Sök:

Sökresultat:

909 Uppsatser om Dominerande berättelser - Sida 26 av 61

Vikten av arbete : Patienternas arbete och dess betydelse pÄ SÀters hospital 1912-1942

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka arten av och betydelsen av patientarbetet pÄ SÀters hospital mellan perioden 1912-1942.Det anvÀnda kÀllmaterialet Àr ÄrsberÀttelser, ekonomiska översikter, utgÄende skrivelser, skrivelser frÄn Medicinalstyrelsen, protokoll och bilagor samt personalrullar frÄn perioden mellan 1912-1942. UtifrÄn detta material sÄ har arbetets omfattning sammanstÀlls och Àven har innehÄllet av arbetet undersökts. Arbetets omfattning och innehÄll har undersökts ur ett könsperspektiv. Betydelsen av arbetet har undersökts utifrÄn tvÄ perspektiv, det terapeutiska samt den ekonomiska betydelsen. NÀr det gÀller den ekonomiska betydelsen har man utgÄtt frÄn den enskilda patienten men Àven hospitalet.

Intubationer hos patienter med obesitas : - olika hjÀlpmedels anvÀndbarhet för att upprÀtthÄlla fri luftvÀg genom tracheal intubation, en litteraturstudie.

Syftet var att beskriva och jÀmföra olika hjÀlpmedels anvÀndbarhet för att skapa och upprÀtthÄlla fri luftvÀg genom tracheal intubation hos patienter med obesitas i samband med anestesi. Metoden var en litteraturstudie dÀr artiklar systematiskt sökts fram och kvalitetsgranskats. De var publicerade mellan 2005-2012 i databaserna PubMed, Cinahl, Medline, Scopus samt sökmotorn Google Scholar och har Àven sökts fram genom manuella sökningar i de funna studiernas referenslista. Resultatet baseras pÄ 21 kvantitativa studier och visar att video- och optiklaryngoskop Àr det dominerande hjÀlpmedlet idag för att kunna genomföra tracheal intubation pÄ patienter med obesitas. Utöver video- och optiklaryngoskop finns Àven larynxmasker, flexibelt fiberendoskop och vanliga laryngoskop.

HÀlsa i gymnasieÀmnet Idrott och hÀlsa : En kvalitativ intervjuundersökning om hur hÀlsoundervisningen realiseras

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet Àr att undersöka hur olika lÀrare implementerar hÀlsa i undervisningen i Àmnet Idrott och hÀlsa.FrÄgestÀllningar:-Vad innebÀr, för lÀrare i Idrott och hÀlsa, begreppet hÀlsa i undervisningen?-Hur bedriver lÀrare i Idrott och hÀlsa sin hÀlsoundervisning?-Har lÀrare i Idrott och hÀlsa nÄgra mÄl med sin hÀlsoundervisning, i sÄ fall vilka?MetodDatainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med fem lÀrare i skolÀmnet Idrott och hÀlsa. Kriterierna för urvalet var att informanterna skulle vara behöriga pÄ gymnasienivÄ och inneha minst 50% av sin undervisningstid i det nÀmnda Àmnet, samt att en del skulle innefatta kursen idrott och hÀlsa A. Intervjuerna transkriberades av bÄda författarna och analyserades sedan med hjÀlp av diskurser. Diskurserna anvÀnds Àven som hjÀlp i resultatframstÀllningen.Resultat/SlutsatsHÀlsa implementeras hos vÄra informanter genom bland annat teoretisk verksamhet i form av exempelvis kost, trÀningslÀra, ergonomi och konfliktlösning.

Ekonomisk jÀmförelse mellan trakthyggesbruk och kontinuitetskogsbruk

Det finns idag tvĂ„ olika skötselsystem som anses vara lĂ€mpliga för Svenskt skogsbruk, trakthyggesbruk och kontinuitetsskogsbruk. Trakthyggesbruket Ă€r mycket dominerande i svenskt skogsbruk och har traditionellt sett de senaste Ă„rtiondena ansetts vara ekonomiskt lönsammare Ă€n kontinuitetskogsbruket. Ny forskning frĂ„n Finland sĂ€ger dock motsatsen, att kontinuitetskogsbruket har högre ekonomisk lönsamhet. MĂ„let med rapporten Ă€r att undersöka och jĂ€mföra lönsamhet vid olika rĂ€ntenivĂ„er frĂ„n tvĂ„ skötselsystem, kontinuitetskogsbruk och trakthyggesbruk samt undersöka hur lönsamheten pĂ„verkas av olika virkespriser och flyttkostnader. NuvĂ€rde valdes som ett lĂ€mpligt kriterium för att jĂ€mföra lönsamhet mellan de tvĂ„ olika skötselsystemen. Årlig nettoavkastning utsĂ„gs som ytterligare ett kriterium vid jĂ€mförelsen. Ett bestĂ„nd simulerades frĂ„n grundata pĂ„ fullskiktade bestĂ„nd och sedan anvĂ€ndes tillvĂ€xtfunktioner uppbyggda i Excell för att optimera och berĂ€kna lönsamhet vid olika rĂ€ntor med bĂ„de trakthyggesbruk och kontinuitetsskogsbruk.

Nyheter i mobilen, en nyhet? ? En kartlÀggning av svensk dagspress nÀrvaro i mobila tjÀnster.

Titel Nyheter i mobilen, en nyhet? ? En kartlÀggning av svensk dagspress nÀrvaro i mobila tjÀnster.Författare Frida Eriksson och Hanna TomicUppdragsgivare DagspresskollegietKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin Vt - 2011Antal ord 19 943Syfte KartlÀgga vilken nÀrvaro svensk dagspress har i mobila tjÀnster.Metod Kvantitativ innehÄllsanalysMaterial En kartlÀggning av det totala utbudet av mobila tjÀnster, samt tvÄ olika innehÄllsanalyser varav en koncentrerar pÄ utformning, utseende och funktioner och den andra pÄ nyhetsinnehÄll, urval och vÀrdering.Huvudresultat Drygt 44 procent av svensk dagspress har i dagslÀget en mobilsajt, 24 procent iPhoneapp och 12 procent androidapp. Dock Àr det fler tidningar som nÀrvarar Àn vad som finns av mobila tjÀnster, vilket innebÀr att fler Àn en tidning kan stÄ bakom en mobilsajt eller app. FÄ tidningar har alla tre tjÀnsterna i sitt utbud och de flesta som enbart har en tjÀnst har dÄ mobilsajt. De tre största ÀmnesomrÄdena i nyhetsinnehÄllet Àr politik/samhÀlle, olyckor/brott och sport.

Val av plattform för IBM WebSphere Application Server och IBM WebSphere Portal - Microsoft Windows Server 2003 jÀmfört med Linux med avseende pÄ prestanda ur ett tekniskt och administrativt perspektiv

Idag finns tvÄ dominerande teknologier bland operativsystemen pÄ servrar hos företag ochorganisationer. Dessa bÄda Àr Windows Server och Unix/unixliknande operativsystem dÀr Linux Àrdet vanligast förekommande. Att vÀlja operativsystem kan göras utifrÄn olika parametrar somprestanda, inköps- eller licenskostnad, driftskostnad och kompetens inom organisationen. IBMWebSphere Portal Àr en produkt som kan installeras pÄ bland annat Windows Server och Linux.Uppsatsen Àmnade att undersöka vilka skillnader som kunde pÄvisas mellan Linux och WindowsServer 2003 som plattform för WebSphere Portal och dÀrmed ocksÄ för WebSphere ApplicationServer med avseende pÄ teknisk prestanda och administrerbarhet. Genom en förstudieidenti"erades de viktigaste tekniska prestandafaktorerna till processoranvÀndning, RAMminnesanvÀndningoch hÄrddiskaktivitet.

"GÖMDA FLYKTINGBARN" I LJUSET AV MEDIAS DISKURSER : Det sociala arbetets utmaningar i ett förĂ€nderligt Sverige

Uppsatsen har behandlat en frÄga av betydelse för det sociala arbetets utmaningar i en globaliserad vÀrld ? mediernas makt att formulera sociala problembilder. Syftet har varit att med hjÀlp av en diskursanalytisk ansats studera nationella mediediskurser som berör de som benÀmns ?gömda flyktingbarn?. Detta för att se hur de framstÀlls och vilka möjliga konsekvenser det fÄr för det sociala arbetet.

Konsten att slÄ sig in pÄ en överorganiserad marknad - En fallstudie av uppstickaren GodEl

Syfte: Utredningens syfte Àr att med hjÀlp av relevanta teorier studera och analysera entreprenörens roll samt de strategier som ligger till grund för GodEls inbrytning pÄ en oligopolmarknad. Vi har Àven för avsikt att öka förstÄelsen för vad som krÀvs för att lyckas slÄ sig in i en bransch som bestÄr av en homogen produkt samt domineras av ett fÄtal stora aktörer. Metod: Vi har gjort en kvalitativ fallstudie över ett företag och anvÀnt oss av primÀr ? och sekundÀrdata som sedan analyserats med hjÀlp av relevanta teorier. Vi har valt den abduktiva ansatsen dÄ den passade vÄrt tillvÀgagÄngssÀtt pÄ bÀsta sÀtt.

Mediebilden av LÀnsstyrelsen i VÀstra Götalands lÀn Ett offentligt varumÀrke i offentligheten

Titel: Mediebilden av LÀnsstyrelsen i VÀstra Götalands lÀn ? Ett offentligt varumÀrke ioffentlighetenFörfattare: Isabell Janzon, Carolina Josefsson och Maria SteenUppdragsgivare: LÀnsstyrelsen i VÀstra Götalands lÀnKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Gabriella SandstigSidantal: 46 sidor exklusive bilagorAntal ord: 18 188 ordSyfte: Att undersöka hur mediebilden av LÀnsstyrelsen i VÀstra Götalands lÀn har settut mellan mars och oktober 2011 i tryckt press i de dominerande tidningarna i lÀnet.Ett delsyfte har ocksÄ varit att undersöka i vilken utstrÀckning som deverksamhetsomrÄden organisationen skrivit om i sina pressmeddelanden stÀmmeröverens med hur stort utrymme olika verksamhetsomrÄden har getts i de tidningarsom undersöks.Metod och material: Kvantitativ innehÄllsanalys av 848 artiklar i tidningarnaBohuslÀningen, Skaraborgs Allehanda, Göteborgs-Posten, Mariestads-Tidningen,TTELA, AlingsÄs Tidning, BorÄs Tidning, Strömstads Tidning, GT och HallandsNyheterHuvudresultat: Huvudresultatet visar att det i liten utstrÀckning skrivs omLÀnsstyrelsen som organisation, utan att det frÀmst Àr LÀnsstyrelsensverksamhetsomrÄden det skrivs om, att publiciteten oftast Àr neutral och att detfrÀmst Àr de sakkunniga inom verksamhetsomrÄdena som citeras i artiklarna.Resultatet visar ocksÄ att de vanligaste storlekarna pÄ artiklarna LÀnsstyrelsenförekommer i Àr notiser, smÄ artiklar och mellanartiklar, samt att LÀnsstyrelsen oftastnÀmns endast i inlaga. Det mest omskrivna verksamhetsomrÄdet bÄde i tidningarnaoch i pressmeddelandena Àr djur och natur..

Ett barn blir till - diskursiva konstruktioner av Barnet i förskolans lÀroplan

Detta examensarbete utgörs av en diskursteoretisk textanalys av förskolans lÀroplan i syfte att undersöka förskolans konstituerande makt att bestÀmma vad ett barn Àr. Genom att analysera hur ett antal nodalpunkter kopplas och misslyckas med att kopplas samman i ekvivalenskedjor som fyller begreppet ? mÀstersignifikanten ? Barnet med innehÄll har jag velat kartlÀgga hur Barnet konstrueras. Analysen visar hur de diskursiva konstruktionerna ?det ofÀrdiga barnet?, ?det kompetenta barnet?, ?det situerade barnet?, ?barnet som natur? samt ?det individuella barnet? skrivs fram i lÀroplanen, hur de förhÄller sig till varandra och hur det priviligierade tecknet lÀrande fungerar som meningsskapare Ät Barnet inom de olika diskursiva konstruktionerna.

KartlÀggning av förskrivningar med delade tabletter för
smÀrtstillande preparat

LÀkemedel ingÄr i mÄnga mÀnniskors vardag, framförallt hos Àldre, och det blir allt mer den dominerande behandlingsformen. Ordinationer med delade tabletter förekommer och kan ses som ett lÀkemedelsrelaterat problem, LRP. De största problemen med delade tabletter Àr svÄrigheter i att dela dem samt att de blir ojÀmt delade och dÀrmed inte ger avsedd dos av lÀkemedlet. Syftet med studien var att kartlÀgga i vilken utstrÀckning delade tabletter förekommer pÄ ordinerade recept inom lÀkemedelsgruppen smÀrstillande, analgetika, samt undersöka om det skiljer sig nÄgot vid förskrivningen av delade tabletter med avseende pÄ Älder, kön och ATC-kod. SmÀrtstillande preparat Àr en lÀkemedelsgrupp dÀr doseringen till stor del utgörs av det aktuella behovet.

KartlÀggning av förskrivningar med delade tabletter för smÀrtstillande preparat

LÀkemedel ingÄr i mÄnga mÀnniskors vardag, framförallt hos Àldre, och det blir allt mer den dominerande behandlingsformen. Ordinationer med delade tabletter förekommer och kan ses som ett lÀkemedelsrelaterat problem, LRP. De största problemen med delade tabletter Àr svÄrigheter i att dela dem samt att de blir ojÀmt delade och dÀrmed inte ger avsedd dos av lÀkemedlet. Syftet med studien var att kartlÀgga i vilken utstrÀckning delade tabletter förekommer pÄ ordinerade recept inom lÀkemedelsgruppen smÀrstillande, analgetika, samt undersöka om det skiljer sig nÄgot vid förskrivningen av delade tabletter med avseende pÄ Älder, kön och ATC-kod. SmÀrtstillande preparat Àr en lÀkemedelsgrupp dÀr doseringen till stor del utgörs av det aktuella behovet. För kontinuerligt dagligt intag av smÀrtstillande kan efter en lÀngre tid ge bieffekter i form av just smÀrta och tillvÀnjning.

Demokratier i Sovjetunionens spillror: politisk socialisation, institutionell utveckling och etnicitet i Estland och Ryssland

Sovjetunionens fall kom att leda till mycket snabba förĂ€ndringar i Central- och Östeuropa. Den demokratiska utvecklingen som tagit Ă„rhundraden i VĂ€steuropa skulle nu genomföras pĂ„ nĂ„gra Ă„r. De flesta av de f.d. sovjetstaterna lyckades inte med demokratiseringen och kĂ€nnetecknas idag av bl.a. en sviktande ekonomi.

Demokratier i Sovjetunionens spillror: politisk socialisation, institutionell utveckling och etnicitet i Estland och Ryssland

Sovjetunionens fall kom att leda till mycket snabba förĂ€ndringar i Central- och Östeuropa. Den demokratiska utvecklingen som tagit Ă„rhundraden i VĂ€steuropa skulle nu genomföras pĂ„ nĂ„gra Ă„r. De flesta av de f.d. sovjetstaterna lyckades inte med demokratiseringen och kĂ€nnetecknas idag av bl.a. en sviktande ekonomi.

Finns alla centrala aspekter med i lÀroböckerna? : En granskning av tre matematiklÀroböcker för Ärskurs 1

Idag finns det ingen som granskar lÀroböcker i Sverige. Enligt forskarna spelar matematiklÀroboken en dominerande roll i matematikundervisning i Sverige. DÀrför bör mer uppmÀrksamhet riktas mot lÀroböckernas kvalitet. Mitt syfte med denna studie Àr dÀrför att se om och i vilken omfattning alla centrala aspekter inom grundlÀggande taluppfattning, addition och subtraktion finns med i tre matematiklÀroböcker för Ärskurs ett. Med centrala aspekter menas aspekter som Àr vÀsentliga för att eleven ska kunna bygga sitt vetande i ett visst ÀmnesomrÄde.

<- FöregÄende sida 26 NÀsta sida ->