktiebolag, detta för att främja det svenska företagandet. Revisionen innebär sedan länge en kvalitetsstämpel vid arbetet med krediter och ett avskaffande skulle kunna innebära ändrade förutsättningar vid kreditgivningen. Den svenska bankmarknaden består till stor del av de fyra storbankerna; Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB. Dessa bankers inställning till förslaget har studerats i ett flertal uppsatser och rapporter. I denna uppsats genomförs därför tre personliga intervjuer med Sverigefilialer till utländska banker; Fortis Bank, DnB NOR Bank och Upplandsbanken (provinsbank inom Danske Bank) och två personliga intervjuer med fristående sparbanker; Sala Sparbank och Sparbanken i Enköping. Revisionens betydelse idag och hur kreditgivningsprocessen därmed skulle påverkas vid ett avskaffande i de undersökta bankerna, visade sig skifta och tycktes bero på storleken på de företag som utgör bankernas kundkrets.

AbstraktGenom kvalitativa fokusgruppsintervjuer analyseras AkzoNobels implementering av den nya interna varumärkesprofilen och dess anställdas åsikter cirka tre år efter början av projektet "One AkzoNobel". Detta är en fallstudie där studiens resultat bygger på ett intervjutillfälle med varje respondentgrupp. Uppsatsens syfte är att analysera hur mottagandet av budskapet har varit samt se hur lansering och implementering av den nya profilen fungerat. Studiens frågeställningar berör anställdas identifikation och upplevda mervärde av det nya interna varumärket. Studien tillämpar identitets- och mervärdes teorier inom varumärkesarbete som förklarar hur varumärken kan påverka.

Det utarbetas ständigt nya redovisningsprinciper vilket medför att företag måste anpassa och förändra sin redovisning för att uppfylla de nya kraven. Företag kan uppfatta dessa nya redovisningsprinciper som komplicerade samt att dem kan vara resurskrävande för företagen att implementera. Syftet med studien har varit att genom en fallstudie belysa hur företag tar till sig och anpassar sig till nya redovisningsprinciper samt beskriva vilka faktorer som påverkar företags agerande vid implementeringen av dessa. För att besvara detta syfte har vi intervjuat två koncernföretag samt skatteverket. Detta har givit en djupare förståelse för hur företag agerar vid implementeringen av en ny redovisningsprincip och påvisat att det finns en skillnad mellan hur större och mindre företag agerar.

Detta examensarbete har gjorts i samarbete med JM Entreprenad som är ett helägt Dotterbolag till JM AB. JM AB är ett av Sveriges största byggföretag. Arbetet har gått ut på att hjälpa JM Entreprenad Region Hus med att undersöka hur erfarenhetsåterföringen mellan Kalkylavdelningen och produktion ser ut samt att komma med förslag till förbättringar.Erfarenhetsåterföring handlar om att samla in och återanvända de erfarenheter och kunskaper som kommer från olika delar av organisationen för att sedan ha dessa som utgångspunkt för förbättringar av det framtida arbetet.Det finns i nuläget inga fastslagna rutiner för hur denna erfarenhetsåterföring skall genomföras vilket är en stor brist i organisationen. För att förändra detta bör företaget sträva efter att bli en lärande organisation och skapa tydliga rutiner för hur detta arbete skall läggas upp..

Ekonomiska nackdelar som uppstår till följd av att en verksamhet bedrivs genom flera självständiga Dotterbolag istället för under ett bolag med flera driftställen avhjälps normalt med lagregler om koncernbidrag. Dessa regler är emellertid endast tillämplig på nationella koncerner, dvs. koncerner där samtliga bolag har säte i ett och samma land. Problem uppstår emellertid när de olika Dotterbolagen är belägna i olika länder. Denna uppsats behandlar problematiken kring gränsöverskridande förlustutjämningar inom EU.

I uppsatsen ger vi en överblick av Kina som värdland för svenska direktinvesteringar. Kinas komparativa fördelar enligt grundläggande handelsteori är naturtillgångar, låg arbetskrafts-kostnad samt stor marknad. De komparativa fördelarna blir till lokaliseringsspecifika fördelar vid företagens val mellan export och direktinvestering. Vid direktinvestering etablerar företaget Dotterbolag för verksamhet i värdlandet. Av stor vikt för företaget är värdlandets förmåga att kunna erbjuda en gynnsam miljö för företagsspecifika fördelar.

AbstraktGenom kvalitativa fokusgruppsintervjuer analyseras AkzoNobels implementering av den nya interna varumärkesprofilen och dess anställdas åsikter cirka tre år efter början av projektet "One AkzoNobel". Detta är en fallstudie där studiens resultat bygger på ett intervjutillfälle med varje respondentgrupp. Uppsatsens syfte är att analysera hur mottagandet av budskapet har varit samt se hur lansering och implementering av den nya profilen fungerat. Studiens frågeställningar berör anställdas identifikation och upplevda mervärde av det nya interna varumärket. Studien tillämpar identitets- och mervärdes teorier inom varumärkesarbete som förklarar hur varumärken kan påverka.

Kunder i dagens konkurrenstäta samhälle kräver mer eller mindre att företag tar ett ansvar gentemot samhället. Ansvarstagande av denna typ kallas, internationellt, för Corporate Social Responsibility (CSR). En entydig definition saknas, men övergripande talas det om att företag tar ekonomiskt, socialt, etiskt och miljömässigt ansvar. Genom att arbeta med denna typ av verksamhet visar företag att de verkar för kundernas intresse. Debatter pågår dock om företag gör detta för att stå sig i konkurrensen eller för att de verkligen eftersträvar ett hållbart samhälle.