I förevarande framställning har behandlats den rättsliga hanteringen av barns utsagor i mål om sexualbrott, där en studie av Domstols bedömning av tillförlitligheten i barns vittnesmål låtit företas mot bakgrund av den rättsliga apparatens hantering av barnets berättelse i ett initialt skede av rättsprocessen. I mål om sexuella övergrepp mot barn utgår en värdering av de bevis som finns att tillgå ? det vill säga barnets utsaga allena ? inte sällan från den vuxnes förmåga att förstå och kommunicera. Det av brott drabbade barnet riskerar därmed att försättas i ett svårt underläge gentemot den vuxne, då rättsprocessuella krav utformade i en vuxensfär kan leda till uppkomsten av icke oväsentliga brister i barns uttalanden. Följaktligen har ansetts av avsevärd vikt att tillstå att barnets position i rättssystemet är svag och ? vid förekomsten av en partsrelaterad ojämlikhet i processen ? bör kompenseras med en ambition om att bättre söka anpassa den rättsliga processen till barns särskilda behov.

Brysselkonventionen, Luganokonventionen och Bryssel-I-förordningen syftar till att skapa ett ömsesidigt erkännande av undertecknande länders Domstolar och domar i civila och kommersiella mål, för att därigenom effektivisera Domstolsprocesserna, öka rättssäkerheten och förenkla den europeiska processföringen över medlemsstaternas gränser. Således är det idag möjligt för en svensk medborgare att, under vissa omständigheter, starta en process mot en tysk medborgare, i exempelvis Italien.Medlemsländernas Domstolsförfarande kan dock skilja sig avsevärt från varandra, inte minst när det kommer till tiden det tar för en process att handläggas. Italien och Belgien har utpekats som två länder där handläggningstiden är avsevärt mycket längre än i andra medlemsländer. Den långa handläggningstiden kan tillsammans med reglerna om litispendens missbrukas för att bromsa upp alternativt förhindra att en sanktion meddelas. Problemet har speciellt uppmärksammats på det patenträttsliga området.Torpedstrategin, som den kallas, syftar till att förhindra alternativt fördröja patenthavarens möjligheter att föra process mot intrångsmakaren.

I förevarande framställning har behandlats den rättsliga hanteringen av barns utsagor i mål om sexualbrott, där en studie av Domstols bedömning av tillförlitligheten i barns vittnesmål låtit företas mot bakgrund av den rättsliga apparatens hantering av barnets berättelse i ett initialt skede av rättsprocessen. I mål om sexuella övergrepp mot barn utgår en värdering av de bevis som finns att tillgå ? det vill säga barnets utsaga allena ? inte sällan från den vuxnes förmåga att förstå och kommunicera. Det av brott drabbade barnet riskerar därmed att försättas i ett svårt underläge gentemot den vuxne, då rättsprocessuella krav utformade i en vuxensfär kan leda till uppkomsten av icke oväsentliga brister i barns uttalanden. Följaktligen har ansetts av avsevärd vikt att tillstå att barnets position i rättssystemet är svag och ? vid förekomsten av en partsrelaterad ojämlikhet i processen ? bör kompenseras med en ambition om att bättre söka anpassa den rättsliga processen till barns särskilda behov.

Försäkringar är en typ av tjänster som lämpar sig särskilt väl för internationell handel då försäkringsavtal enkelt kan slutas mellan två parter utan att några varor eller ar-betskraft behöver förflyttas över gränserna. Den gränsöverskridande handeln med försäkringar aktualiserar precis som den övriga gränsöverskridande handeln den in-ternationellt privaträttsliga problematiken. Det är dock ofta så att försäkringstagaren befinner sig i en utsatt situation när försäkringen väl behöver användas. Försäkringen faller ju i många fall ut när försäkringstagaren lidit någon typ av skada. Med tanke på att försäkringstagaren befinner sig i en utsatt situation både rent ekonomiskt och för-handlingsmässig har lagstiftaren valt att särskilt reglera detta område.

Sjöbodar i Bohuslän och på Västkusten ? användning och förmedlingI arbetet följer en presentation av vad per definition en sjöbod är och hur sådan byggnad bör användas enligt bygglov och kommunbestämmelser samt hur den bör förmedlas. En sjöbod definieras i bygglov som ett kallförråd för fiskeredskap. Användningen av en sådan byggnad har under de senaste åren uppmärksammats genom att användningen ändrats, utan godkännande i varken detaljplan eller bygglovshandlingar. Detta har medfört diskussioner och i vissa fall har det gått så långt att det lett till tvist inför Domstol för att lösa konflikter och oklarheter.Vad som presenteras här är en summering av information kring denna typ av objekt.

Bakgrund och problem: Periodisering av inkomster till intäkter är en kompliceradredovisningsfråga. Komplikationen med att redovisa intäkter är att det är ett område där detges möjligheter för företagen att göra egna bedömningar. För att få tas upp i redovisningenmåste dessa bedömningar vara förenliga med den rättsliga standarden god redovisningssed.Under vissa omständigheter kan god redovisningssed medge mer än ett tänkbart alternativ förintäktsredovisning, I det fall Skatteverket anser att redovisningen inte är förenlig med godredovisningssed kan det leda fram till en tvist som kan prövas i Domstol.Syfte: Uppsatsen syftar till att belysa vilka argument som framförts i en rättsprocess, hur deorganiseras i ett rättsfall, samt att undersöka deras trovärdighet i förhållande till en bestämdredovisningslösning avseende intäktsredovisning. Detta för att lyfta fram vilka argument somfår betydelse för vad som anses god redovisningssed i fallet.Avgränsningar: Studien gör en avgränsning att enbart omfatta intäkter ochintäktsredovisning. Ytterligare avgränsas uppsatsen till att diskutera svensk lagstiftning ochnormgivning inom redovisning.Metod: I uppsatsen används en kvalitativt inriktad metod.

Rättsväsendet och vårdsektorn är ett exempel på två samhällssektorer som vanligtvis inte självklart samarbetar eller förknippas med varandra. Däremot finns det olika former av samverkan som överskrider sektorernas gränser. Ett exempel på detta är vad som i dagligt tal kallas för kontraktsvård. Kontraktsvård kan dömas ut istället för fängelse om det finns vårdbehov av vad som varit bidragande orsak till brottsligheten. Studien problematiserar förhållandet mellan riktlinjer för och den praxis som finns i besluts- och utredningsprocessen.

Reformen En modernare rättegång (EMR) trädde i kraft i hela landet den 1 november 2008. Det övergripande syftet med den har varit att skapa en modernare rättegång i allmän Domstol som uppfyller kraven på en rättssäker, effektiv och ändamålsenlig handläggning av mål och ärenden. För att uppnå detta skall modern teknik utnyttjas på ett bättre sätt, vilket bland annat innebär att berättelser som förhörspersoner lämnar i bevissyfte i tingsrätt skall dokumenteras genom en ljud- och bildupptagning. Tanken är främst att en sådan upptagning skall ersätta de omförhör som tidigare hållits i hovrätt. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad de nya bevisupptagningsreglerna innebär för hovrättsförfarandet. Mer specifikt har jag utrett hur dessa förhåller sig till reformens mål om en ändamålsenlig, rättssäker och effektiv handläggning av mål i hovrätt. Hovrättens bevisupptagningsregler har ansetts nödvändiga att ändra främst eftersom tyngdpunkten i processen kommit att skjutas uppåt i instansordningen och eftersom bevisupptagning i hovrätt många gånger kommit att bli mer omfattande än den aktuella tvisten kräver.

Det faktum att Sverige blir allt mer internationaliserat och samhället mer mångkulturellt väckte ett intresse av att skriva om bröstarvingars arvsrätt ur ett såväl nationellt som internationellt perspektiv, där resultatet avsågs ställas i relation till svensk IP-rätt om ordre public. Idag tar alla barn lika lott enligt 2 kap. 1 § ÄB. Principen om istadarätt inträder om arvlåtarens barn avlider innan honom eller henne, då arvlåtarens barnbarn ärver istället. Bröstarvingar har alltid en rätt till hälften av sin arvslott enligt laglottsskyddet i 7 kap.

I svensk rätt gäller som utgångspunkt att alla räntor är avdragsgilla. Sedan 1 januari 2013 begränsas dock rätten till avdrag för samtliga koncerninterna lån, eftersom det visat sig att bolag utnyttjat rätten till avdrag för att uppnå skattefördelar. Det finns dock undantag till begräsningen då avdrag ändå kan medges. Ett sådant undantag är den så kallade tioprocentsregeln. Regeln innebär att avdrag ändå kan medges, om det företag som faktiskt har rätt till inkomsten beskattas med minst tio procent.

Utredning och avgörande genom partikulärdispasch är en sjörättslig konfliktlösningsmetod vid tvister om sjöförsäkringar. Dispaschören har att som första instans befatta sig med tvisten, och grundar sin behörighet på en tvingande forumregel i 17:9 sjölagen. I den här uppsatsen undersöks om förfarandet även måste iakttas vid tillämpningen av Bryssel I bis-förordningen. I NJA 2000 s. 3, ansågs försäkringstagarens rätt enligt art.

SammanfattningEuropeiska gemenskapens Domstol (EGD) har än en gång klarlagt att det inte är förenligt med EG-rätten att inte medge avdrag för premier, eller beskatta en överföring av försäkringens värde, till en utländsk pensionsförsäkring om den uppfyller de inhemska kraven för pensionsförsäkring. Med hänsyn till att Sveriges nuvarande reglerinnehåller ett liknande etableringskrav har regeringen kommit med ett förslag på hur skattereglerna för pensionsförsäkring bör ändras för att inte komma i konflikt med EG-rätten.Förslaget innebär att etableringskravet kommer utökas till att omfatta hela Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och för att kunna säkerställa sambandet i skattesystemet föreslås bl.a. att ett nytt kvalitativt villkor införs, som måste vara uppfyllt för att en försäkring ska anses vara en pensionsförsäkring. Villkoret innebär attförsäkringsbolag i sina avtalsvillkor måste införa ett villkor om att försäkringsgivaren tar på sig att lämna kontrolluppgifter samt att utländska försäkringsbolag även skriftligen gentemot Skatteverket måste åta sig att lämna kontrolluppgift. Vidare föreslås att skattskyldigheten för avkastningsskatt på en utländsk pensionsförsäkring ska ligga på försäkringstagaren medan skattskyldigheten på en svensk pensionsförsäkring liggerpå försäkringsbolaget.De nya reglerna kommer att innebära en viss negativ särbehandling av utländska pensionsförsäkringar, dels p.g.a.

Som den svenska asylprocessen såg ut innan 2006, var den omdiskuterad och hårt kritiserad. Processen sades sakna insyn och ansågs därför alltför öppen för beslut tagna baserat på politiska, snarare än juridiska, grunder. År 2005 skapades en ny Utlänningslag. Även asylprocessen reformerades och den nya ordningen innebär bland annat möjligheten för asylsökande att få sin sak prövad i särskilda Domstolar; MigrationsDomstolar.Då målet med reformerna var att skapa en öppnare process offentliggjordes även Migrationsverkets databas för landinformation. De offentliga biträdena och ombuden som Migrationsverket tilldelar asylsökande fick utvidgade arbetsuppgifter.

Fildelning har på sistone varit ett aktuellt ämne i media där den nya upphovsrättslagen har diskuterats för fullt. När den nya upphovsrättslagen infördes 1 juli 2005 i Sverige, skapades det ett intresse från vår sida att undersöka vilken inverkan den nya lagen skulle få och om den skulle lyckas minska fildelningen.Denna teknik går till så att man delar med sig av sina filer (media till andra användare antingen genom Internet eller i ett nätverk. Genom att dela med sig av sina filer kan man själv få tillgång till andras filer. Men för att kunna fildela krävs det att man använder speciella fildelningsprogram som exempelvis Bittorrent, DC och Kazaa. Det som vi strävar efter med denna rapport är att se om lagen har påverkat fildelarnas attityd gentemot fildelning, men också hur den nya upphovsrättslagen har påverkat fildelningen idag.I referensramen har vi tagit upp redan befintlig fakta (sekundär data) som vi anser relevant för forskningens syfte.

Varje år går svenska staten miste om stora summor i skatteintäkter, intäkter som försvinner till följd av både medvetna och omedvetna fel gjorda av de skattskyldiga. Staten har genom olika åtgärder länge arbetat för att på bästa sätt försöka motverka skattebortfallet. I Sverige finns det tre repressiva metoder mot skatteundandragande aktiviteter: skatteflyktslagen, special- och stopplagstiftning och genomsynsprincipen. Skatteflyktslagen infördes 1980. Genomsynsprincipen är däremot inte lagstadgad utan har utvecklats genom praxis och dess existens har länge diskuterats, likaså om den skall kodifieras.