Syftet med denna uppsats är att klargöra om bestämmelsen om befordringsfel i 32§ 2st. AvtL kan tillämpas på kommersiella avtal som sluts via e-post. Bestämmelsen tar enligt ordalydelsen sikte på när en viljeförklaring förvanskas till följd av telegrafering eller genom ett bud. Vid avtalsslut som sker via e-post anses parterna komma i direkt kontakt och då försvinner det som lagstiftaren ämnat, d.v.s. att felet inte berott på avsändaren själv.Av praxis framgår det att bestämmelsen om befordringsfel sällan åberopas för fel som uppkommer under befordran.

Uppsatsen heter Förskolebarns lärande ? en diskursanalys av förskolans reviderade läroplan. Studiens syfte är att tolka hur föreställningar om barns lärande formuleras i den omarbetade läroplanen för förskolan genom att göra en diskursanalys av olika policydokument. Frågeställningarna för studien är: Hur formuleras lärande i förskolans omarbetade läroplan? Hur har synen på lärande influerats av svenska dokument som föregått revideringen? Hur har synen på lärande influerats av europeiska handlingsprogrammet livslångt lärande och internationella Konventionen om barnets rättigheter? Teoretisk och metodologisk inspiration hämtas ifrån Foucaults diskursanalys och Faicloughts lingvistiska diskursanalys.

Tendensen att försöka hitta de affärsmässiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framträda på 1990-talet. Vetenskapsmännen insåg då att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssätt med CSR-frågor kan förbättra deras ?bottom line? och således bidra till en hållbar utveckling av samhället. Både teoretiker och praktiker har vänt sin uppmärksamhet mot framgångsrika företag (bästa praxis).  I korthet innebär ett business case inom CSR ett besvarande av frågan ?Vilka fördelar har företagen och samhället av CSR??.

Titel: Åtgärdsprogram- ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. Författare: Jesper Jarnlo Typ av arbete: Examensarbete, avancerad nivå (15hp) Handledare: Lisbeth Ohlsson, Examinator: Kristian Lutz Program: Specialpedagogprogrammet, Malmö högskola Syftet med studien var att titta på hur pedagoger formulerar sig i åtgärdsprogram och vilka konsekvenser det kan få för elever som bedöms att vara i behov av särskilt stöd. De två frågeställningarna behandlade hur formuleringarna i åtgärdsprogrammen påverkar synen på elever som bedöms att vara i behov av särskilt stöd och vilka diskurser det gick att identifiera utifrån mitt angreppssätt. En kritisk diskursanalys gjordes på 29 åtgärdsprogram hämtade från en skola. Alla åtgärdsprogram var skrivna i en, för skolan, ny mall. Det gick att se tydliga kopplingar mellan mallens utformning och formuleringarna i den nya skollagen. Åtgärdsprogrammen studerades utifrån två grammatiska begrepp, modalitet och transitivitet. Resultatet tolkade jag som att det i stor utsträckning saknades aktiva subjekt i formuleringarna.

Denna studie prövar och utvecklar två dominerande teorier om civilsamhällets roll för demokratiutveckling genom att belysa det avvikande fallet Hizbollah i Libanon. Teorierna representeras dels av Robert Putnams teori om civilsamhället som en arena där socialt kapital och tillit skapas mellan medborgare, och dels av Jean Cohen och Andrew Aratos teori som ser civilsamhället som en inflytandekanal mellan medborgare och staten respektive det ekonomiska och politiska samhället. Analysen består i en studie av Hizbollahs verksamhet genom linsen på de två teorikomplexen för att pröva och jämföra dessas förklaringskraft för olika aspekter av Hizbollahs civilsamhällesarbete och dess uttryck för demokratisering. Med hjälp av denna analys avser uppsatsen sedan att dra slutsatser kring styrkorna och svagheterna med de använda teorierna utifrån hur väl de förmår svara mot ett fall i en icke västerländsk och odemokratisk kontext och på så sätt komplettera och utvidga dessa med alternativa förklaringsmodeller.Studien visar att Putnams teori endast har viss begränsad förklaringskraft för fenomenet Hizbollah, och finner istället en mer tillfredställande teori i Cohen & Aratos verk p.g.a. dess syn på civilsamhället som en kanal för sociala rörelser i kraft att framtvinga politisk förändring.

Kommissionen inledde i februari 2000 en omfattande utredning mot Microsoft baserad på Sun Microsystems klagan om Microsofts konkurrensbegränsande förfaranden 1998. Utredningen bestod av två delar; interoperabilitet mellan PC-klientoperativsystemsmarknaden och servermarknaden och integrationen av Windows Media Player i Windows. I mars 2004 kom Kommissionens beslut där de drog slutsatsen att Microsoft dubbelt missbrukat en dominerande ställning genom att förhindra effektiv konkurrens på arbetsgruppsservermarknaden och bundit sin mediaspelare till sitt operativsystem. Microsoft överklagade Kommissionens beslut till Förstainstansrätten och den 17 september 2007 kom domen, vilken i huvudsak bekräftade Kommissionens beslut. Mitt syfte i denna uppsats är att undersöka den första delen av Kommissionens beslut angående interoperabilitet och sedermera Förstainstansrättens dom, för att avgöra hur väl de dragna slutsatserna överensstämmer med praxis, vad prejudikatet kan innebära för framtiden samt i vilken mån företag kan bli skyldiga att lämna ut information.I min analys och de avslutande kommentarerna redogör jag för min slutsats att Kommissionens beslut och Förstainstansrättens dom faktiskt är skäliga, men att prejudikatet måste vaktas av de exceptionella omständigheter som föreligger i fallet.

Uppsatsens syfte är att ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka framställningen av moderskap i föräldratidningar. Studien är kopplad till teorier om senmodernitet och använder sig av en diskursanalytisk ansats för att studera förekomsten av samhhälleligt existerande diskurser i materialet. Huvudfrågeställningen är: -Vilka diskurser kring moderskap framkommer i föräldratidningar? Denna besvaras med hjälp av tre delfrågeställningar:- Hur framställs relationen mellan mamman och barnet? Vad fokuserar tidningarna på i relationen?- Hur framställs mammor uppfatta moderskapet och hur beskrivs moderskapet?- Hur framställs mammans relation med omvärlden?Tidningarna som utgör uppsatsens empiri är Vi föräldrar, Föräldrar och barn samt Mama. Materialet har lästs med delfrågeställningarna som utgångspunkt och sedan delats in i analysteman i vilka olika aspekter av moderskapet diskuteras.

I ett samhälle där upphovsrätten och immaterialrätten blir allt mer uppmärksammad är det viktigt för företag att vara medvetna om sitt innehav av licenser för mjukvaror. I detta arbete kommer företags medvetenhet om deras licenshanteringssituation att undersökas. I den här rapporten kommer problemställningen att undersökas med hjälp av intervjuer med företag. Dessa intervjuer kommer att ske via telefon och per e-post. Ett liknande arbete har tidigare inte gjorts och därför känns det relevant samt intressant att göra denna undersökning.Arbetet resulterade i intervjusvar från 11 företag.

Tendensen att försöka hitta de affärsmässiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framträda på 1990-talet. Vetenskapsmännen insåg då att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssätt med CSR-frågor kan förbättra deras ?bottom line? och således bidra till en hållbar utveckling av samhället. Både teoretiker och praktiker har vänt sin uppmärksamhet mot framgångsrika företag (bästa praxis).  I korthet innebär ett business case inom CSR ett besvarande av frågan ?Vilka fördelar har företagen och samhället av CSR??.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera utarbetandet av åtgärdsprogram. Studien fokuserar på vilka utredningar som föregår upprättandet av åtgärdsprogram, hur problem och åtgärder beskrivs i åtgärdsprogram upprättade under 2009. Resultaten jämförs med tidigare liknande forskning och analyseras dels utifrån två dominerande perspektiv skolsvårigheter och behovet av särskilt stöd och dels utifrån tre nivåer; individ-, grupp- och organisationsnivå. Studien är genomförd i en kommun i norra Sverige och omfattar en enkätstudie bland kommunens alla specialpedagoger/lärare kompletterat med en intervju av resurspersoner från Centrala stödteamet samt dokumentstudier i forma av en riktad innehållsanalys med en deduktiv ansats av 24 aktuella åtgärdsprogram.Resultaten visar att de utredningar som föregår upprättandet av åtgärdsprogram och de problembeskrivningar som åtgärdsprogrammen innehåller, i hög grad präglas av ett kategoriskt (individuellt) perspektiv på problemen och elevens behov av särskilt stöd. Det är främst invidnivån som utreds, utredningar på de andra nivåerna förekommer men i lägre grad.

Syftet med min uppsats är att analysera på vilket sätt Nanni Moretti framställer mediekritik, vilken som är denna mediekritik, vilka teorier som möjligen kan spåras i denna mediekritik och vad som enligt Moretti blir den demokratiska konsekvensen av italiensk mediekultur. Jag kommer även att gå in på den filmstil han använder, vad som kan vara ursprunget till Morettis filmiska metod och hur detta används i formulerandet av Morettis mediekritik. Vilken är den mediekritik Nanni Moretti uttrycker implicit och explicit i Caro Diario och Aprile, och hur ställer han sig i förhållande till gamla mediekritiska teorier? På vilket sätt får hans filmstil en roll i mediekritiken och vari ligger denna filmstils ursprung?Resultatet av studien är att jag funnit tydliga spår från medieforskare som Jürgen Habermas, Pierre Bourdieu, Hans Magnus Enzensberger och Douglas Kellner i den kritik som av Moretti uttrycks genom filmerna. De teorier som dessa forskare formulerat, liksom äldre mediaforskning, kritiseras samtidigt av Moretti och han visar i sina filmer en metod att undkomma de demokratiska problem som en dominerande mediekultur innebär.

Vi vill genom denna studie av revisionsbranschen öka förståelsen för hur organisationskontexten bidrar till det kunskapsintensiva företagets möjlighet att dra nytta av den kunskap som medarbetarna besitter genom intern kunskapsspridning, med fokus på en projektstruktur där arbetet utförs i team. Vi har utifrån teorier försökt definiera begreppet kunskap. Kunskapens vikt i företagets jakt på konkurrensfördelar har också rätts ut utifrån tillgängliga teorier. Vi har också redogjort för organisationsstrukturens, framförallt projektorganisationens, förmåga att underlätta kunskapsspridning och hur kommunikation och sammansättning av team bidrar till detta. Studien har utifrån kvalitativa, semistrukturerade intervjuer införskaffat empiri från företag inom den kunskapsintensiva branschen.

Uppsatsen syfte var att studera spädbarnsdödlighet i tre olikartade västsvenska miljöer under två perioder på 1800-talet. Områdena är Bollebygd, Morlanda och Karl Johans församling i Göteborg och representerar alla olika miljöer (Bollebygd ? landsbygd, Morlanda ? kust och Karl Johan - stadsmiljö) där spädbarnsdödligheten enligt tidigare forskning har varit av olika omfattning och karaktär. Den primära frågeställningen är hur de yttre omständigheterna påverkar de allra minsta barnen. Ett sekundärt syfte var att försöka utröna vilka uppfödningsvanor som var dominerande.

Bakgrund: Företag lever i en omgivning som utsätter dem för olika typer av risker och användningen av så kallade derivatinstrument för att hantera valutarisk har ökat kraftigt i omfattning. Detta tyder på ett stegrat intresse och behov från företagens sida. Förhållandet till och strategin för valutahanteringen, det vill säga valutapolicyn, har i dagens globala affärsmiljö därför blivit en allt mer aktuell fråga. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur företagen, sett ur ett ledningsperspektiv, hanterar problematiken med valutarisk, och hur de med hjälp av olika instrument och tillvägagångssätt löser denna problematik. Vidare avser uppsatsen belysa hur företagen anser att vald valutapolicy är värdeskapande.

Syftet med den här studien är att undersöka hur ADHD-diagnostisering framträder i skolan ur ett diskursanalytiskt perspektiv, utifrån intervjuer dels med pedagoger och dels med barn diagnostiserade med ADHD. Undersökningen baseras även på 55 enkäter besvarade av pedagoger samt visst utredningsmaterial. Studien fokuserar makt ur ett mikro- och makroperspektiv med skolan som huvudarena. Michel Foucaults syn på relationen mellan makt och kunskap har varit bärande i undersökningen tillsammans med historiska jämförelser av skiftande normalitetsramar. Resultatet visar att den biomedicinska diskursen dominerar framför den psykosociala, när ADHD-diagnostisering diskuteras.